Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Tycker du att Sveriges att solenergipolitik är bra?

Då behöver du inte läsa längre.

Chans att påverka!

Om inte har du nu chansen att påverka Sveriges solenergipolitik!

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag inför uppdraget att ta fram en strategi för ökad användning av solel i Sverige enligt ett pressmeddelande från igår.

Energimyndighetens uppdrag är att:

  • analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi,
  • föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige,
  • redovisa ett förslag om hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.

Det är bra att politikernas intresse för solenergi ökar! MEN, inte ord nämns om solvärme i uppdraget. Om målet är att Sverige ska  ha 100% förnybar energi borde det vara självklart att även solvärme behandlas i en solenergistrategi. Hur har det blivit så att solenergi blivit enbart solel? Obegripligt för mig… Någonstans längs slingriga politiska vägar har solvärmen tappats bort. Om man vill ha varmvatten är det inte självklart att den rätta vägen att gå är att göra det via soleluppvärmning…

Skrev inlägget Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition för ett par veckor sedan. Här är en utveckling av förslagen i inlägget.

Politik

  • Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt på egenanvänd el) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.
    Egentligen borde det självklara vara att man inte ska betala energiskatt alls på egenanvänd el som används innanför anslutningspunkten till elnätet.
  • Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.
  • Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.
    När en solcellsanläggning installeras gör installatören en föranmälan innan arbetet påbörjas och en färdiganmälan när anläggningen är klar. Färdiganmälan skulle kunna kompletteras med de uppgifter som behövs för att anläggningen ska registreras för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och att färdiganmälan går till Energimyndigheten (som godkänner anläggningar för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier) också, förutom till nätägaren.
  • Det krävs onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?
  • Administrativa hinder för utvecklingen av solenergi behandlades i EU-projektet PV-GRID, som pågick 2012-2014. På uppdrag av Svensk Solenergi genomförde jag ett antal intervjuer bland installationsföretag och resultatet av detta arbete finns redovisat på hemsidan för PV-GRID. Vore lämpligt att gå igenom dessa resultat och se vad som kan återanvändas för framtiden.

Statistik

Det är märkligt att vi hittills inte haft något bra system att samla in statistik för

  • hur mycket solel som är installerad. Det arbete Johan Lindahl gör inom arbetet i IEA PVPS Task 1 bygger på enkäter. Johan gör ett bra arbete men metoden har sina brister och blir ohållbar i längden när tillväxten av solel ökar.
  • hur många solcellsanläggningar som finns. Eftersom endast en minoritet av de svenska solcellsanläggningarna är anslutna till elcertifikatsystemet är det en oanvändbar källa till information. De enda som vet är de ca 170 nätägarna i Sverige. Energimyndigheten har vad jag förstår i år startat ett projekt för insamling av uppgifter från nätägarna och vi hoppas snart få statistik från den insamlingen presenterad av Energimyndigheten.
  • vilken storleksfördelningen är bland solcellsanläggningarna. Denna information har också nätägarna.
  • hur mycket solel som produceras i Sverige.

Utveckling

  • För att solceller ska bli mera konkurrenskraftiga krävs en lägre produktionskostnad per kWh producerad el. Detta kan nås genom minskade investeringskostnader, minskade driftkostnader, ökad systemverkningsgrad och ökad livslängd för solcellssystemet.  Inom alla dessa områden behövs forskning och utveckling.
    • När det gäller investeringskostnad kan den minskas genom minskade produktionskostnader för de ingående komponenterna (inte bara modulerna!) och effektivare installation så att arbetstiden kan minskas.
    • När det gäller solenergiforskning satsar Sverige oproportionellt mycket på utveckling av nya solceller. Solcellerna är en av komponenterna i en solcellsmodul. Modulerna svarar för ungefär hälften av investeringskostnaden i ett svenskt solcellsystem.
      Andra komponenter (växelriktare, brytare, kablage, montagesystem etc.) och arbete står för resten av kostnaden, där vi har i det närmaste försumbar svensk forskning i förhållande till vad som satsas på utveckling av nya solceller.
    • Installationsföretagen är de som främst skapat nya arbetstillfällen inom solcellsbranschen i Sverige under senare år. Vilken forskning och utveckling har de behov av?
  • När det gäller forskning på solvärme är den marginell, om det överhuvud taget bedrivs någon sådan på svenska högskolor och universitet? Någon av läsarna av bloggen kanske vet? Det finns en del utveckling inom solvärmeområdet genom några företag.

Att göra

Energimyndigheten skriver så här:

Energimyndigheten efterfrågar skriftliga bidrag i syfte att komplettera det underlag som vi utgår ifrån inom uppdraget. De ska innehålla en beskrivning av identifierat hinder/möjlighet i enlighet med uppdragstexten samt ett kortfattat underlag som styrker detta. Förslagen ska skickas skriftligen till solelst…@energimyndigheten.se senast den 23 oktober.

Oavsett vad du tycker, gör din röst hörd! Skriv till Energimyndigheten och framför dina synpunkter. NU!