Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nytt lägstapris i Sverige – 25 000 kr/kW

Den 23 maj skrev jag att Sala-Heby upphandlat en 36 kW solcellsanläggning för 27 750 kr/kW, inklusive moms och installation. De är nu brädade! Fick häromdagen höra av Direct Energy att de sålt en anläggning i Stockholm för 25 000 kr/kW. En bidragande orsak till det låga priset var att det gällde ett plant plåttak vilket sänker installationskostnaden. Lite udda men horisontell montering av solcellsmodulerna, men man hade räknat ut att man skulle få ut mera solenergi på årsbasis än om man använt lutande moduler, där raderna måste ställas på ett visst avstånd för att inte skugga varandra.

Idag bör alla hustak byggas med lite taklutning med tanke på solenergiinstallationer nu eller i framtiden…

Samma antaganden som 29 maj, med tillägg av

  • Investeringskostnad 25 000 kr/kW
  • 55% i investeringsstöd
  • elcertifikat för all producerad el under de 15 år man kan få elcertifikat
  • en årlig kostnad för mätabonnemang på 1425 kr/år från Rejlers, enligt uppgift från Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken.
  • antaget en anläggningsstorlek på 20 kW (jag vet inte storleken på den aktuella anläggningen), som spelar roll för den årliga mätabonnemangskostnaden. Desto större anläggning, ju lägre blir kostnaden för detta abonnemang per producerad kWh.

Antaget en kalkylränta på 5,5% liksom tidigare blir produktionskostnaden i genomsnitt 94 öre/kWh under de närmaste 30 åren, som är den antagna livslängden, se diagram nedan. Om man har en större fastighet som kan använda all solel internt i huset, utan att behöva mata in ett överskott på nätet och lida av frånvaron av nettodebitering, blir detta förstås en lysande affär för den som gjort denna investering om man vågar fjärma sig från kvartalsekonomin.

25 000 kr/kW är ett mycket lågt systempris i Sverige för ett nyckelfärdigt system. Men notera att systempriserna i Tyskland i genomsnitt var 25 600 kr/kW (vid 9,15 kr/Euro) i början av andra kvartalet i år, för nyckelfärdiga takmonterade system upp till 100 kW, inklusive tysk moms och installation.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.

Handbok Anslutning av mikroproduktion till elnätet (Mikro AMP)

Svensk Energi tänker ge ut handboken ”Anslutning av mikroproduktion till elnätet (Mikro AMP)”. En remissutgåva är ute nu. Om du är väl insatt i denna fråga och vill ge synpunkter på remissutgåvan kan du kontakta Matz Tapper, Svensk Energi, för att få en kopia.

Här är innehållsförteckningen (klicka på bilden för att se den i större skala):

Innehållsförteckningens första sida. Remissutgåva Mikro AMP.

Innehållsförteckningens första sida. Remissutgåva Mikro AMP.

El från solen – för en ljusare framtid

Naturskyddsföreningen har under 2011 publicerat rapporten ”El från solen – för en ljusare framtid”. Det är en lättläst rapport som ger en god introduktion i ämnet.

Rapportens slutsatser avslutas med:

”Att omvandla solens strålar till el är inte längre någon avlägsen framtidsteknik, den finns i högsta grad i dag och är redan lönsam i många applikationer. Den teoretiska potentialen för solel är i den närmaste oändlig, några materialbegränsningar verkar inte finnas på medellång sikt och miljöpåverkan är mycket begränsad jämfört med andra energislag. Det som saknas är bara den politiska viljan att skapa incitament för investeringar så att tekniken kan bli konkurrenskraftig och implementeras i stor skala. Genom kraftfulla satsningar på solel och andra förnybara energislag kan vi ta oss till framtiden redan idag!”

Krav

Det första av Naturskyddsföreningens krav är

” Inför nettodebitering för småskalig elproduktion. Den som har en solcellsanläggning ska kunna räkna av sin elproduktion mot inköp från nätet. Detta kan ske genom att de som investerar i småskalig förnybar elproduktion från exempelvis solceller på villatak och husfasader ska undantas från kravet på timmätning och kunna kvitta sin elproduktion mot elanvändningen på årsbasis.”

Här föll man i en alltför vanlig fälla att blanda ihop mätning och debitering. Det går bra att kombinera timmätning och nettodebitering, så man behöver inte ta bort kravet på timmätning. Det enklaste sättet att genomföra nettodebitering är att nätägaren skickar ett nettovärde till elhandlaren.

Några skavanker

En del detaljer visar att rapporten är skriven 2010 och inte i år som är utgivningsåret och att den därmed innehåller en del inaktuella fakta. När man skriver förra året på s 16 menar man 2009 och inte 2010. På s. 8 skriver man att den installerade kapaciteten i världen är 32–37 GW, medan det på s. 16 står över 22 GW. Vid utgången av 2010 var den installerade effekten i världen runt 40 GW.

Man skriver på s. 16 att Tyskland som är den ledande solcellsnation med en installerad effekt på 9,8 GW (vilket stämde vid utgången av 2009), men vid utgången av 2010 var den ca 17 GW.

Det står att ”Stödet försvinner efter 2011 enligt den senaste budgetpropositionen (hösten 2010), men det finns förslag på att förlänga stödet till och med 2012.” Det blev istället så att stödet i budgetpropositionen förlängdes att gälla även 2012, men ännu saknas en förordning om detta.

En groda är ”Enligt Ångströmlaboratoriet är mars en utmärkt solelmånad i Sverige.” Visserligen är solelproduktionen bättre i mars än under januari-februari men klart lägre än under april-aug, se exempelvis diagram i inlägget från 31 maj.

Som helhet kan dock rapporten rekommenderas!

1 kr/kWh för överskottsel från sju nätbolag i Dalarna

Nyheterna duggar tätt om elbolag som börjar köpa överskottsel från små producenter. De senaste i raden är nätbolagen Dala Energi Elnät, Borlänge Energi Elnät, Falu Elnät, Hedemora Energi, Malungs Elnät, Smedjebacken Energi Nät och Envikens Elnät. De kommer att betala 1 kr/kWh ”fram tills nya lagar eller regler presenteras som kan ändra förutsättningarna” enligt deras pressmeddelande. Det gäller om man är nettokonsument av el under ett år och att säkringen är högst 63 A.

Nätbolagen i Dalarna brädar därmed nätbolaget Fortum Distribution som från 1 april år ger Nord Pool spotpris med ett avdrag på 4 öre/kWh.

Det är intressant att nätbolagen är så på hugget när det gäller denna fråga. Man tänker inte på nätbolagen när man tänker elhandel, men de får köpa el för att täcka sina överföringsförluster. De köper elen till ett överpris jämfört med priset på Nord Pool spotmarknad. Men bolagen räknar nog med att det blir få kunder och lite överskottsel i det stora hela, vilket gör att kostnaderna blir försumbara på kort sikt. Man räknar nog också med att det kommer nya regler, till exempel nettodebitering som kommer att ta över.

Fast enligt en källa som så sent som i förrgår pratat med Näringsdepartementet verkar aktiviteten vara låg hos Näringsdepartementet när det gäller frågan om nettodebitering och att det inte verkar komma något sådant förslag i år. Illa… Har våra politiker fattat hur hämmande frånvaron av möjligheten till nettodebitering är för småskalig solelproduktion? Nej, det verkar inte så, då skulle den här frågan ha varit löst sedan länge.

En rådjursbock tog frukost vid fågelmatningen i morse.

En rådjursbock tog frukost vid fågelmatningen i morse.

Är solföljare lönsamma?

Det beror på… Liksom produktionspriset beror på flera faktorer gäller detsamma för solföljare.

Genom att sätta solcellsmodulerna på en solföljare som följer solens gång under dagen kan man öka den årliga produktionen rejält. Det intressanta är att denna ökning blir större desto längre norrut man bor i Sverige. Nedanstående tabell visar hur mycket den årliga produktionen teoretiskt ökar om man har 1-axlig eller 2-axlig solföljning enligt beräkningar gjorda med PVGIS. I Kiruna kan man öka den årliga produktionen med hela 50% med 1-axlig solföljning och på årsbasis kan man då producera mera solel än i Malmö eller Stockholm! Man vinner inte mycket på 2-axlig solföljning i förhållande till 1-axlig så ska man installera solföljare räcker det med 1-axlig solföljning.

Solföljning Malmö Stockholm Kiruna
1-axel (vertikal) +32% +35% +50%
2-axlig +34% +37% +53%

 

Nästa fråga är hur mycket en solföljare får kosta för att det ska vara lönt att installera solföljare. Här presenteras två olika räknesätt.

Räknesätt 1

Om man räknar på produktionskostnaden per kWh blir den tillåtna kostnadsökningen lika stor i procent som ökningen i solelproduktion och därför blir den beroende av vad systemet kostar utan solföljning. Med i övrigt samma antaganden som jag använde 29 maj framgår resultatet av nedanstående tabell. Den visar maximalt inköpspris på solföljaren som behövs för att det ska bli samma produktionskostnad med solföljning som med ett fast monterat system.

Inköpspris utan solföljning (kr/kW) Malmö Stockholm Kiruna
20 000 6 300 6 900 10 000
30 000 9 500 10 400 15 100
40 000 12 600 13 900 20 100
50 000 15 800 17 300 25 100

Detta gäller om solföljarna inte kostar någonting i underhåll under anläggningens livslängd (30 år antaget). Ett sådant antagande känns inte helt realistiskt och man bör därför räkna bort en kostnad för underhåll för att få det tillåtna inköpspriset.

Notera att beräkningarna gäller för produktionskostnaden för solel, som kan vara högre än värdet i form av det pris man betalar för sin köpta el eller det pris man får vid försäljning av överskottsel.

Räknesätt 2

Antaget att solelproduktionen är 900 kWh/kW utan solföljare, solföljaren ger 35% högre elproduktionen (Stockholm), livslängden är 30 år och en årlig degradering på 0,5%/år kommer man att producera 8 800 kWh extra  under livslängden med en 1-axlig solföljare i Stockholm. I Lund skulle det bli 8 000 kWh extra antaget 900 kWh/kW utan solföljare och i Kiruna 11 900 kWh extra antaget 850 kWh/kW utan solföljare.

Genom att multiplicera med solelens värde och subtrahera underhållskostnaderna under de kommande 30 åren får man en uppskattning för vad solföljaren får kosta för de olika orterna. Det är en räkneövning som inte är helt trivial eftersom solelens värde och underhållskostnaderna båda är minst sagt knepiga att uppskatta över så lång tid som 30 år.

Utmärkt solelproduktion under juni

Solcellerna tuffar på lysande. Alla dagar utom en under juni har solelproduktionen hittills troligen varit över vår elanvändning på ca 11-12 kWh/dygn, se diagram. Om månaden fortsätter som den börjat ligger 500 kWh under månaden inom räckhåll. Detta räcker gott och väl för att bli ett plushus under juni!

Sådär, nu har jag lyckats fånga in och släppa ut den utmattade talgoxhona som flugit in genom en öppen dörr och som inte hittade ut igen.

Kan säga att det var betydligt lättare att fånga in och släppa ut den bålgeting som också hamnat inomhus. Bålgetingar är fredliga och har ett oförtjänt dåligt rykte. Men bålgetingarna är riktigt stora och brummar imponerande. Bredvid den var det en ”vanlig” geting och den var väl inte ens hälften så lång som bålgetingen.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Elhandelsföretagens syn på handel med solel

Är titeln på en purfärsk rapport från SolEl-programmet, författad av Emma Eriksson, Bengt Stridh och Peter Fritz.

I undersökningen skickades en enkät till nästan alla Sveriges elhandelsföretag med bland annat frågor om de köper överskottsel från små solelproducenter. 42 av de tillfrågade 116 elhandelsföretagen besvarade enkäten. 20 av dessa 42 säger att de köper överskottsel från små elproducenter. Till detta kommer att även nätföretaget Fortum Distribution började köpa överskottsel från 1 april i år.

Bara under det senaste halvåret då jag gjorde en egen förstudie till rapporten har det hänt mycket vad gäller elbolagens vilja att köpa överskottsel. Fast det är fortfarande bara Sala-Heby energi som ger en ersättning som motsvarar full nettodebitering (av både elhandel och nätöverföring) eller högre, till de föreningar som byggt solcellsanläggningar i Sala och Heby kommuner. Den vanligaste ersättningen är Nord Pool spotpris med ett avdrag.

Solelöverskott alla sommardagar – Nettodebitering var är du?

Under maj var den lägsta solelproduktionen den 17 maj då vi producerade 7,56 kWh. Diagrammet nedan visar att även en sådan ”dålig” dag matas mycket av solelen in till nätet. Närmaste bestämt blev det 3,3 kWh = 44% av solelproduktionen.

Notabelt är att under de timmar solelproduktionen och inmatningen var hög behövde vi ändå köpa lite el, när vi under korta tider under en timme använde mera el än vad vi producerade.

Begreppet timmätning är därför lite tvetydigt. Man skulle kunna tro att inmatning och uttag kvittas under en timme och att ett nettovärde redovisas för timmen. Men så är inte fallet för oss, utan separata värden per timme för inmatning och uttag redovisas. Har vi någon gång under timme använt mer el än vad vi producerar så får vi betala för den köpta elen även om vi under timmen har ett överskott av producerad solel. 

Om man som vi får NordPool spotpris utan avdrag för den inmatade elen var genomsnittspriset den 17 maj 60,9 öre/kWh, inklusive moms. Dessutom får vi 7,5 öre/kWh från Vattenfall i ”energiersättning”, vilket gjorde en total ersättning på ca 68 öre/kWh för den inmatade solelen den 17 maj. Det rörliga priset för den köpta elen varierar beroende på vilket avtal man har med elhandlare och nätägare. Tittar man på en graf från Kundkraft för 17 maj och lägger på nätöverföringspriset hamnar man på ca 1,3-1,5 kr/kWh i rörligt pris för ett 1-årsavtal. Många småproducenter tycker nog att det är stötande att man får betala ungefär dubbelt så mycket för den köpta elen som den ersättning man får för inmatad el under samma timme.

En lösning på detta problem stavas nettodebitering.

Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.
Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Även solinstrålningen i maj högre än normalt

På SMHI:s webb kan man hitta data för uppmätt solstrålning för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen har varit över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets alla månader hittills! Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25%, 17% respektive 3% över normalvärden för årets fem första månader.  Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden för början av året.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2.  Även den har varit högre än normalt för årets alla månader. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari och februari hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj hade lägre nederbörd än normalt.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Nederbörd per månad i Västerås.

Nederbörd per månad i Västerås.

Ett måste för trädgården!

Maria fixade en trädgårdspryl av rang när hon passerade Schiphol flygplats häromdagen. Det är en solcellsdriven fjäril! När solen lyser fladdrar fjärilen runt i en cirkel. Vem kan vara utan en sådan i trädgården?? Med en svärm på tio stycken skulle det bli riktigt psykedeliskt…

Första dagen den var ute på tomten passerade en citronfjäril och inspekterade denna nya fjäril i trädgården. Kan för övrigt nämna att smultronvisslare idag blev den 30:e dagfjärilsarten på tomten. Enligt skriften “Dagfjärilar i Örebro och Västmanlands län” finns det ca 80 dagfjärilsarter i Västmanlands och Örebro län.

Solcellsdriven fjäril i vår trädgård.

Solcellsdriven fjäril i vår trädgård.

Äkta fjäril. Smultronvisslare på blommande vitklöver blev idag dagfjärilsart 30 på tomten.

Äkta fjäril. Smultronvisslare på blommande vitklöver blev idag dagfjärilsart 30 på tomten.