Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Karlstad börjar med nettodebitering

Enligt en nyhet i Värmlands Folkblad ska Karlstad Elnät och Karlstads Energi börja med nettodebitering. Artikeln kallar det felaktigt nettomätning, det är inte alltid lätt för reportrar att hänga med i dessa smått krångliga frågor. I artikeln är det oklart exakt när starten sker och vilka som kommer att ges möjlighet till nettodebitering.

I artikeln skrivs “Liknande lösningar har nyligen tagits fram i Göteborg, samt i Norrland där ett antal kommuner gått samman.” EgenEls metod i Göteborg är dock inte vad man menar med nettodebitering, se inlägg 11 mars. Det man syftar på för Norrland är ett initiativ av Elinorr, men när jag frågade Ljusdals Energi för en tid sedan hade de inte börjat med nettodebitering ännu, så det är oklart hur många av elnätbolagen i Elinorr som verkligen börjat med detta.

Skatteverket menar att man ska betala energiskatt och moms på all levererad el, och därmed menar de att nettodebitering är olaglig. Det är därför intressanta att det jäser bland elbolagen och att initiativ tas både här och där. Känns som att flera vill vara med och gå i täten för utvecklingen. Det är lysande. Nu krävs bara att politikerna kommer till skott i denna sega långbänk och ser till att det blir lagligt också.

Nettodebitering möjligt i Tyskland (också)

Idag var det besök på en enklare bar-restaurang som ett preludium för det IEA PVPS Task 13 möte som ska vara de närmaste tre dagarna i Madrid. Pratade med Christian Reise, Tyskland. Han berättade att man efter händelserna i Japan beslutade att raskt stoppa sju kärnkraftsreaktorer. Han trodde inte att de skulle komma att startas igen. Därigenom är den installerade effekten av solceller (ca 15 GW 2010) lika stor som den installerade effekten av kärnkraft i drift i Tyskland enligt Christian. (PS. Kollade igen med Christian dagen efter och det är snarare just nu är mera installerade solceller, 16-17 GW trodde han, jämfört med kärnkraft, 15 GW!).

Christian nämnde också att nettodebitering kan väljas idag i Tyskland. Detta gör Skatteverkets uttalande om att det skulle strida mot ett EU-direktiv än märkligare. Visste man inte att nettodebitering är möjlig i både Danmark och Tyskland?

Eftersom inmatningstarifferna ännu så länge är högre än elpriserna i Tyskland är det dock ingen som väljer nettodebitering nu. Men man förväntar sig att inom 1-2 år kommer privata konsumenters elpris att vara högre än inmatningstarifferna. Därmed borde man rimligen börja att välja nettodebitering istället, lite beroende på avräkningsperiodens längd vid nettodebitering, det vill säga om den är månad eller år. Har en känsla av det är per år. Det vore intressant att se ett dokument som beskriver villkoren för nettodebitering i Tyskland. Någon som vet var man hittar detta (har inte letat själv)?

I Madrid under veckan

Åker till Madrid idag. Ska träffa ABB Power Systems i morgon och onsdag-fredag är jag på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte. Får se om jag hinner med några utlägg från Madrid.

Snön på solcellerna töade bort

Igår kom runt en dm snö. En del av snön hade glidit av från solcellsmodulerna av sig självt och jag hade sopat bort lite i nederkant igår kväll, men det var fortfarande mycket snö på solcellerna på morgonen, se bild. Passade på att göra lite experiment hur mycket snöborttagning på olika moduler påverkade effekten. När jag sopade bort snö på de moduler som delvis var snötäckta ökade effekten till en början inte så värst mycket, det var först när den sista modulen i en sträng gjordes snöfri som det blev en mera märkbar ökning.

Vårt snedtak mitt på huset hindrar tyvärr snön från att glida av från en del av solcellsmodulerna, se bild. Men det blev så varmt av solinstrålningen att snön töade bort tämligen snabbt.

Trots snöhinder på morgonen blev det 12,01 kWh under denna soliga och vackra dag. Effekten toppade på 2672 Watt under 5-minutersintevallet 11.50-11.55. Temperaturen mätt på en av modulernas baksida toppade dock först 12.50-12.55 med 30,3°C.  

Snö på solcellerna på morgonen (kl. 08:27).

Snö på solcellerna på morgonen (kl. 08:27).

Snö hindras att glida av en del av modulerna av snedtaket (kl. 10:17).

Snö hindras att glida av en del av modulerna av snedtaket (kl. 10:17).

Stjärtmesar vid fågelmatningen. En favorit!

Stjärtmesar vid fågelmatningen. En favorit!

Ny order på stor solcellsanläggning till ABB

Den 7 mars sedan släpptes nyheten att ABB fått en order på en 24 MW solcellsanläggning i Lazio, Italien, värd 50 miljoner dollar. Kan kanske vara lite svårt att föreställa sig hur mycket 24 MW är. Det kan jämföras med att vi Sverige har närmare 10 MW installerat, totalt…

Enligt pressreleasen har ABB nu byggt eller fått beställningar på ca 100 MW. På måndag åker jag till Spanien och träffar några av dem som jobbar på ABB Power Systems i Spanien, som ligger bakom affärerna. Där lär det väl vara klackarna i taket nu!

50 miljoner dollar för 24 MW blir för övrigt ett pris på 2,08 dollar per Watt. Med en dollarkurs på 6,41 kr/dollar, enligt Dagens Industri, blir det 13,35 kr/Watt.  Häftigt!

Fundera på vad det skulle innebära om vi skulle ha samma pris för en solcellsanläggning hemma på taket. Då skulle ekonomin inte längre vara någon fråga och då tror jag att varenda husägare i landet skulle sätta upp solceller…

Konferensbesök på Energiutblick idag

Var på Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg idag och höll föredraget ”Konsekvenserna av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering” på sessionen ”En bärkraftig solcellsmarknad i Sverige”. Lång dag med uppstigning 05.00 och hemkomst 22.10…

ABB visade upp en ny växelriktare för solcellsanläggningar. Det var en 8 kW växelriktare ur serien PVS300, som kommer att ha växelriktare från 3,3 kW till 8 kW.

Adam Hultqvist, Uppsala Universitet, berättade om den pågående studien ”Erfarenheter från internationella stödsystem” inom Elforsk SolEl-program. En intressant detalj var att Danmark blivit anmälda till EU för sin nettodebitering av små elproducenter, men de blev friade! Därmed verkar Skatteverkets invändning att nettodebitering skulle strida mot EU:s direktiv inte stämma.

Adam hävdade även att solel ger ett sänkt elpris i Tyskland när man ersätter kol- och kärnkraft med solel. Stödet till solel (och andra förnyelsebara energislag) blir visserligen en större andel av det tyska elpriset men om elpriset blir lägre än utan solel blir det ända till fördel för elkonsumenterna. Jag skulle gärna se en vidare analys i den kommande rapporten av hur man kommit fram till denna slutsats.

Marika Edoff, Uppsala Universitet, höll föredraget ”Senaste nytt på solcellsmarknaden”. Hon nämnde att det inför 2011 fanns stora lager hos modultillverkarna. Min slutsats av detta är att det i sådana fall borde betyda att modulpriserna kommer att fortsätta att sjunka under 2011!

Recension av simuleringsprogrammet Solelekonomi

Helt nyligen släpptes ett simuleringsprogram för svenska solcellssystem från Elforsk SolEl-program. Programmet heter ”Solelekonomi” och är utvecklat av Joakim Widén, Uppsala Universitet.

Här är en recension av version 1.0 som finns att hämta gratis på SolEl-programmets webb.

Målgrupp

På SolEl-programmets hemsida står att programmet ger ”möjlighet att snabbt och enkelt göra beräkningar av ett solcellssystems elproduktion och ekonomi med hjälp av simuleringsprogrammet”. Det skulle vara önskvärt att man nämner vilken målgrupp som är tilltänkt. Denna recension görs med utgångspunkt att användaren är en småhusägare utan någon tidigare erfarenhet av solcellsanläggningar.

Fliken Plats och orientering

Det Java-baserade programmet har ett antal olika flikar. I fliken ”Plats och orientering” kan man välja fyra olika orter: Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå. Variationen för solinstrålningen i Sverige är inte mer än ca ±15% från ett medelvärde, så det har inte så stor betydelse att antal orter är begränsat.

När man valt ort visas latitud och longitud. Det känns lite onödigt. Möjligen är det en förberedelse för att man själv ska kunna välja koordinater i framtiden?

Efter ortval visas även årlig global solinstrålning för orten. Jag hittade ingen förklaring av vad global solinstrålning är (totala solinstrålningen mot en horisontell yta). Enheten ska vara kWh/m2 istället för kWh. Man får ha i minnet att solinstrålningen varierar en del från år till år. Enligt mätningar gjorda av SMHI sedan 1983 år kan variationen mellan olika år vara upp till ±10%, vilket också gör att den förväntade solelproduktionen kan variera lika mycket.

I programmet kan man sätta månadsvisa albedovärden (hur mycket refektion man har från mark och omgivning). Jag är lite kluven till om man behöver ha möjlighet att sätta detta värde i ett program som detta som ska vara enkelt att använda. Få av de tilltänkta användarna lär veta vilka albedovärden man har. Om man ska ha denna möjlighet kvar borde det åtminstone finnas en vägledning i programmet om vilka albedovärden som är typiska för olika miljöer.

Azimutvinkel är ett ovant ord för en normal småhusägare. När det gäller lutningsvinkeln saknas att den mäts från horisontalplanet. Man borde lägga in en enkel figur i programmet som visar hur vinklar för azimut och lutning definieras, för att undvika feltolkningar.

Fliken Systemkomponenter

När man skrivit in modularea, toppeffekten för en modul och antal moduler får man veta modulens verkningsgrad, den nominella toppeffekten och modulernas totala yta. Den nominella toppeffekten kan skilja sig något från den verkliga toppeffekten eftersom modulernas verkliga effekt får avvika något ifrån den nominella. Vanligen är den verkliga effekten något högre. Vår nominella toppeffekt är 3,36 kW, medan den verkliga toppeffekten är 3,38 kW enligt modulernas testprotokoll. I detta sammanhang är dock detta fel försumbart.

I programmet används en konstant verkningsgrad för växelriktarna. Verkningsgraden beror dock på vilken effekt växelriktaren arbetar vid, vilket gör en viss skillnad. Som grundvärde är verkningsgraden satt till 90%, vilket är ett lågt värde. När vi höll på att upphandla systemet blev vi först erbjudna SMA växelriktare med 90,9% eller 91,8%  i verkningsgrad. Min kommentar blev att dessa växelriktare med stolthet skulle kunna visas på Antikrundan. Undvik växelriktare med låg verkningsgrad! Vår SMA växelriktare Sunny Boy 3000TF från 2010 har en Euroverkningsgrad på 96,3%.

Fliken elanvändning

Här kan välja typ av boende och vid behov göra en korrektion med hjälp av en skalfaktor så att värdet för årlig elanvändning överensstämmer med ens egen elanvändning. Man kan även importera en egen fil om man har värden för sin egen elanvändning. Den importerade filen ska innehålla 8670 timvärden för elanvändningen. I hjälptexten framgår inte vilken enhet värden ska ha. Det är väl oklart hur många privatpersoner som i dagsläget har tillgång till timvärden för sin elanvändning, men i framtiden kommer det säkert att bli vanligare i takt med att timmätning blir vanligare.

Simulering

När man fyllt i ovanstående flikar klickar man på ”Kör simulering” och blixtsnabbt får man resultaten.

Resultat – Elproduktion och elanvändning

Värden visas för årlig solelproduktion, ”performance ratio” (PR) och ”normaliserad produktion” (värde för hur många kWh man producerar per kW installerad effekt). Jag hittade ingen förklaring av PR som är (producerad energi /nominell effekt) / (instrålad solenergi i samma plan som modulerna/solinstrålning enligt standardförhållandena vid produktionstest av modulerna), läs mera om PR här. PR-värdet säger väl egentligen ingenting för en privatperson och jag har inte sett någon sammanställning av PR för svenska system i drift, så det är inte heller lätt att veta vad man ska förvänta sig. Eftersom man måste ha data för solinstrålningen för att kunna beräkna PR är det sannolikt bara en mindre andel av dagens svenska solcellsanläggningar som kan beräkna PR, eftersom sannolikt relativt få solcellsanläggningar har mätning av solinstrålningen.

När det gäller normaliserad produktion används enheten kWh/Wp. Det känns lite ovant, vanligen brukar kWh/kWp användas.

Man får även veta värden per månad och år för solinstrålning, energi från solcellsmodulerna, energi från växelriktarna, elanvändning, sparad köpt el, köpt el och till nätet inmatad el.

Resultat – ekonomisk utvärdering

I fliken ekonomisk utvärdering (varför är den märkt med ett Euro-tecken när det är Sverige som behandlas?) redovisas bland annat årliga utgifter och solelproduktionens värde.

Inköpspriserna för moduler, växelriktare och övrigt är separerade. Jag vet inte varför. Det borde stå att modulpriset ska anges per modul och inte som en summa för alla moduler (lurade mig). I vår offert fick vi inget separat pris på växelriktarna så för oss skulle det inte vara möjligt att fylla i de önskade värdena på ett korrekt sätt. Om inte priserna för moduler och växelriktare används för något specifikt i beräkningarna borde man kunna ange total systemkostnad.

När det gäller säljpriset för el ska man komma ihåg att ta med energiersättning från nätägaren (7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall), eventuell ersättning för elcertifikat (ca 0,3 kr/kWh) och ursprungsgarantier (oklart vad de kommer att vara värde).

I beräkningarna framgår inte vilka antaganden som gjorts om framtida elpris. Om elpriserna ökar snabbare än inflationstakten blir investeringen mera lönsam med tiden.

Man kan även spara resultatrapporten som en fil. När jag sparade i html-format gick filen inte att öppna eftersom datorn inte kände igen vilket program som skulle öppna filen. Genom att lägga till .html i filnamnet löste sig detta problem.

Summering

Kul att det kommit ett svenskt program för utvärdering av solcellsystem, som dessutom är gratis! Programmet är lättanvänt och man får snabbt ett resultat. Jag ser framför mig att programmet exempelvis är passande för vetgiriga privatpersoner. Men man borde då finslipa vilka in- och utdata som ska användas, som i version 1.0. känns lite som en mix av enkelt och akademiskt.

Det unika med programmet är den ekonomiska utvärderingen utifrån svenska förhållanden. En ekonomisk utvärdering är dock knepig. Den beror på så många faktorer, varav flera osäkra eller okända över solcellssystemets livslängd på minst 25 år, att man generellt får ta alla ekonomiska utvärderingar med en nypa salt.

En fråga är vem som i framtiden ska finansiera och utföra underhåll samt eventuell fortsatt utveckling av programmet? Vi får hoppas att det finns planer för detta.

Hur står sig SolEl ekonomi i konkurrensen med exempelvis PVGIS (gratis), Sunny Design (gratis) och PVsyst (kommersiellt program) när det gäller att förutsäga solelproduktionen? Återkommer till jämförelser med dessa program i framtida inlägg.

All time high för solcellerna

En fantastiskt fin, solig vårdag gav nära all-time high för solcellerna, 12,29 kWh idag. Högsta medeleffekten under en 5-minutersperiod var 2569 Watt kl. 12.00-12.05, se diagrammet nedan. Solcellerna producerade el från 06:45 till 17:35. Gårdagen var hårfint bättre, med 12,41 kWh under dagen (max 2586 Watt) var det all time high sedan starten den 28 oktober.

I diagrammet nedan över dygnsproduktionen under mars månad ser man en ökande trend under månaden för de bästa dagarna. Summan hittills för mars är 104 kWh. Om mars skulle fortsätta med samma dygnsmedel som hittills skulle det bli 269 kWh under mars, vilket ligger i den övre delen av intervallet 229-273 kWh som PVGIS, PVsyst, Solelekonomi och Sunny Portal förutspår.

Eftersom solfångarna puttrar på fint i marssolen så bör vi i den kommande summeringen för mars se en väsentlig skillnad jämfört med tidigare månadssammanställningar när det gäller elbehovet dagtid och att därmed inmatningen på nätet borde bli större.

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall

Solcellernas energiproduktion per dygn

Solcellernas energiproduktion per dygn

Sex dovhjortar spatserade förbi ute på isen

Sex dovhjortar spatserade förbi ute på isen

Klicka på diagrammen eller bilden för att se dem i större skala.

DinEl ersätter överskottsel lika som vid nettodebitering

DinEl (Göteborg Energi) gjorde idag en pressrelease där man säger att man för överskottsel som matas in på nätet ”…kompenserar hela produktionen till samma pris som kunden får betala till oss.” Man gör det genom att ge kunden ett högre elpris än Nord Pool spotpris. Detta är alltså inte renodlad nettodebitering, eftersom elproducenten betalar energiskatt som vanligt på all levererad el , men genom detta upplägg blir det ekonomiska utbytet för kunden samma som vid nettodebitering. Detta utan att Skatteverket reser ragg… Smart tänkt! Men det visar också vilka problem som finns i frånvaron av nettodebitering, som vore den enklaste lösningen.

DinEl:s erbjudande gäller för de 100 första kunderna, under avtalstiden (framgår inte om den är begränsad, men eftersom det nämns två gånger i pressreleasen får jag nästan det intrycket) och om anläggningen är på max 6 kW. Det framgår inte om man måste byta till DinEl för sina elköp. Vad som gäller om man producerar ett överskott under en månad nämns inte i pressreleasen. Som vanligt är det väl under förutsättning att man är nettokonsument av el under ett år.

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II

Del I publicerades 22 februari. Med ny information i bagaget blir det korta svaret nu Nej (Del I) eller Ja (Del II), beroende på vilken elmätare man råkar ha. I del I kastade jag in en brasklapp att alla mätare kanske inte gör registreringen på samma sätt och det visade sig vara väldigt sant!

Hade igår ett långt och givande samtal med Thorsten Handler på Bergs Tingslags Elektriska AB (BTEA) i Jämtland om diverse frågor rörande småskalig elproduktion med solceller och som även kastade nytt ljus på elmätarfrågan.

BTEA har vad Thorsten kallade “sanna” 3-fas elmätare. De mäter per fas utan att göra någon summering över alla tre faserna. Därmed blir andelen inmatad el högre om man har en 1-fas växelriktare, än om man har en elmätare som summerar över alla tre faserna,  som jag beskrev i del I.

Thorsten tipsade om Elforskrapporten “Hantering av elmätning vid småskalig produktion och andra udda belastningsfall“. Där framgår att det finns mätare som tar 3-fassumma, som jag beskrev i del I, men att det även finns mätare som mäter per fas. Man har inte angett hur många mätare det finns av varje typ så det går inte säga med vilken sannolikhet man får den ena eller andra typen. Eftersom detta är en konfigureringssak kan det i värsta fall även vara så att olika versioner, med olika konfigurering, av samma elmätarmodell registrerar på olika sätt.

Intressant är att åtminstone 2009 fanns ingen lag som reglerade vilken registreringsmetod som ska användas för våra elmätare.

För fullständighetens skull kan nämnas att de vanligaste elmätarna är absolutmätare och backspärrmätare. Med en absolutmätare får man betala!! för den till nätet inmatade överskottselen eftersom den registrerar strömmen som köpt oavsett vilken riktning strömmen har. En backspärrmätare mäter bara strömmen i den ena riktningen, den mäter inte den till nätet inmatade överskottselen och därmed skulle man inte kunna få betalt för sin överskottsel.

Har man en absolutmätare eller backspärrmätare måste nätägaren byta elmätaren om man börjar att mata in el till nätet, men man kan förmodligen inte styra om man får den ena eller den andra av de två ovanstående elmätarna. I en annan Elforskrapport “Fjärravlästa elmätare och solelsproduktion“, där jag själv var delaktig, visade det sig att ca två miljoner var av typen absolutmätare och ca en miljon av typen backspärrmätare av de ca tre miljoner mätare som ingick i undersökningen (i Sverige fanns då ca 5,2 miljoner elmätare).

Komplicerat? Ingen har sagt att det ska vara lätt… och ni fick ju så lättsam läsning igår.