Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

PVSEC i Hamburg på gång

Nästa vecka går världens största solcellskonferens 26th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition (26th EU PVSEC) av stapeln i Hamburg. Jag kommer inte att bli ensam besökare där. Många tusen andra solcellsintresserade kommer att vallfärda dit. Förutom konferensen finns en gigantisk utställningen med närmare 1000 utställande företag på 85 000 m2. Ifjol hade utställningen 38 000 besökare…

367 kWh solel under juli

Under juli producerade våra solceller 367,05 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 644 kWh/kW när sju månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Sensor för lufttemperatur installerad

Nordisk stormhatt på Graipesvare, 11 juli.

Nordisk stormhatt på Graipesvare, 11 juli.

Igår var Direct Energy på plats och installerade temperatursensorn för utomhustemperatur. Sensorn är en PT100-sensor från SMA och den är kopplad till SMA:s sensorbox. Den sitter nu under takfoten på husets nordsida, där solen förhoppningsvis inte ska påverka temperaturmätningen. Just idag var det dock inte speciellt upphetsande att jämföra med modultemperaturen eftersom det var en mulen dag med små temperaturvariationer.

Diagram för lufttemperatur och temperaturen på baksidan av en solcellsmodul finns på Sunny Portal under ”Sensor SENS 848”.

Kom hem igår från en fjällvandring i Marsfjällens naturreservat med barndomsvännen Rolf. Härliga vyer, många fjällämmlar och gråsidingar, fjällabb, fjällvråk och många spännande växter. När det gäller “värme” hade det dock utom den första dagen varit varmare att sitta hemma i kylskåpet, vi hade -1,3 grader den kallaste natten och vinden förstärkte kyleffekten.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Fjällämmel. Graipesvare, Marsfjällens naturreservat, 11 juli.

Fjällämmel. Graipesvare, Marsfjällens naturreservat, 11 juli.

Orkidén vityxne på Graipesvare, 11 juli.

Orkidén vityxne på Graipesvare, 11 juli.

Dubbla regnbågar. Marsfjället i bakgrunden. 11 juli.

Dubbla regnbågar. Marsfjället i bakgrunden. 11 juli.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Juni 2011
KTH 635
Bua Kyrka 593
Gäddeholm 513
Finnängen 512
ABB Corporate Research Ca 510

Värden saknas för juni för ABB-anläggningen eftersom jag fått meddelandet ”Inga tidsserier är tillgängliga för dig just nu.” från Mälarenergis hemsida under de senaste dagarna. Jag gjorde därför en uppskattning.

KTH är fortfarande i klar topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp året ut. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Andreas har tidigare sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen…

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jag har nu semester och kommer att vara bortrest i två omgångar. Det kommer därför att bli glesare med inläggen en tid framöver.

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Solelproduktion Juni – Summering 2

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i juni. Elanvändningstoppar är under morgonen och framför allt på kvällen, då matlagning, TV-tittande och datorer ökar på användningen. Värdet för elanvändning kl 15-16 verkar för övrigt vara rätt så mycket fel av någon outgrundlig anledning, det borde vara minst 12 kWh istället för 7,5 kWh. Minst el har vi köpt mellan 11 och 12, totalt 0,3 kWh under månaden.

Man kan räkna ut att under dygnets tre första timmar, då huset går på ”tomgång”, använde vi i genomsnitt 410 W. Det är vad FTX-ventilation (ca 140 W, uppmätt), kyl och frys (ca 50 W, beräknat snittvärde), IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk, laddare för datorer) och en del andra prylar (klocka ugn, logger solfångare, telefonladdare, batteriladdare för reservkraft och prylar på standby, dock ej TV:n som alltid stängs av under natten) använder. Jag förstår mig tyvärr inte på att ”övrigt”, som jag inte har mätvärden på, använder så pass mycket. Om tomgångseffekten kunde minskas med låt säga 100 W året runt skulle det motsvara ca 5% av husets årliga elanvändning!

Summering Juni 2011.

Summering Juni 2011.

Solelproduktion Juni – Summering. Plushus!

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juni från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-maj 2011.

62% av vår producerade solel under juni matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under maj. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

29% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mer än under maj då det blev 26%. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var lika med maj.

Under juni köpte vi 257,5 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 320-441 kWh under juni månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juni på 169 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 426 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 273 kWh till nätet, vilket gör att vårt produktionsnetto var 15,6 kWh. Vi blev alltså ett plushus under juni! Yiihaa…

Summering Juni 2011

Summering Juni 2011

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

442 kWh solel under juni

Under juni producerade våra solceller 442 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har redan 513 kWh/kW när halva året har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,78 380,6 416 508 552
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Regeringsrepris: Ny utredning om nettodebitering

I DN den 23 juni kunde man under rubriken ”Hållbar energi kräver nya verktyg för aktiva elkunder” läsa om att ”Därför vill vi nu underlätta för enskilda hushåll att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet. Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”

Minns att redan i februari 2007 fick Lennart Söder i uppdrag att göra ”nätanslutningsutredningen”, som kom i februari 2008 och där han lade fram ett förslag som skulle ha gett nettodebitering.

Minns att regeringen i slutet av 2009 i Energimarknadsinspektionens (EI) regleringsbrev gav EI i uppdrag att ”Energimarknadsinspektionen ska utreda vilka för- och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter som detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser.” 26 november ifjol presenterade EI sin rapport ”Nettodebitering – förslag till nya regler för användare med egen produktion”.

Minns att EI:s rapport varit ute på remiss och att det hela alltså utmynnar i att regeringen ska tillsätta ännu en utredning om nettodebitering…

En ny utredning betyder med all säkerhet att nettodebitering inte kan börja tillämpas i år utan tidigast 2012. Eller i värsta fall först 2013 om den nya utredningen också ges bortåt ett år för sitt arbete och att det därefter ska klubbas igenom ett förslag i riksdagen.

I Sverige lyser den politiska handlingskraften med sin frånvaro och vi får mer eller mindre stå och titta på medan solcellsbranschen går fram som stormvindar över världen.

Undrans förresten vem som ska göra den nya utredningen om nettodebitering?

Vi undrar också hur investeringsstödet för solcellsanläggningar kommer att se ut 2012, besked saknas om utformningen. Från 2013 och framåt vet vi dessutom ingenting om hur det går med stöd till solcellsinstallationer. Det blir väl en ny utredning kan jag tro…

Mindre solel under juni än under maj

Hittills under juni har det blivit 351 kWh. Det verkar bli hyggligt soligt under resten av månaden så 430-440 kWh borde det bli för månaden. Därmed kommer det att bli lite mindre solel under juni än under maj som gav 450 kWh.

Enligt solinstrålningsdata från SMHI för Stockholm åren 1961-1990 ska juni i genomsnitt var den månad som har högst solinstrålning (borde gälla Västerås också). Å andra sidan gör en i Västerås 4,8 grader högre dygnsmedeltemperatur under juni än i maj att det minskar solelproduktionen eftersom verkningsgraden för solcellerna sjunker med ökande celltemperatur.

Dagsrekordet på 20,32 kWh från 26 maj står sig fortfarande och är hittills den enda dagen som gett över 20 kWh.

Solelproduktion hittills under juni per dygn.

Solelproduktion hittills under juni per dygn. Solelproduktion per dygn hittills under 2011.

Första solelbetalningen från Bixia

Igår fick vi brev om första utbetalningen från elhandlaren Bixia för vår försäljning av överskottsel, 409,8 kr!

Vi får Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag. Under januari-maj matade vi in 645 kWh till nätet och i genomsnitt fick vi därmed 63,5 öre/kWh, se nedanstående tabell. Vi har dessutom fått 7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall i ”energiersättning”, vilket tillsammans gör 71 öre/kWh.

Till detta kommer ersättning för elcertifikat, men vi har inte fått något elcertifikat ännu eftersom man får ett elcertifikat per 1000 kWh. Under augusti kommer vi att få vårt första elcertifikat. Medelpriset under det senaste året för elcertifikat motsvarar 32,7 öre/kWh. Som jag skrivit om tidigare får vi bara elcertifikat för vår till nätet inmatade överskottsel och inte för hela solelproduktionen.

Samtidigt som vi får vårt första elcertifikat får vi även vår första ursprungsgaranti. Vilket värde den har återstår att se.

Månad Inmatad överskottsel (kWh) Pris (kr/kWh) Summa (kr)
Jan 8 0,747 6,0
Feb 17 0,688 11,7
Mar 129 0,704 90,8
Apr 208 0,596 124,0
Maj 282 0,629 177,3
Summa 645   409,8
Snitt   0,635