Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Psst… vi har byggt ut vår solcellsanläggning!

Publicerat av

Big news…

I torsdags-fredags i förra veckan hände det saker med vår solcellsanläggning. Kraftpojkarna var här och installerade fem nya solcellsmoduler på vårt hustak och effektoptimerare (”power optimizer”) på varje modul. Så nu har vår solcellsanläggning uppgraderats från 3,36 kW till 4,794 kW.

Det har varit lite retfullt att vi nästan producerat lika mycket energi med våra solfångare och solceller som vi använder under sommarmånaderna. Nu bör det bli jämt skägg eller lite överskott av egen energiproduktion sommartid.

Fortsättning följer…

PS 6/12. Se inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning för detaljerad info.

57 kWh solel under november

Publicerat av

Under november månad producerade vi 56,96 kWh (16,5 kWh/kW) solel. Under november 2010-2013 skördade vi mellan 52,7 kWh och 66,9 kWh (15,7-19,9 kWh/kW) medan november ifjol var ovanligt mörk med 21,1 kWh (6,3 kWh/kW).

Under 2015 har vi hittills producerat 2 607 kWh (776 kWh/kW). Det kommer att bli den näst lägst årsproduktionen under åren 2011-2015. Vårt rekord är från 2013 då det blev 2 972 kWh (885 kWh/kW).

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS. Igår natt föll lite snö. Hos oss bara någon cm där det allra mesta på modulerna töade bort under gårdagen. Det låg lite snö kvar i nederkant på en modul i morse. Inne i Västerås stad hade det kommit betydligt mera snö och en solcellsägare som jag pratade med hade snötäckta moduler och i stort sett noll produktion idag, då det var en övervägande solig dag.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Hur mycket solel är egenanvänd?

Publicerat av

En viktig fråga är hur stor andel av den solel som produceras som också används av solelproducenten, det som kallas egenanvändning. Med det menas här el som använts innanför anslutningspunkten till nätet och som aldrig matats in till nätet. En viktigt sak att påpeka är att hur mycket solel som är egenanvänd går inte att mäta direkt. Men går det att göra en uppskattning hur stor egenanvändningen är i genomsnitt?

Vi vet att egenanvändning kan variera mellan 0% och 100%. Under våra fyra första driftår hade vi 48% egenanvändning i vårt hus, som har 3,36 kW solceller. Småhusägare och bostadsrättsföreningar som använder elen till fastighetsel får oftast ett stort överskott och därmed en relativ låg egenanvändning. Större fastigheter med hög energianvändning under dagen får också en hög egenanvändning. De få solcellsanläggningar som säljer all el får en mycket låg egenanvändning.

Hur stor egenanvändningen är kommer på sikt sannolikt att få en avgörande betydelse för solcellsanläggningens ekonomi. Egenanvänd el ersätter köpt el. Värdet på den egenanvända elen blir därmed lika med den rörliga delen av det pris vi betalar för elhandel och elöverföring. Värdet för det överskott vi matar in till nätet består av flera delar vars storlek är svåra att förutsäga långt fram i tiden. Exempelvis finns idag ingen gräns satt för hur länge skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet ska gälla. Idag är det ungefär lika värde på köpt el och överskottsel om man får skattereduktion för överskottselen och betalar full energiskatt på den köpta elen, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel. I framtiden är det sannolikt att värdet på överskottselen kommer att bli lägre än priset på köpt el, om skattereduktionen fasas ut. Hur stor egenanvändningen är kan användas av solelproducenten för att beräkna ekonomin, av staten för att bedöma framtida kostnad för skattereduktionen och i framtiden för att dimensionera storleken på energilager om det blir lönsamt att lagra överskottsel för senare användning.

Inmatad solel till nätet i Sverige – svenskt rekord

Via Svenska Kraftnäts statistik för tillförsel och förbrukning i det svenska elnätet 2015 kan man räkna ut att det till och med augusti var det 23,53 GWh solkraft som matats in till nätet. Om man exempelvis skulle anta att 50% av den producerade solelen användes av solelproducenten och resterade 50% var överskott som matades in till nätet skulle det betyda att 23,53/(1-0,5) = 47,06 GWh solel skulle ha producerats under januari-augusti 2015. I nästa steg behöver vi uppskatta hur mycket solel som producerades i Sverige under 2015 och då behöver vi veta hur stor den installerade solcellseffekten är.

Den högsta inmatade effekten under en timme var för övrigt 30,817 MW kl.12-13 den 14 augusti 2015, se nedanstående diagram. Det var då svenskt rekord för inmatad solcellseffekt till nätet.

Nätansluten solcellseffekt i Sverige

Om man vill uppskatta hur stor installerad effekt som krävs för producera denna solenergi behöver man göra ett antagande om ett typiskt utbyte för solcellsanläggningar i Sverige. I inlägget Hur mycket el producerar solceller i Sverige? Uppdatering för 2014 visades att i runda tal 900 kWh/kW var medianvärdet för 230 fasta solcellsanläggningars utbyte i Sverige 2014. Det är en liten andel av alla solcellsanläggningar i Sverige och det finns vissa felkällor i den använda metoden så det finns en osäkerhet i hur representativt detta värde är för alla solcellsanläggningar. Exempelvis kan nämnas att MW-parken utanför Västerås som har solföljning har ett utbyte på ca 1 200 kWh/kW. Låt oss därför anta att utbytet är 900-950 kWh/kW i snitt för alla anläggningar för ett helår.

En fråga blir sedan hur stor andel som produceras under januari-augusti. Av Svenska Kraftnäts data framgår att 83% av inmatningen producerades under januari-augusti 2014. Låt oss anta att detsamma gäller för 2015. Det kan förstås vara lite annorlunda 2015 men det påverkar inte resultatet så mycket. Då skulle det bli (900-950)/0,83 = 751-792 kWh/kW under januari-augusti.

Vid egenanvändning 50% skulle det då krävas 47 060 000 kWh/(751-792 kWh/kW) = ca 59 400 – 62 700 kW = ca 59-63 MW att producera denna solel. I diagrammet nedan framgår hur stor solcellseffekt som krävs som funktion av egenanvändningen.

Nästa steg blir att jämföra med vad vi vet om den installerade och nätanslutna solcellseffekten i Sverige. Vid årsskiftet uppskattade Energimyndigheten att det fanns 50 MW nätanslutna solceller baserat på en enkät till Sveriges alla nätägare. Det finns dock enligt Energimyndigheten en viss osäkerhet i detta värde beroende på bland annat eftersläpning av registrering av solcellsanläggningar. I rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl som är Sveriges representant i IEA PVPS Task 1 gjordes bedömningen att det fanns 69,9 MW nätanslutna solceller vid årsskiftet. Detta baserat på en enkät till svenska solcellsleverantörers om deras försäljning och även denna metod medför vissa osäkerheter.  Vi kan därför anta att det fanns någonstans mellan 50 MW och 70 MW installerade solceller vid årsskiftet.

En fråga är hur mycket som har tillkommit under 2015. Från Svenska Kraftnäts statistik kan vi se att det under januari-augusti 2014 matades in 10,19 GWh solel till nätet, vilket är knappt hälften av de 23,53 GWh under samma period 2015. Man skulle därför kunna säga att det fanns ungefär dubbelt så mycket nätanslutna solceller 2015 som under 2014, om egenanvändningen för de nytillkomna anläggningar var i nivå med de som fanns under 2014. På helårsbasis kan därför 50-70 MW solceller tillkomma under 2015. Om vi antar att de i genomsnitt varit installerade under halva året blir det 25-35 MW tillkommen effekt som ska adderas till de 50-70 MW som fanns vid årsskiftet, vilket gör totalt 75-105 MW i genomsnitt under 2015.

Egenanvändning

Med ett årligt utbyte motsvarande 900-950 kWh/kW kan man se i diagrammet att 75-105 MW nätansluten solcellseffekt motsvarar en egenanvändning i intervallet 55-72% under 2015.

Summering

55-72% egenanvändning under 2015 är ett uppskattat genomsnitt för alla tusentals solcellsanläggningar i Sverige. Man får komma ihåg det som nämndes inledningsvis, egenanvändningen kan varierar mellan 0% och 100%. Småhus och bostadsrättsföreningar som använder solel till fastighetsel kan i genomsnitt ha lägre egenanvändning. Större fastigheter kan ha högre egenanvändning.

Fråga

Vet du hur stor din egenanvändning av solel är? Skriv då gärna en kommentar till detta inlägg. Ange gärna vad det är för typ av byggnad (småhus, …)  och hur stor den installerade effekten är för solcellerna. Egenanvändningen beräknar du så här.

  1. Läs av solelproduktionen i år på växelriktaren eller elmätaren.
  2. Räkna ut hur mycket överskottsel som matats in till nätet i år, med hjälp av värdena som finns angivna på nätägarens elräkning.
  3. Egenanvändning blir: (Solelproduktion-Överskottsel)/Solelproduktion.

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Installerad solcellseffekt som funktion av egenanvändning vid årligt utbyte på 900 kWh/kW (blå kurva) och 950 kWh/kW (röd kurva). Den svarta markeringen anger intervallet för uppskattad genomsnittligt installerad solcellseffekt i Sverige under 2015.

Installerad solcellseffekt som funktion av egenanvändning vid årligt utbyte på 900 kWh/kW (blå kurva) och 950 kWh/kW (röd kurva). Den svarta markeringen anger intervallet för uppskattad genomsnittligt installerad solcellseffekt i Sverige under 2015.

Solel inmatad till nätet i Sverige den 14 augusti 2015. Den högsta effekten var 30,817 MW kl. 12-13, nytt svenskt rekord för inmatad solcellseffekt. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige den 14 augusti 2015. Den högsta effekten var 30,817 MW kl. 12-13, nytt svenskt rekord för inmatad solcellseffekt. Rådata från Svenska Kraftnät.

Elcertifikat till solel – Fakta

Publicerat av

Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år.

Gjorde i morse ett uttag av anläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Här nedan finns några diagram jag tog fram med hjälp av dessa data.

Totalt var det 4 921 stycken anläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Sol var flest bland energikällorna med 2 294 (47% av alla)! 2 152 (44%) var vind, 333 (7%) vatten och 142 biobränsle (3%). Räknat i installerad effekt var vatten störst med 9,6 GW (54% av totala effekten). Därefter kom vind 5,2 GW (30%), biobränsle 2,8 GW (16%) och sol 44,467 MW (0,3%). Se även sammanställningen i nedanstående tabell.

När det gäller sol säger dock antalet anläggningar i elcertifikatsystemet inte något om hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige. Energimyndigheten har uppskattat att det fanns ca 3 000 nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Jag uppskattade det till 3 000 – 4 000 i slutet av fjolåret, se Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige? Men bara 1 122 var godkända för tilldelning av elcertifikat vid årsskiftet. Det betyder att i runda slängar 2/3 av de svenska solcellsanläggningarna saknades i elcertifikatsystemet! Dessutom finns mindre solcellsinstallationer som inte är nätanslutna och som därmed inte alls finns med i elcertifikatsystemet.

Det finns även en annan viktig faktor att tänka på. För de små privata solcellsanläggningar är det vanligen inte lönsamt att försöka få tilldelning av elcertifikat för hela sin solelproduktion, eftersom det kostar mer i årligt mätabonnemang än vad man får i ökade intäkter. Däremot kan man få elcertifikat utan extra kostnad för det överskott av el man matar in till nätet. Av de 2 294 solcellsanläggningar som är godkända för elcertifikat är 80% (1 838) ägda av privatpersoner! Av dessa var 1 217 (53%) på högst 10 kW och bland dem är det helt säkert endast en mycket liten andel som tilldelas elcertifikat även för den solel man använder själv.

Energikälla

Antal

 Privat Andel
privat

Installerad
effekt (GW)
Biobränsle

142

 8 6%

2,84

Sol

 2 294 1 838 80%

0,04

Vatten

 333 83 25%

9,62
Vind

2 152

 209 10%

5,25
SUMMA

4 921

 2 138 43%

17,75

I den nyligen gjorda publikationen “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” har IVA försökt presentera hur mycket stöd, skatter etc. som finns för olika kraftslag. Det gick sådär för solkraft. Den första utgåvan fick revideras eftersom där fanns felaktigheter rörande solkraft, men även i den nya utgåvan finns saker att anmärka på. Där har de exempelvis fortsatt att räkna med elcertifikat även för småskalig solel och även för den egenanvända elen. Det ger en felaktig och skev bild av nuläget, som man påstår sig vilja beskriva, när det gäller elcertifikaten för solel. I nuläget är det bara en minoritet av de småskaliga solcellsanläggningarna som tilldelas elcertifikat. Dessutom är det för nästan alla endast för det överskott man matar in till nätet när det gäller solcellsanläggningar under 10 kW installerad effekt. Mycket få tilldelas elcertifikat för den egenanvända elen. IVA borde ha tagit reda på fakta…

Solceller växer kraftig

En intressant detalj i diagrammen nedan är att 1 172 solcellsanläggningar hittills tillkommit i elcertifikatsystemet under 2015. Det är en fullkomlig explosion och betyder att 51% av de solcellsanläggningar som finns i elcertifikatsystemet började tilldelas elcertifikat under 2015. Det indikerar att den procentuella tillväxten för solceller i Sverige fortsätter att vara mycket hög, där den årliga installerade effekten dubblats fyra år i rad enligt rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS. Kanske kan det bli en dubbling även år 2015!?

41 solcellsanläggningar på minst 100 kW tilldelas elcertifikat. För dessa större solcellsanläggningar bör rimligen alla ha ansökt om elcertifikat eftersom man annars förlorar en förhållandevis stor intäkt. En 100 kW anläggning som ger 900-1 000 kWh/kW producerar 90 000-100 000 kWh per år vilket motsvarar en intäkt på ca 15 700 – 17 500 kr per år för elcetifikat, antaget ett elcertifikatpris på 17,493 öre/kWh som varit genomsnittet senaste året enligt Cesars prisstatistik.

Den första solcellsanläggning som tilldelades elcertifikat var en 3 kW anläggning på ABB Corporate Research, Västerås. Ett projekt som jag var projektledare för. Starten för tilldelning var 11 februari 2006, åtta dagar tidigare än en 25 kW stor anläggning i Fläckebo i Västmanland. Äntligen fick jag svart på vitt att vi var före Fläckebo…

Förslag

En slutsats, som påpekats många gånger tidigare, är att elcertifikatsystemet måste reformeras så att administrationen blir enklare och så att alla solcellsanläggningar kommer med. Elcertifikatsystemet är vårt största och idag mest långsiktiga stödsystem till förnyelsebar energi och det känns självklart att även sol ska vara med fullt ut där.

En idé är att blanketten för färdiganmälan förutom till nätägaren även skickas till Energimyndigheten för godkännande för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier samt ansökan om Cesar-konto, där elcertifikaten och ursprungsgarantierna bokförs. Den borde vara enkelt att komplettera blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som eventuellt saknas för att Energimyndigheten ska kunna godkänna anläggningen och skapa ett Cesar-konto. Detta skulle väsentligt förenkla för privatpersoner och förmodligen även för Energimyndigheten, som skulle slippa en del frågor och felifyllda blanketter från privatpersoner som önskar att få elcertifikat.

Ansökan om elcertifikat

Om du vill ansökan om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Klicka på diagrammen nedan för se dem i större storlek.

Antal godkända solcellsanläggningar för tilldelning av elcertifikat över en viss installerad effekt Rådata från Energimyndigheten.

Antal godkända solcellsanläggningar för tilldelning av elcertifikat över en viss installerad effekt. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Installerad effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat som funktion av startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten

Installerad effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat som funktion av startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten

Antal solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat vid visst startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat vid visst startdatum för tilldelning. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten

Tillkommen effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Tillkommen effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Total effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten.

Total effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten.

Gamla oktoberrekordet pulvriserat – 174 kWh

Publicerat av

Under oktober månad producerade vi 173,93 kWh (51,8 kWh/kW) solel. 25% mer än det gamla oktoberrekordet!!! Det gamla rekordet för oktober var på 138,75 kWh (41,3 kWh/kW) år 2011. Vår lägsta oktobernoteringen är från ifjol med 92,9 kWh (27,4 kWh/kW). Måste ha varit mycket mulet väder då…

Vår solcellsanläggning firade för övrigt 5 år den 28 oktober.

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 485 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal, en ökning med sex anläggningar sedan förra månaden. Det finns även andra webbportaler som visar produktionsdata från svenska solcellsanläggningar, se sidan Produktionsdata.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Skuggningen minskar vår solelproduktion rejält. Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara liten skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, på tak och söderläge gav 65,3 kWh/kW enligt elmätarvärdet. 26% mer än hemma oss!

PS 2 november

1072 kW blev rekordlågt köp av el för en oktobermånad sedan vi flyttade in i vårt hus i slutet av oktober 2006. Det soliga vädret gjorde att vi att fick varmvatten i våra solfångare och att det blev passiv uppvärmning inomhus av solstrålningen genom fönstren. Vi bor utanför Västerås fjärrvärmeområde så utomhustemperatur och hur soligt det är spelar stor roll för hur mycket el som går till uppvärmning via elpatron i vår ackumulatortank. Det spelar även in hur mycket vi eldar i vår vattenmantlade braskamin, men hittills har vi inte eldat något i höst. Undrans hur mycket det varma vädret under oktober sänkte behovet av köpel sett över hela Sverige?

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2014 och oktober 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2014 och oktober 2015.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Hur mycket el producerar solceller i Sverige? Uppdatering för 2014

Publicerat av

För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 och 2014 från öppna källor på webben i hans examensarbete. Detta är även av intresse för mitt arbete i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013, se inlägget ”Hur mycket el ger solceller i Sverige?”.

Här kommer en uppdatering med värden för 2014 baserade på Abbes examensarbete. Det fanns 230 anläggningar med data för hela 2014 efter att något uppenbart felaktiga värden rensades bort, se felkällor här nedan. Det kan inte uteslutas att det finns fler felaktiga värden bland speciellt de lägsta utbytena, då värden under 600-700 kWh/kW är väl låga för en normalt fungerande anläggning.

Det högsta utbytet som inte var uppenbart felaktigt för en fast anläggning var 1 119 kWh/kW under 2014. Det är snarlikt 2013 då det högsta värdet var 1 114 kWh/kW. Det lägsta utbytet där det inte uppenbart fanns felaktiga värden var 555 kWh/kW. Det behöver dock inte betyda att värdet är korrekt, det kan finnas felorsaker som inte kan genomskådas med denna metod.

Felkällor

Det finns ett antal felkällor i denna metodik. Här är några exempel på fel som upptäckts:

  • Felaktigt angiven effekt, vilket ger ett felaktigt beräknat utbyte.
    • Detta gällde två fasta anläggningar som hade utbyte över 1200 kWh/kW. Dessa hade för lågt angiven effekt och därför blev värdet för utbytet alltför högt.
    • En anläggning hade angett 20 kW som installerad effekt, men anläggningen har 20 moduler enligt bilden och en 8 kW växelriktare. Alltså ett missförstånd vid inläsningen av effekten och därför blev utbytet på 265 kWh/kW alltför lågt.
    • Storleken på anläggningen utökad, vilket gav ett för lågt värde för utbytet under 2014 eftersom hela den installerade effekten inte funnits under hela året. Detta gällde åtminstone två anläggningar som hade utbyte mellan 500-600 kWh/kW.
  • Värden kan tidvis saknas, exempelvis på grund av kommunikationsproblem mellan solcellsanläggningen och webbportalen.
  • Problem med datainsamling där data hämtas från SMA:s Sunny Portal till en annan portal.
  • Värdena kommer från växelriktarna, vars noggrannhet kan variera. Det är oklart hur stort fel det kan ge och det varierar säkert mellan olika modeller av växelriktare. Flera procent fel är nog möjligt.

Solföljning

Notabelt är det höga värdet 1 490 kWh/kW för ett solföljande system från Piteå(!), som inte visas i diagrammet. Ifjol gav den 1 488 kWh/kW så den håller en mycket hög nivå. Under 2013 gav ett solföljande system i Västerås 1 475 kWh/kW och var därmed hack i häl på Piteå. 2014 användes det för experiment med växelriktare och därför var värdena inte kompletta för systemet i Västerås.

Tumregel

En tumregel jag brukar använda är att solceller i Sverige producerar 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning och om de har hygglig placering vad gäller väderstreck, lutning och skuggning.

Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimerad lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har om man installerar dem på en byggnad. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.

Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det verkar vara ett lämpligt värde med tanke på utbytet för de svenska solcellsanläggningarna enligt diagrammet under 2014. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken kommer att bli bättre för varje kommande år och det är arbete vi planerar att fortsätta på MDH och inom IEA PVPS Task 13.

Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar för källor till produktionsdata.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Utbyte i kWh/kW för svenska solcellsanläggningar med data för hela 2014. Data är hämtade från öppna databaser. Intervallet 1150 innehåller värden i intervallet 1100-1150 kWh/kW o.s.v.

Utbyte i kWh/kW för svenska solcellsanläggningar med data för hela 2014. Data är hämtade från öppna databaser. Intervallet 1150 innehåller värden i intervallet 1100-1150 kWh/kW o.s.v.

Om vi skulle välja energisystem till vårt hus idag

Publicerat av

Det kom en fråga på forumet om hur vi skulle välja energisystem i vårt hus idag. Det är en mycket spännande fråga jag själv funderar på ibland.

Vi köpte vår tomt i juni 2005. Vi tog genast kontakt med fyra olika husbyggare och våren 2006 började husbygget. 28 oktober 2006 flyttade vi in. Intresset för energisystem i småhus har ökat markant sedan dess. Då var luftvärmepump det enda husföretagen kunde erbjuda, allt annat fick vi räkna ut själv. Skulle vi välja samma energisystem idag som då? Nej. Solceller har blivit mycket billigare, jag har lärt mig väldigt mycket mer om solceller under dessa år och vi har 9 års erfarenhet av vårt hus.

Här kommer mina tankar. OBS! Vi bor inte i fjärrvärmeområde, så det är inget valbart alternativ för oss, vilket är viktigt att komma ihåg. Bor man i en stad med kraftvärmeproduktion är fjärrvärme ett bra val ur energisystemsynvinkel.

Val 2005-2006

  • Ackumulatortank. På 750 l idag. Rekommendationen var 50-100 l per m2 solfångare och vi valde 10 m2 solfångare. Stort åbäke, som jag körde hem på släpkärra från Dalarna, nog så spännande…
    Arkitekten hade dessutom glömt den i ritningen trots att det var bland det första vi nämnde. Gjorde att fasaden på nordsidan av husen fick ändras i sista momangen och den ser lite knepig ut nu. Vi kunde ha gjort en annan förändring av fasaden för att få det bättre men valtrötta efter alla val som ska göras vid husbygge var vi väl inte helt klara i tanken. Har man dessutom inte varit med och byggt eget hus tidigare ser man inte alltid sådant som efteråt ter sig som självklart.
  • Bergvärmepump. Valdes bort 2005-2006. Systemet verkade bli så komplicerat ändå och vi hade ingen hjälp av husföretagen som inte hade någon erfarenhet av mer moderna energisystem. Mycket sent i planering fick vi möjlighet att välja luftvärmepump. Men värmepump och solfångare är en kombination som inte passar ihop. Idag skulle jag definitivt välja bergvärmepump. Hade det i förra huset, var en del krångel med kretskort som fick bytas ett par gånger. Vi köpte en ny modell och det var tydligen inte så bra. Var därför vid planering av nya huset lite avog till bergvärme.
  • Elpatron i ackumulatortank. 6 kW idag. Räcker inte till ensamt om det är svinkallt vintertid, vilket det inte är så ofta och då eldar vi i braskaminen. Svårt att komma undan elpatron antar jag om man inte har fjärrvärme. Alternativet för tappvarmvatten är väl plattvärmeväxlare som gör vatten vid behov.
  • FTX. Klockrent. Sparar mycket energi och ger alltid fräsch inomhusluft. Svårt att installera i efterhand så välj det från början. Elvärmd tilluft om det är kallt ute. I början tyckte Rec att vi skulle byta filter två gånger per år. De blev dock inte speciellt dammiga, vi bor utanför Västerås stad och har ingen biltrafik runt huset. Nu byter vi filter en gång per år. De två filtren kostar 916 kr per omgång. Samma kilopris som guld?
    Vår FTX har två fläktar som drar 140 W tillsammans. Det blir 1 225 kWh per år. Moderna FTX har förhoppningsvis fläktar som drar mindre effekt.
    Om man bor i tätbebyggt område finns risk att man får in oönskad rökluft om grannskapet är tätt bestyckat med braskaminer. Vi har väl 75 m till närmaste grannhus och ibland får vi in rökluft från dem via FTX-ventilationen, vilket märks främst i sovrummet där man som minst vill ha röklukt. Vi kan inte elda i ostlig vind, för gå går röken in i huset via FTX-ventilation. En miss att luftintaget sattes på vindsnivå i gaveln, det hade varit bättre att ha luftintaget på första våningen.
  • Fönster. Våra har U-värde 1,2. Inget kallras. Ingen imma på utsidan.
  • Golvvärme. På båda våningarna – tummen upp! Sköönt att slippa element. Varma golv. Dock trögt system, det går inte att ändra temperaturen snabbt.
  • Isolering. Vi har 30 cm under grunden, som var 10 cm mer än den tidens standard och 24 cm i väggarna, som var det mesta som gick att få från vår husleverantör som hade 19,5 cm som standard. 45 cm isolering i taket.
  • Solceller. Begagnade, 300 W från start 2006. Solceller var då så dyra att det inte var värt att tänka tanken ens på nya och större. 3,36 kW installerade hösten 2010, då solceller fortfarande vara dyra. Skulle fylla sydvända taket idag för att få snyggare tak. Ger något lite på vintern också, om de inte är snötäckta, till skillnad från våra solfångare. Skulle varit hårdare med att sydsidan skulle vara ren från installationer. Idag har vi skorsten och stege upp till den på sydsidan av taket. Vår arkitekt gjorde inte som vi sa, ingenting på sydsidan, och när vi upptäckte hur det skulle bli på sydsidan kändes det för jobbigt att göra om allt. Valtröttheten slog till, ibland orkar man inte mer…
  • Solfångare. Har fungerat bra, men tveksamt om vi skulle välja det idag. I år lät vi byta vätska i systemet. Passade på att göra det samtidigt som trycket i expansionskärlet kontrollerades. Rörmokaren hade inte satt någon avstängning till expansionskärlet så det krävdes att systemet tappades ur för att kontrollera trycket i kärlet. Ger inget på vintern då de vanligen är översnöade.
  • Vattenmantlad braskamin. Maria tycker jag är eldfängd, :-), men såå mycket eldar vi inte. Kan elda i timmar utan att temperaturen inomhus höjs så mycket. Skulle vilja ha snabbare respons och då får man välja bort vattenmantlingen. Ger enklare installation utan vatten. Kan ge finnbastu inomhus vid för kraftig eldning utan vattenmantlingen, men temperaturresponsen borde bli mycket snabbare. Kommer man hem och är frusen, eldar man på lite och det bli varmt hyggligt snabbt. Det  är för övrigt en del pyssel med ved om man ska hugga, kapa, klyva och lagra själv, så man får vara beredd på att gilla det om man tänker elda mycket…Alternativet köper man färdigkluven ved av någon bonde, finns de runt Västerås som säljer.
  • Vindkraft. Funderade på det. Men för dåligt vindläge. Skulle behövt mast ovanför trädtopparna. Då kroknade Maria (hon själv hävdar att veto var närmare sanningen). Vi köpte istället andelar i vindkraftverk i O2 (nu OX2) ekonomisk förening. Den el vi behöver köpa är vindel från “vårt” vindkraftverk i Sveg.

Val idag – summering

  • Ackumulatortank. Storlek lite oklart.
  • Bergvärmepump. Med värmefaktor (COP) 3, som är närmare verkligheten än broschyrvärden enligt doktoranden Richard som jag delar rum med på Mälardalens högskola, skulle vi få 3 kWh värme för 1 kWh el. Det betyder att solceller och bergvärmepump ger ungefär lika mycket värme per m2 solcellsmodulyta som en solfångare.
  • Braskamin. Vanlig, utan vattenmantling. Med mera ”sten” än på den vi har nu som inte håller värmen så länge när vi slutar elda.
  • Dörrar. Lågt U-värde.
  • FTX. Oförändrat. Förutom energiåtervinning är bra luftkvalité ett plus. Kolla att det är aggregat med låg ljudnivå i det rum där den ska stå och att det blir låg ljudnivå även i luftdonen i rummen. Kolla fläktarnas effektbehov. Finns de fläktar som är mycket effektivare än våra 140 W idag.
  • Fönster. Inte så lågt U-värde att det blir imma på utsidan, vi vill se Mälaren och fågelmatningen…
  • Golvvärme båda våningarna. Oförändrat.
  • Isolering. Förhållandevis billigt. Snåla inte…
  • Solceller. Hel platta på sydsidan av taket.
  • Solfångare. Går bort om man har värmepump.
  • Vindkraft. Behövs nog inte. Vi skulle nog kunna producerar lika mycket el som vi skulle behöva i huset på årsbasis.

Vad kostar det då?

“Cost-benefit” analys på det? Frågeställaren undrade. Tja… riktigt knepigt att göra en sådan uträkning. Av någon anledning ska det räknas på återbetalningstid så fort man gör en energiinvestering i huset. Hur ser den ut för ett kök eller en bil? Där får det kosta… Även andra faktorer än ekonomi spelar roll när vi gör våra investeringar.

De billigaste nybyggda husen på Herrgårdsängen intill där vi bor i Gäddeholm kostar nog 3 miljoner kr, för huset, utan fix av tomten. Lägger man 100-200 000 kr extra på ett energisystem jämfört med lägsta möjliga belopp för att försörja huset med energi blir det 3-6% av huskostnaden. Slår man ut kostnaden på 30 år känns det inte som lika mycket, men det beror förstås på vilken plånbok man har hur mycket man kan och vill satsa. Den extra investeringen ger lägre driftkostnader jämfört med lägsta möjliga investering, så det är inte lika med att kasta pengarna i sjön.

Måhända är jag inte så representativ för medel-Svensson i denna fråga, :-). På vintern åker vi mycket långfärdsskridskor. Jag brukar säga att man bara ångrar skridskoturer man inte gjort. Kanske kan tillämpas på energisystemvalet också, kör “all in”.

Guldgul frostmätare på vår husvägg. Nattaktiv fjäril. 14 oktober 2015.

Guldgul frostmätare på vår husvägg. Nattaktiv fjäril. 14 oktober 2015.

Oktoberrekord i soltimmar

Publicerat av

Hörde på TV-nyheterna att Borlänge redan slagit oktoberrekord för antal soltimmar. Rekorden kan komma att slås på flera håll, som Luleå och möjligen Stockholm och Umeå, om det soliga vädret fortsätter. I Borlänge har mätningarna av soltimmar pågått sedan 1987, så det är det en hyggligt ung station. I Luleå har man mätningar sedan 1957. Stockholm har mätningar sedan 1908, över ett århundrade, så ett rekord där skulle var tungt.

Kom ihåg att soltimmar och global solstrålning är helt olika mått och för solcellsägare är global solstrålning det mått som ska användas. Antalet soltimmar talar bara om att den direkta solstrålningen varit minst 120 W/m2 under denna tid. Om det varit 121 eller 800 W/m2 vet man inte. Den globala solstrålningen består av direkt och diffus solstrålning, där den diffusa står för ungefär hälften i Sverige.

Läs mer i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?.

Lindmätare, en nattaktiv fjäril, på vår husvägg. 23 oktober 2015.

Lindmätare, en nattaktiv fjäril, på vår husvägg. 23 oktober 2015.

Oktoberrekord i hamn

Publicerat av

Vi har nu producerat 148,2 kWh (44,1 kWh/kW) solel under oktober och har därmed passerat det gamla rekordet för oktober från 2011 då det blev 138,75 kWh (41,3 kWh/kW). Och detta när det fortfarande 6 dagar kvar av månaden. Otroligt!

Det soliga vädret gör att vi att får varmvatten i våra solfångare och att det blir varmt inomhus av solstrålningen genom fönstren. Med rådande väderprognos kommer det att bli rekordlågt inköp av el under oktober sedan vi flyttade hit i slutet av oktober 2006. Vi bor utanför Västerås fjärrvärmeområde så utomhustemperatur och hur soligt det är spelar stor roll för hur mycket el som går till uppvärmning via elpatron i vår ackumulatortank. Det spelar även in hur mycket vi eldar i vår vattenmantlade braskamin, men hittills har vi inte eldat något i höst.

Poppelspinnare. Ett nattfly som satt på vår husvägg vid utomhuslampa strax före midnatt.

Poppelspinnare. Ett nattfly som satt på vår husvägg vid utomhuslampa strax före midnatt.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

Publicerat av

En bloggläsare hade igår fått ett svar från Sweco via IVA angående synpunkter från mig och andra, se svaret i en kommentarer till gårdagens inlägg ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2”. Här nedan är mina kommentarer till dessa svar.

Småskalig och storskalig solkraft

Vare sig i arbetsdokumentet, rapporten eller i svaret har man definierat vad menar med storskalig solkraft. Jag letade efter en sådan definition när jag skrev mitt första inlägg “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft“, men definition saknades. Jag antog därför att en skrivning som exempelvis ”För småskalig elproduktion upp till 1500 kW…” betydde att man använt 1 500 kW som gräns för storskalig. I sitt svar skriver Sweco dock att denna gräns bara gällde för nättariffer. I svaret skriver man

”Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.”

Ett numeriskt värde för vad menar med storskalig solkraft saknas därmed fortfarande.

Det blir för läsaren väldigt förvirrande när storskalig i rapporten betyder olika för olika kraftslag och i olika sammanhang. Det är nödvändigt att man ger en definition av storskalig och småskalig solkraft i installerad effekt eftersom det inte går att räkna ut värdet av investeringsstödet annars, med tanke på att investeringsstödet är begränsat till maximalt 1,2 miljoner kr. Denna maxgräns gör att de stora solcellsanläggningarna i Västerås och Arvika på 1 MW vardera inte kan få stöd för hela investeringsbeloppet.

Om vi omsätter vad det skulle ge för stöd till en installation på 1 MW blir investeringsstöd värt 4,8 öre/kWh, med maximalt stöd på 1,2 miljoner kr, livslängd 30 år, utbyte 900 kWh/kW och degradering 0,5% per år. Med 20 eller 25 års livslängd skulle resultatet bli 5,7 öre/kWh respektive 7,0 öre/kWh. Solcellsparken i Västerås har högre produktion på grund av solföljning (1160 kWh/kW hittills i år), så värdet för den blir mindre per kWh.

I rapporten har Sweco antagit samma investeringsstöd för storskalig som småskalig solkraft, 87 öre/kWh. I svaret har man gjort en omräkning för småskalig solkraft och fått 23-36 öre/kWh (se kommentar nedan), som man i svaret även använt för storskalig solkraft. Men ett värde för småskalig solkraft kan man inte använda rätt av för storskalig solkraft, man måste ha hänsyn till att man kan få som mest 1,2 miljoner i investeringsstöd.

Det kan tilläggas att Sweco dessutom använder termen mikroproduktion i samband med skattereduktionen, om man har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten .

Livslängd

I arbetsdokumentet har man skrivit

”En mycket grov överslagsberäkning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 år).”

Ingen motivering eller referens finns till varför man valt 20 år som livslängd. I svaret skriver Sweco:

”Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.”

Två anledningar jag kan se till att riva ut en anläggning och installera en ny är om modulernas degradering skulle vara så hög eller verkningsgraden skulle ha ökat så mycket för nya produkter att det skulle löna sig att installera en ny anläggning. Har dock svårt att med dagens kunskaper se att solcellsmodulerna skulle bytas ut redan efter 20 år på grund av degradering eller högre verkningsgrad, då anläggningen är avskriven, ”bränsle”kostnaderna är noll och driftkostnaderna minimala.

I rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från ansedda Fraunhofer ISE 2013 använder man 25 års livslängd och en årlig minskad produktion med 0,2% på grund av degradering. I Sverige har vi ett förhållandevis kallt klimat vilket förefaller ge en låg degradering av modulerna, vilket visades i två svenska studier för knappt tio år sedan på solcellsmoduler som varit i drift upp till 25 år. Det vore välkommet med flera svenska studier i detta ämne.

Verkningsgraden för kommersiella moduler och växelriktare har långsamt ökat under det senaste årtiondet. Växelriktare har idag typiskt 97-98% verkningsgrad och man kan därmed inte nå så mycket längre. Kiselbaserade moduler har idag över 90% av världsmarknaden. Standardmoduler har 15-16% verkningsgrad. De bästa kiselbaserade kommersiella modulerna idag kommer från Sun Power och har 21,5% verkningsgrad. Prislappen är dock dubbelt så hög för dem. Det finns en fysikalisk gräns hur långt man kan nå med enbart kiselbaserade solceller. Ska man vidare över 20% verkningsgrad som standard krävs nya kommersiella tekniker, med exempelvis tandemsolceller.

Sammantaget får 20 år anses vara ett för lågt antagande när det gäller den ekonomiska livslängden. 25-30 år är rimligare.

Värde av investeringsstöd för solkraft

Man säger i svaret att ”Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget.” Men för solkraft har man beräknat produktion för anläggningar med stöd utbetalat under 2009-2014. Det motsäger att påståendet om ögonblicksbild och ger helt fel resultat eftersom stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar var högre 2009-2014 än idag. Man har dessutom inte angivet vilken installerad effekt man antagit (visade sig i efterhand att man antaget fel effekt) och vilket utbyte (kWh/kW) denna effekt skulle ge, så det saknas en transparens i underlaget och det går därmed inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Detta spelar i och för sig mindre roll eftersom en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Vill man räkna på nuläget måste man räkna med de stödnivåer som gäller idag, det vill säga från och med 1 januari är stödnivån 20% för privatpersoner och 30% för företag. Sweco har felaktigt angivet 35% som högsta stödnivå i arbetsdokumentet.

Med 30 års livslängd, ett systempris på 20 000 kr/kW (inklusive moms), utbyte på ca 900 kWh/kW (avrundat medianvärde för 238 svenska solcellsanläggningar 2014) och en degradering på 0,5%/år (högt räknat) skulle investeringsstödets värde bli ca 16 öre/kWh för en privatperson. Antar man istället 20 års eller 25 års livslängd blir värdet 23 öre/kWh respektive 19 öre/kWh. Gårdagens beräkning för företag gav ett värde på ca 17 öre/kWh vid 30 års livslängd. Med vad författarna tycker är en ”rimlig approximation” har man istället kommit fram till 87 öre/kWh med sitt räknesätt i rapporten. En anledning till att man fick så högt värde var att man använt ett felaktigt värde för den installerade effekten,

I svaret skrev Sweco ”Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd”. I denna nuvärdesberäkning kommer man fram till ett värde på 23-36 öre/kWh beroende på livslängd (20-35) och kalkylränta (3-5%). I budgetpropositionen finns ett förslag om investeringsstöd under åren 2016-2019, vilket är det vi får förhålla oss till, så jag förstår inte varför man räknade om till ett årligt produktionsstöd per kWh.

Skattereduktion

“Omräkningen” med en nuvärdesberäkning är högst relevant för skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 och som i praktiken får samma effekt som de så kallade ”feed-in tariffs”, som har använts i många andra länder i Europa. Om nivån på skattereduktion bibehålls på 60 öre/kWh för alla kommande år kommer dess nuvärde att minska på grund av inflationen. Det är dock inte sannolikt att skattereduktion kommer att ligga på denna nivå under hela livslängden. Det finns ingen begränsning satt i tid för skattereduktionen men i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar är det troligt att skattereduktionens storlek kommer att minska och försvinna med tiden. Om skattereduktionen exempelvis finns under 15 år framåt kommer det genomsnittliga värdet av skattereduktionen under livslängden att bli betydligt lägre än 60 öre/kWh.

Syfte

I Swecos svar anger man att

”Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger.” och ”… nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion”.

Ur denna synvinkel borde man inte bara titta på nuläget, utan även göra en värdering av hur stort ett stöd etc. är värt under hela livslängden. Ingen investerare av storskalig solkraft eller annan storskalig elproduktion tittar enbart på nuläget, privatpersoner är möjligen mindre nogräknade. Naturligtvis försöker man göra en värdering av värdet av ett stöd under hela livslängden, där man tar hänsyn till både utgifter och intäkter under livslängden. När det gäller elcertifikat vet vi att de bara utfärdas under en 15 år lång period. Om man antar en livslängd som är längre än 15 år måste man därför inför ett investeringsbeslut ta hänsyn till att man inte kommer att få elcertifikat under hela livslängden.

Om man ska titta på det stora ämnet samhällsekonomiska effekter känns det rimligt att man även tittar på hur stora belopp som satsas i stöden. Om man exempelvis tittar på elcertifikatsystemet har elcertifikat till ett värde av storleksordningen 43 miljarder delats ut sedan starten 2003 (ca 4 300 kr per svensk). Men bara 7,2 miljoner har hittills gått till solceller (ca 72 öre per svensk under en 12-årsperiod = 6 öre per år och svensk!), vilket i sammanhanget blir en helt försumbar kostnad för samhället (elkonsumenterna). Det budgeterade investeringsstödet för solceller är en tiopotens mindre i storlek per år än vad elcertifikatsystemet ger i nuläget till de övriga kraftslagen. Men Sweco tycker det är ”märkligt” att göra en jämförelse av absolutbeloppen.

Om IVA:s rapport ska fylla ovanståenden syften borde den vara opartisk utan ställningstaganden. Men i texten finns bland annat denna åsikt:

”Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

Detta ställningstagande bygger endast på en enda mening: ”I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvaret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren.” Om man ska göra en bedömning av samhällsekonomisk effektivitet behövs en genomgripande analys.

Man måste även studera vilka sidoeffekter olika stöd kan få och vilka andra randvillkor som finns. Skapas nya produkter och tjänster? När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Hur ska vi lösa det? Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det relativt snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit.

Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för jordens (läs mänsklighetens) framtid. Hur värderas denna effekt samhällsekonomiskt?

Sammanfattning

  • IVA:s rapport är inte transparent eftersom vissa definitioner och antaganden saknas.
    • En strikt definition i installerad effekt i kW måste göras för vad man menar med småskalig respektive storskalig solkraft.
    • Alla gjorda antaganden måste redovisas öppet, exempelvis utbyte (kWh/kW), installerad effekt i Sverige (MW) och eventuellt använda systempriser (kr/kW).
  • Det finns inkonsekvenser i IVA-rapporten som måste rättas till.
    • Exempelvis är investeringsstödets storlek inte baserat på nuläget och man gjord ett felantagande vad gäller den installerade solcellseffekten, vilket gav ett stort fel i beräknat värde per kWh både för småskalig och storskalig solkraft.
  • I IVA-rapporten har man inte tagit hänsyn till att det finns en maxgräns för investeringsstödet på 1,2 miljoner.
    • Detta ger ett stort fel i investeringsstödets värde per kWh för storskalig solkraft.
  • Då IVA:s rapport bara tittat på nuläget och inte gör någon bedömning av utvecklingen av olika stöd etc. under hela livslängden, absolutkostnad för samhället, sidoeffekter och andra randvillkor är rapporten ett otillräckligt underlag för investeringsbeslut och en samhällsekonomisk bedömning. Detta bör uttryckligen påpekas i IVA:s rapport.

 

PS 25-26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.