Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Hur många solcellsdrivna saker har du i trädgården?

Publicerat av

Skrev tidigare om en fågelholk med solceller och batteri som gav en lysande sittpinne när det skymde på . I serien med solcellsprylar har jag nu hittat något nytt för trädgården för den som vill ligga steget före grannen. Det är en pinne med ett fågelbad där pinnens topp har ett glasklot med en glasfågel, där klotet börjar lysa  i olika färger vid skymningen. Det kan bli ditt för $32,99 om du har vägarna förbi USA.

Fågelbad med glasklot som har solcellsbelysning

Fågelbad med glasklot som har solcellsbelysning

Fågelbadet är 23 cm i diameter och med ett par cm djup vatten. Jag tror det kan fungera bra för småfåglar. Småfåglar utnyttjar fågelbaden väl så ofta för att bada som att dricka vatten. Därför ska fågelbad vara grunda eller om det är lite djupare ha en sluttande kant så att de kan gå ner i vattnet och välja lämpligt djup. Vi har ett par fågelbad som brukar stå på marken på uteplatsen. Där toppade vi med en gräsand! ifjol. Den fyllde hela fågelbadet…  

PS. Litet jubileum i kväll. Detta är inlägg 100!

Näringsdepartmentet uppvaktat angående nettodebitering

Publicerat av

Idag uppvaktade Svensk Energi, Svensk solenergi (SSE), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) Näringsdepartementet angående nettodebitering. Jag skulle ha varit med också men blev krasslig och fick stanna hemma.

De förslag som presenterades enligt dagens pressmeddelande var:

  • Ge kunden möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoelförbrukningen på månadsbasis. Detta nettovärde ska elhandelsföretaget därefter använda i sin debitering av förbrukningen – som ligger till grund för energiskatt och moms.
  • Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis (och slipper extra mätavgift enligt gällande regelverk).
  • Tillåt kunder att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

Elbranschen har fått rätt rejält på nöten i media på sistone när det gäller de senaste årens kraftiga prishöjningarna på el. I denna fråga går dock branschen genom Svensk Energi i täten. Branschen vill införa detta, men politikerna har svårt att få tummen ur, visst är det märkligt… Vi hoppas att den politiska handlingsförlamningen nu släpper och att det händer något i denna fråga. Utredningar har vi sett nog av, nu gäller det att gå från ord till handling!

Pressreleasen finns omnämnd hos exempelvis Ny Teknik och Teknik 360.

Solcellanläggningar missar hundratusentals kr per år i intäkter från elcertifikat

Publicerat av

Endast 18 av Sveriges solcellsanläggningar är till dags dato godkända för tilldelning av elcertifikat. De godkända anläggningarna har en sammanlagd effekt på 617 kW. Låt säga att de i genomsnitt producerar relativt blygsamma 800 kWh/kW. De skulle då tilldelas i genomsnitt 493,6 elcertifikat per år. Under det senaste året har elcertifikaten handlats till ett medelpris på 289,36 kr/elcertifikat (28,936 öre/kWh), exklusive moms. De svenska solcellsanläggningar skulle då totalt få ca 143 000 kr för sina elcertifikat och under de 15 år man får elcertifikat sammanlagt ca 2,1 miljoner kr.

Det är märkligt att inte många fler solcellsanläggningar ansöker om tilldelning för elcertifikat. Det borde finnas någon eller några MW solcellsanläggningar där det borde vara lönsamt. Varje MW solcellsanläggningar skulle med ovanstående antaganden ge ca 230 000 kr/år, exklusive moms, i intäkter från försäljning av elcertifikat.

Jag ser flera orsaker till att det förhåller sig på detta sätt.

  1. Okunnighet. Man känner inte till hur elcertifikatsystemet fungerar.
  2. Frågan hamnar mellan stolarna, på grund av det är olika ansvariga för byggande och drift.
  3. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskaliga producenter som bara genererar ett till några elcertifikat per år. Dels är det en relativt krånglig procedur, dels lönar det sig inte att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktionen, utan man får nöja sig med att få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet.
  4. Man hittar ingen köpare av elcertifikat. Vill man sälja ett eller några elcertifikat per år är många elhandlare ointresserade av så små affärer.

Kvotplikt
En intressant detalj är att om man har en solcellsanläggning större än 50 kW är man kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat: ”Den som är kvotpliktig skall den 1 april varje år inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret”. För 2011 är kvotplikten 0,179 elcertifikat per såld eller använd MWh/el. I praktiken betyder det att intäkterna från elcertifikat för anläggningar på minst 50 kW blir 17,9% lägre än utan kvotplikt. Om man inte har ansökt om tilldelning av elcertifikat och har en solcellsanläggning större än 50 kW innebär kvotplikten åtminstone i teorin paradoxalt nog en ren kostnad på ca 5 öre/kWh, exklusive moms.

Om det är få ägare av solcellsanläggningar som känner till elcertifikatsystemet i stort är det nog ändå färre som känner till kvotplikten.

Om elcertifikat
Jag har skrivit om elcertifikat tidigare, exempelvis 25 november 2010. Du kan också att söka på elcertifikat i bloggen eller klicka på etiketten “elcertifikat” nedanför detta inlägg så hittar du flera inlägg. Hos Energimyndigheten hittar du alla elproducerande anläggningar i Sverige som är godkända för tilldelning av elcertifikat (tips från Maria Westrin, Energimyndigheten). Det är 2795 anläggningar för tillfället och 0,64% av dem är alltså solcellsanläggningar. Redan inom några år, när medvetenheten ökat, tror jag att andelen är mycket högre!

All time high för solcellerna och Vätterns is

Publicerat av

En härligt solig dag gav fint all-time high för solcellerna. 11,63 kWh idag. Tacksamt att köra igång solcellerna 28 oktober. Då blir det all-time high väldigt ofta under det påföljande året… Högsta medeleffekten under en 5-minutersperiod var 2478 Watt kl. 12.00-12.05.

Var ledare för en kanonfin långfärdsskridskotur på Vättern idag. 6 mil på magiska isar, med solterapi hela dagen, besök på mytomspunna Fjuk och passage tvärs över Storvättern till Karlsborg. Mäktigt!!

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 6 mars 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 6 mars 2011

Magisk is på Vättern på väg till Karlsborg

Magisk is på Vättern på väg till Karlsborg

Verkningsgrad för växelriktaren beräknad

Publicerat av

I inlägget från 10 februari skrev jag att växelriktaren är en nyckelkomponent i anläggningen. Jag var lite hängig idag så jag tog det lugnt och roade mig med att läsa av spänningarna till (DC) och från (AC) växelriktare som jag kan läsa av via Sunny Webbox. Genom att dividera AC-spänningen med DC-spänningen får man växelriktarens verkningsgrad, det vill säga hur stor del av solcellernas energi som omvandlas till i huset användbar energi. Mellanskillnaden blir en omvandlingsförlust, som blir till värme i vår groventré där växelriktaren sitter.

Eftersom det under eftermiddagen mulnade kom solcellernas effekt att variera och den kunde ändra sig rejält på bara några sekunder när det kom moln. Jag läste av 629 värden. Webboxen loggade medelvärden för 123 stycken 5-minutersintervall under dagen, se jämförelse mellan mina avlästa värden och de loggade värdena i diagrammet här nedan. I diagrammet är några udda värden raderade, kan diskuteras om det var korrekt att ta bort alla dessa udda värden med tanke på kurvor jag senare sett från andra liknande undersökningar. Det är onekligen en väldigt mycket enklare väg att ta ut värden från loggern, men man får då inte med de snabba variationerna på sekundbasis. Notabelt var att den högsta medeleffekten under ett 5-minutersintervall var 2563 Watt, medan jag noterade ögonblicksvärden som var hela 3011 Watt som mest, mer om detta en annan dag.

Enligt ett diagram i den tekniska manualen för vår växelriktare Sunny Boy 3000TL-20 från tyska SMA borde verkningsgraden börja sjunka vid ungefär 1500 Watt vid den inspänningen vi har (ca 250 Volt), se nedanstående figur. De avlästa värdena började dock minska först runt 300 Watt.

Från min kurva beräknade jag växelriktarens Euro-verkningsgrad till 96,7%, vilket är lite bättre än specifikationens 96,3%. Den formel jag använde för beräkningen var:

ηEURO = 0,03×η5% + 0,06×η10% + 0,13×η20% + 0,1×η30% 0,48×η50% + 0,2×η100%

Där exempelvis η5% är verkningsgraden vid 5% av nominell maxeffekt för växelriktaren. 

Verkningsgrad för vår växelriktare vid olika effekter

Verkningsgrad för vår växelriktare vid olika effekter

Verkningsgrad för växelriktare Sunny Boy 3000TL

Nya växelriktare för solceller från ABB

Publicerat av

I Sverige finns inga tillverkare av växelriktare för solcellsanläggningar. Särklassig världsetta är tyska SMA. I en pressrelease från 17 januari skriver man att försäljningen för 2010 uppskattas ligga i den övre delen av intervallet 1,7-1,9 miljarder Euro! EBIT (Earning Before Income Tax) uppskattas hamna i den lägre delen av prognosintervallet 26,5-28,5%. Detta rekordresultat är det bästa SMA har gjort. För 2011 förväntas försäljningen bli 1,5-1,9 miljarder Euro och EBIT sjunka till 21-25%, på grund av ”changes in the competitive solution” = ökad konkurrens om man ska tala klarspråk. Tros detta förväntas alltså EBIT ligga över 20%. Det är enastående, men visar också att det finns utrymme för sjunkande priser på växelriktare i framtiden.

ABB kommer i år att börja sälja en serie nya växelriktare för småskaliga solcellsanläggningar. De kommer att ha effekterna 3,3, 6 respektive 8 kW. På ABB, Corporate Research, i Västerås håller en ny 11 kW solcellsanläggning att uppföras. Häromdagen kom tre av ABB:s nya växelriktare och de är de första som levererats till Sverige vad jag vet. De kommer från pilotproduktionen, den kommersiella produktionen är inte igång ännu. När de kommer till Sverige vet jag inte och priset är inte fastställt. Sverige är en mycket liten marknad för solcellsystem och därför kommer lanseringen i Sverige att dröja lite. Först satsar man på de stora solcellsländerna i Europa.

Sedan tidigare har ABB växelriktare i serien PVS800 med 100-500 kW effekt. En 100 kW växelriktare från ABB finns i drift i värmländska Glava Energy Center, där man har 108 kW solceller installerade. På deras hemsida finns för övrigt ett lite pinsamt fel, där man uttrycker ”Momentary power” (momentan effekt) i kWh, fast siffervärdet på 3019 kan inte var kW (möjligen W?), så det är oklart vad man menar egentligen. Märkvärdigt vad svårt det ska vara att skilja på effekt (W) och energi (Wh)…

Säljansvarig i Sverige för ABB:s växelriktare är Lars Lithner, Västerås.

Solelproduktion februari 2011 – Summering

Publicerat av

Fick idag timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för februari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-januari 2011.

  Nov 2010 Dec 2010 Jan 2011 Feb 2011
Solelproduktion (kWh) 52,71 18,87 48,09 129,93
Timmar med solelproduktion (% av månad) 124 (17%) 107 (14%) 145 (19%) 228 (34%)
Maximal timproduktion av solel (kWh) 1,95 1,04 1,68 2,35
Maximal timinmatning till nätet (kWh) 1,3 0,1 0,7 1,0
Solelinmatning till elnätet (kWh, % av solelproduktion) 18,0 (34%) 0,5 (0,7%) 8,4 (17%) 16,8 (13%)
Tid med solelinmatning till nätet (h, % av månad) 37 (5,1%) 5 (0,7%) 29 (3,9%) 47 (6,8%)
Tid vi var självförsörjande med el (h, % av månad) 2 (0,3%) 0 0 2 (0,3%)

Även februari blev en tämligen kall månad. Vi köpte 2657 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8°), vilket är över medel. Man får ha i åtanke att solcellerna i år gav oss ett nettotillskott under februari på 113 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 2770 kWh köpt el. Det lägsta värdet var 2008 då vi köpte 1566 kWh och det högsta ifjol då vi köpte 2991 kWh.

Tittade till solfångarna när jag kom hem. De är nu till 75% snöfria, så nu kommer vi att börja att få ett bidrag från dem också för uppvärmning av varmvatten., vilket gör att elpatronen i ackumulatortanken kommer att gå mindre.

130 kWh solel under februari

Publicerat av

Under februari producerade våra solceller 129,93 kWh el, se diagrammen här nedan för elproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVSyst oskuggat Stockholm PVGIS Västerås Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,4 72,4 73,2 73
Dec 18,87 0,3 47,8 32 31
Jan 48,09 18,4 48,7 49,8 68
Feb 129,93 116,6 129,1 121 70
El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Vattenfalls nätavgifter brakar i höjden

Publicerat av

På SVT:s nyheter ikväll kunde vi höra att Vattenfall och E.ON utmärkt sig genom att de höjt nätavgifterna med 34,4% respektive 31,0% de senaste tre åren, vilket var ungefär dubbelt så mycket som medelhöjningenpå 16,6%.

Eftersom vi har Vattenfall som nätägare kan jag bidra med lite siffervärden. Tabellen nedan visar hur utvecklingen av de fasta och rörliga nätavgifterna sett ut sedan 1 januari 2007. Alla priser är inklusive moms.

Vår fasta nätavgift har höjts 72% under fyra år och den rörliga avgiften med 15%. Under ett år med normal vintertemperatur är därmed nu den fasta nätavgiften ungefär lika stor som den rörliga. För husägare som har fjärrvärme är den fasta nätavgiften 2-3 gånger högre än den rörliga.

Jag skulle vilja se en prissättningsmodell där den rörliga avgiften var en mycket större andel av nätpriset, för att stimulera energisparande. Men trenden har under flera år varit tvärtom. Undrans hur det kunnat bli så?

Än värre blir det för en ägare av solceller om nätägarna inför en effekttariff, som jag skrev om 28 december ifjol. Då skulle vi sannolikt inte spara någonting på nätavgiften trots att vi minskat vårt behov av köpt el…

Varför skulle vi inte kunna ha enbart en rörlig nätavgift? Om vi vill maximalt stimulera energisparande vore detta det logiska.

  Fast avgift (kr/år) Rörlig avgift (kr/kWh) Höjning fast avgift Höjning rörlig avgift
2007-01-01 1690 0,195 0% 0%
2007-02-01 1757,5 0,195 4% 0%
2008-01-01 1975 0,200 17% 3%
2008-10-01 2275 0,200 35% 3%
2009-08-01 2575 0,200 52% 3%
2010-06-01 2770 0,215 64% 10%
2011-01-01 2900 0,225 72% 15%

Sverige sämst i EU på solenergi

Publicerat av

I Sverige Radio kunde vi den 8 februari höra att Göran Bryntse har ett EU-uppdrag att granska regeringens handlingsplan för energiförsörjningen 2020. Hans slutsats var att inget land i EU tänker sig bygga mindre solenergi än vad Sverige tänker göra fram till 2020.

Ett planeringsmål och en långsiktighet i regeringens politik för solenergi saknas tyvärr helt i Sverige, borta med vinden skulle man kunna säga… Det är underligt med tanke på att svensk forskning var världsledande när det gäller att ta fram tunnfilmssolceller av CIGS-typ (Copper indium gallium (di)selenide). Den svenska forskningen kommersialiserades av tyska Q-Cells som köpte svenska Solibro och nu säljer de CIGS-moduler under namnet Q.SMART.