Skattereduktion för el som matas in till nätet från och med 1 januari 2015

 

Så var det nytt år och igår började en skattereduktion gälla för el som matas in till nätet. Det tog så när som på ett par månader åtta långa år att komma hit.

Serien av utredningar beställda av den tidigare alliansregeringen började 20 februari 2007 när man tillsatte professor Lennart Söder, KTH, som utredare för nätanslutningsutredningen. Den hade enligt direktiven en övergripande målsättning att främja utvecklingen av produktion av förnybar el och hade som uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Utredningen Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion publicerades den 20 februari 2008. Den skrev ”Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.” Ordvalet efterlängtade visar att nettodebitering hade funnits på agendan redan före 2007. Förslaget hade gett månadsvis nettodebitering, men det genomfördes aldrig. Näringsdepartementet menade att man inte tagit emot något konkret förslag om nettodebitering och att man ville se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och nätbalansfrågan. Detta enligt artikeln Blåsta på pengarna för hemgjord el i Ny Teknik i november 2009. I samma artikel sade Lennart Söder att det verkade som om regeringen missuppfattat utredningen.

Det känns skönt att efter alla utredningar som gjorts vi nu äntligen går från ord till en konkret handling.

Skattereduktion från och med 1 januari 2015

Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras för 2015 i den deklaration vi kommer att göra 2016. Skattereduktionen inför som en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). I alliansens budget som röstades igenom i riksdagen i december är förslaget till lagändring detsamma som regeringen hade i sin budget, se s. 241-246 i ”Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna”.

Jag hittar inga förändringar i alliansens budgetförslag jämfört med regeringens budgetförslag. Sammanfattningen här nedan hämtade jag därför från mitt blogginlägg ”Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från 23 oktober 2014.

Vilka som kan få skattereduktionen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Definitioner. Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

Villkor för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Verksamhet inom flera sektorer. Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

PS. Vilka lagar som ändras framgår av “Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2014/2015” från Regeringskansliet. Se även Skatteverkets “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” och “Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)” utfärdad 11 december 2014, där lagtexten finns.

 

Uppdatering av köpare av solel

Fick idag en uppdatera lista över köpare av solel från Johan Lindahl. Den finns inlagd under “Köpare solel“.

Det är roligt att se dels att så många köper solel från små elproducenter dels att så många betalar så bra för solel.

Det mest uppseendeväckande i listan är dock att hela sju elbolag erbjuder nettodebitering!! I 7,5 år har vår regering i en riktig långbänk utrett frågan om nettodebitering utan att i nuläget ens ha ett färdigt förslag för nettodebitering eller dess motsvarighet. Regeringen borde intervjua de sju elbolagen för att höra hur de kan erbjuda något som enligt regeringen strider mot EU:s momsdirektiv men som finns eller har funnits i EU-länderna Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien i åtskilliga år. Exempelvis införde Danmark nettoavräkning redan 1998.

Elcertifikat

Innan du väljer köpare bör du kontrollera om de köper elcertifikat. Enligt tips jag fick 21/8 köper till exempel Skellefteå kraft inte elcertifikat och då förlorar man i dagsläget ca 20 öre/kWh i intäkt om man är godkänd för tilldelning av elcertifikat.

 

Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om “net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: “Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

“with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu “net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om “net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara “särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även “nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    “Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    “Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    “Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Skattereduktionen, svar på tre frågor – Ja! Ja! Ja, men…

Idag har Anna-Karin Hatt kommit med ett nytt blogginlägg: Sänkt skatt på förnybar – så funkar det. Bra inlägg! Hon skriver

  1. “Som mikroproducent av förnybar energi kommer du även framöver slippa betala både energiskatt och moms på den el som du själv producerar och använder direkt när den tillverkats.”
  2. “…  elöverskott som du levererar ut på elnätet till en elhandlare. Den elen kan du välja att skänka bort eller ta betalt för av din elhandlare. Oavsett vilket du väljer kommer du att omfattas av den skattenedsättning”
  3. “…om du vid soligt väder levererat ut 1000 kilowattimmar el till nätet, så har du rätt att få skatten sänkt med 60 öre/kWh för 1000 kilowattimmar…”

I detta inlägg finns även en hänvisning till “Här är några vanliga frågor och svar om regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från Finansdepartementet. Man skriver bland annat

“Även mikroproducenter som får ersättning från elnäts- och elhandelsföretag för sin elöverskottsel kan få skattereduktion, men då aktualiseras frågor om energiskatt, moms och inkomstskatt. Hur tillämpningen sker är en fråga för Skatteverket och rättsvårdande myndigheter.”

Dessutom sände P1 Klotet programmet “Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen” idag. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens nya reform vad gäller skattereduktion. Även här utomordentligt att Hatt är aktiv i debatten.

En skriftlig fråga har den 5 maj ställts från Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, till finansminiser Anders Borg angående ”Skattereduktion för såld el“. Frågan var ”Omfattar förslaget om skattereduktion bara den el som utan ersättning matas in på elnätet eller även den el som elnätsbolaget betalar för?”.

Sammanfattning

Det kokar ner till att

  • Ja, man får skattereduktion även om man inte skaffar F-skattsedel. Man behöver alltså inte bli näringsidkare.
  • Ja, man behöver inte betala energiskatt och moms på egenanvänd el.
  • Ja (men), man behöver inte momsregistrera sig.
    • Energiminister Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska inte behöva redovisa moms.” Lyssna på “Hatt: “Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms“, som är ett utdrag ur programmet.
    • Men, Skatteverket har dock sagt till Klotets reporter och en solelproducent som medverkar i programmet att momsregistrering krävs oavsett hur stor summa det handlar om.

Sunt förnuft

Regeringen ska styra Sveriges energipolitik, inte Skatteverket (vissa verkar tro att det är tvärtom). Om det är något problem med regelverket får regeringen se till att ändra det. Konstigare än så är det inte och det är också den indikation energiminister Anna-Karin Hatt gett idag.

Lektion – så fungerar beslutsfattandet

Fick idag en lektion om hur beslutsfattande fungerar i denna fråga.

I riksdagen är det skatteutskottet som äger frågan. Näringsutskottet ska få lämna ett yttrande, men skatteutskottet beslutar om de förslagspunkter som riksdagen ska ta ställning till. Skatteutskottet ligger under Finansdepartementet. Kanslichefen på skatteutskottet sa i förra veckan att de väntar på besked från EU. Om EU inte kräver några kompletteringar i förslaget så kan de tidsätta när utskottet ska behandla frågan och sedan blir det debatt och beslut i riksdagen. Om det hinner bli innan sommaren är fortfarande oklart.

I riksdagens information om utskotten står att “Det brukar ta en till två veckor från det att utskottet är klart med sitt förslag innan det är dags för debatt och beslut i kammaren.” Datum för riksdagsdebatt läggs ut på “Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el“, men fortfarande saknas ett datum.

PS 13 maj. Fick tips om en inspelning av riksdagens debatt om nettodebitering för solenergi den 6 mars 2014.

Skattereduktionen för överskottsel – ordningen återställd!?

Här lite om de senaste turerna.

Näringsdepartementet

Johan Öhnell, ordförande i Direct Energy” skrev idag så här i en kommentar på ett annat ställe i bloggen:

”Jag hade igår ett möte på Näringsdepartementet för att få klarhet i vad som gäller.

Självklart är det utredningens förslag som gäller, dvs att man som kund säljer sin el till valfritt elbolag till marknadspris och dessutom får 60 öre/kWh i skattereduktion.

Tog också upp frågan om att Skatteverket skulle kunna anse att en villaägare eller någon annan som omfattas av den nya skattereduktionen kommer betraktas som näringsidkare. Skatteverket har hittills inte ansett att de elkunder som täcker en del av sitt elbehov med egen solel är näringsidkare och det finns ingen anledning till att Skatteverket skulle ändra sin bedömning. Att solen ger ett överskott vissa timmar som kunderna säljer och sedan köper tillbaka el vid andra tillfällen är inte en näringsverksamhet, utan en följd av att solen faktiskt ger väldigt olika elproduktion som inte samvarierar med kundens elförbrukning.

Det innebär att vi är tillbaka där vi var innan Finansens utspel förra veckan och att vi har en reform som kommer fungera och ge ett kraftigt ökat incitament till villaägare att installera solceller på sina tak och att sälja sin el till valfritt elbolag. Det är naturligtvis helt otroligt att departementen inte har någon samordning, och hela debatten om skattefrihet eller inte gör naturligtvis kunderna oroliga. Det är inte bra för att öka intresset för solel!

Det är därför helt orimligt att låta denna fråga om skattefrihet eller ej vara öppen för tolkningar. Så länge de finns en osäkerhet så hindrar det utbyggnaden av solel och speciellt för större kunder, som inte omfattas av skattereduktionen. Därför är principen om att all el som egenproducenter producerar skattefri och inte en näringsverksamhet avgörande för att de ska bygga på sina tak. Veckans debatt visar med all tydlighet att vi behöver en lagstiftning som inte lämna utrymme för denna typ av tolkningar och frågor som Svensk Energi lyft fram.

Vi på Direct Energy kommer därför driva frågan om att få till en ändring i lagen om energiskatt. En lag som tydligt befäster principen om skattefrihet för alla egenproducenter, dvs även företag.”

 Tack Näringsdepartementet och Johan för detta klargörande!

EU

Regeringen inväntar enligt uppgift nu OK från EU, eftersom det rör sig om ett statsstöd, innan debatt och beslut tas i riksdagen. Det är oklart hur snabbt det kan gå. Detta stöds även av SR:s “Skatterabatt för såld privatproducerad el kan försenas” i morse.

I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte något datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen.

Branschorganisationen Svensk Energi hävdar å andra sidan idag att ”i veckan väntas riksdagen ta beslut om skattereduktion”.

Finansdepartementet

Finansdepartementet verkar tyvärr ha tagit ställning i frågan utan att samordna det med Näringsdepartementet, se Johan Öhnells kommentar ovan, trots att det gick i stick i stäv med regeringens ambition med denna reform.

Svensk Energi

Idag publicerade Svensk Energi artikeln ”Mikroproducentens överskottsel: Besked om skatteeffekterna i höst” på sin hemsida. De har ställt frågorna

1. Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet eller hobbyverksamhet vid försäljning av överskottsel?

2. Måste en mikroproducent som är privatperson och som säljer sin överskottsel betala energiskatt även på den egenproducerade elen?

Vidare att de ”förvänta oss ett svar först efter sommaren”. Fråga 1 har Svensk Energi redan ställt en gång till Skatteverket. Enligt artikeln Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi den 30 april frågade man Skatteverket ”Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet om denne säljer sin överskottsel till exempel ett elhandelsföretag?”, men tydligen var man inte nöjda med svaret?

Som jag ser det är försäljning av överskottsel av en privatperson självklart ingen näringsverksamhet. Syftet med solcellsanläggningen är inte att bli en vinstdrivande kommersiell elproducent. Dessutom görs försäljningen av överskottsel med förlust eftersom marknadspriset (Nord Pool spotpris) är lägre än produktionskostnaden. En näringsverksamhet kan inte ha det som affärsidé.

Den bärande idén för en mikroproducent är istället att ersätta köpt el med egenproducerad solel och ett önskemål är därför att ha så hög egenanvändning av den egna elen som möjligt. Ibland blir det dock ett överskott dagtid, som man sedan köper tillbaka under den kommande kvällen och natten.

PS 7/5. Svensk Energis frågor till Skatteverket har för övrigt redan besvarats av energiminister Anna-Karin Hatt under rubriken ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Där skriver hon ”Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.” Tydligare än så kan det inte bli…

Det som känns lite märkligt är att Svensk Energi verkar vara så ivriga att ta på sig rollen att reda ut en fråga som ligger hos regeringen att ge besked om hur det ska vara. Besked har regeringen redan gett genom Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet, via hennes blogginlägg ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Talesättet ju fler kockar desto sämre soppa har redan åskadliggjorts den senaste tiden, vi behöver inte flera sådana soppor.

Men jag tycker vi ska väl vara välvilliga och tro att Svensk Energi vill väl. De skriver idag att “Svensk Energis förhoppning är att mikroproduktion ska betraktas som hobbyverksamhet samt att producenten inte ska behöva betala energiskatt på den egenproducerade el som används för egen del.”

Slutsats

Ordningen verkar efter en tid med kraftig turbulens vara återställd. Näringsdepartementet har stått rakryggade i de stormvindar som huserat och vi räknar med att det blir så även fram till ett beslut är fattat i riksdagen. Men som man säger i USA ”It ain’t over until the fat lady sings”…

Nu är det dags att hålla tummarna för Sanna Nielsen i Melodifestivalens semifinal.

Vilka är för och vilka är mot?

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Anna-Karin Hatt uttalar sig om skattereduktionen

 

I sin blogg har energiminister Anna-Karin Hatt idag publicerat inlägget “Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion“.

Jag tycker att inlägget delvis bidrar ytterligare till förvirringen. Hon skriver nämligen i sitt inlägg (min fetmarkering) “…har vi nu föreslagit Riksdagen att skatten från och med den 1 juli i år ska sänkas med 60 öre/kWh för all den el som man själv använder när man tillverkar sin egen småskaliga el genom att till exempel sätta upp solceller på villataket”.

Som det presenterats tidigare har dock jag och andra uppfattat det som att skattereduktionen skulle göras på det överskott som man matar in till nätet. Anna-Karin Hatts besked idag är överensstämmer inte med riksdagspropositionen, där det står i sammanfattningen (min fetmarkering):

“Skattereduktionen ges till privatpersoner och företag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre.”

Det som matas in i anslutningspunkten är det överskott som man inte själv kan använda och är något annat än den el man själv använder som Anna-Karin Hatt skriver om. Min tolkning är därmed att Anna-Karin Hatt i sin blogg ger ett annat besked än vad som står i riksdagspropostionen.

Som jag påpekat tidigare finns inga mätvärden som visar hur stor del av elproduktionen som är egenanvänd. Detta värde kan endast beräknas genom att man mäter bruttoproduktion med en separat elmätare (finns vanligen inte idag och ligger utanför nätägarens ansvarsområde) och subtraherar det överskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet (denna mätning görs av nätägaren).

Anna-Karin Hatt skriver också att

“Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.” och att “Svensk Energi hävdar att man som mikroproducent måste bli näringsidkare och skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen. Också det är fel, det finns ingen sådan koppling. Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

Se även Svensk Energi befarar besvikelse: Bara skattereduktion för överskottsel. Anna-Karin Hatt bemöter detta med “Det är anmärkningsvärt att Svensk Energi, som satt med som experter redan i den utredning som tog fram det förslag som regeringen sedan jobbat vidare med, nu kommer med så felaktiga och vilseledande påståenden om vad denna efterlängtade reform innebär”.

Hatt skriver även “…kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.” De flesta säljer dock sin överskottsel till ett elhandelsbolag… Elnätbolagen får visserligen köpa el för att täcka sina överföringsförluster, men det hör till undantagen idag att man köper av privatpersoner som producerar solel. Eller tänker Hatt på den energiersättning (“nätkreditering”) som nätbolagen enligt lag måste betala för el som matas in till nätet? Den är 7 öre/kWh, exklusive moms hos vår nätägare Vattenfall från och med 1 maj.

Sista ordet verkar inte vara sagt i denna fråga ännu. Vi väntar med spänning på replik från Svensk Energi…

PS. En viktig fråga som i rådande kalabalik inte klargörs i Anna-Karins Hatt inlägg är om man ska behöva betala energiskatt på egenanvänd el, vilket hävdats av vissa i debatten.

PS2. Hittade just uppgifter om Svensk Energis räkneexempel Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi.

Det bygger på ett skriftligt utlåtande från Skatteverket, vilket känns svagt eftersom man inte redovisar under vilka förutsättningar det gäller. Inkomster från försäljning av solel inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Denna lag säger så här:

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

 Intäkterna för en småhusägare blir så små att man undantas från inkomstskatt.

 

 

Remissvar rörande ”Beskattning av mikroproducerad el”

Intressant läsning i kväll. Det är stora skillnader i de remissvar jag hittat till regeringens utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46”, vars remisstid gick ut idag. Trots ett års utredande är det en hel del utredningen inte tänkt på, vilket i och för sig var väntat med tanke på utredningens snäva kompetenssammansättning.

Här nedan är ett axplock av remissvar, det finns säkert många fler.

Avstyrker

Energimyndigheten (!) avstyrker förslaget om skattereduktion. De skriver att ”En av de stora fördelarna med nettodebitering är att det är ett enkelt och pedagogiskt system. Den föreslagna skattereduktionen är däremot krånglig och svår för mikroproducenten att tillämpa. Energimyndigheten anser därför att det bör utredas hur syftet att effektivt främja mikroproducerad energi kan uppnås, detta i kontrast till att skapa ett system med syfte att vara så snarlikt nettodebitering som möjligt. Det är även viktigt att samordna en ny stödform med befintliga styrmedel på området såsom elcertifikatsystemet.”

Man anger att elcertifikatsystemet inte är anpassat att ta emot ”stora volymer av mikroskaliga anläggningar”. Man anser att administrationen inte motiverar den ”begränsande inkomsten” och tycker därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Jag tycker att det är mycket märkligt att man inte istället efterlyser en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga producenter med tanke på att detta är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar energi och att Energimyndigheten är en viktig part i hanteringen av elcertifikatsystemet.

Regelrådet avstyrker förslagen med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och anser att konsekvensutredningen är bristfällig.

Konjunkturinstitutet avstyrker och menar att ”stöd utöver elcertifikat pressar upp marginalkostnaden för att tillföra ny el utan att mer förnybar el kommer till. Därigenom fördyras politiken och kostnadseffektiviteten i elcertifikatsystemet undergrävs.”

Vad man förmodligen inte tänkt på är att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion vilket gör att endast en bråkdel (uppskattningsvis en tiondel) av befintliga solcellsanläggningar har ansökt om tilldelning av elcertifikat och att det för småhusägare endast är ekonomiskt möjligt att få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet på grund av det helt onödiga kravet på timmätning när det gäller tilldelning av elcertifikat. För vår egen del gör det att vi får elcertifikat endast för hälften av vår solelproduktion.

Tillstyrker

Svensk Energi tillstyrker förslaget om skattereduktion. Apropå att regeringen i sin pressrelease angav att de vill höja energigränsen från 10 000 kWh till 20 000 kWh påpekar de ”om höjningen av energigränsen skall ha någon påtaglig inverkan på installation av solpaneler måste även effektgränsen höjas”. Man välkomnar ”en förenklad administration och lägre avgifter för mikroproducenter så att även deras förnybara elproduktion kan ingå i elcertifikatsystemet”.

Positiva, men föredrar nettodebitering

Svensk Solenergi är positiva till förslaget men anser att även nettodebitering skulle vara möjlig med tanke på att det systemet finns i flera andra EU-länder. Man till ta bort energigränsen och istället använda 63A som begränsning. Vidare anser man att ”måste elhandelsbolagen få uppdrag att göra avdraget på elräkningen på motsvarande sätt som registrerade installatörer med flera kan hantera ROT-avdrag och fakturera tjänsten exklusive ROT-avdrag. Elhandelsbolagen bör dessutom få uppdrag att köpa elcertifikat och ursprungsgarantier utan avgifter för alla ‘mikroproducenter’.” Ett konstruktivt förslag!

Naturskyddsföreningen ser också hellre nettodebitering än skattereduktion, då det skulle vara mindre komplext och ge ett större incitament att installera solceller. De ifrågasätter flera beräkningar och gränserna 63A och 10 000 kWh.

Jordbruksverket ser hellre nettodebitering än skattereduktion eftersom det skulle ge mindre administration och vara användbart för flera.

Konsumentverket skriver att “I sådana här sammanhang är det viktigt att se juridiken som ett medel att uppnå önskade mål, och att man inte fastnar i juridiken så att goda lösningar sorteras bort på förhand.”

Kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun (se s. 44-45) anser att nettodebitering bör införas. “Jämfört med förslaget om skattelättnad tror Eskilstuna kommun att ett system för nettodebitering medför mindre administrativa kostnader för såväl mikroproducenterna som staten.”

Otillräckligt

Stockholm stads miljöförvaltning tycker att ”föreslagna förändringar inte ger tillräckliga stimulanser för utbyggnad av elproduktion med till exempel solceller på hustak … reglerna troligen blir mycket hämmande för utbyggnaden av elproduktion på byggnader. Detta eftersom de föreslagna skattereglerna leder till alltför stora begränsningar. För Stockholms stads del innebär de föreslagna reglerna att flertalet bostadsrättsföreningar och samtliga fastighetsbolag skulle stå utanför regelsystemets stimulerande effekter.”

SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation) anser att Sverige bör ansöka hos EU om ändring av momsreglerna eller ansöka om att nettodebitering skulle falla inom reglerna om avvikelser av mindre ekonomisk betydelse. De vill höja gränserna till 125 A, 87 kW och 40 000 kWh/år och pekar på andelsägd elproduktion stängs ute i utredningens förslag.

Inga synpunkter

Tillväxtverket  hade inga synpunkter enligt det två meningar långa svaret.

Elsäkerhetsverket.

Inga invändningar

Konkurrensverket ”har inget att invända mot de förslag som gäller skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som presenteras i utredningen men vill framhålla vikten av att utformningen av skattereduktionen följs upp och utvärderas.”

Domstolsverket hade inga invändningar.

Svenskt Näringsliv “har i och för sig inget att erinra mot den föreslagna skattereduktionen, vilken föreslås komma såväl privatpersoner som företag till del. Emellertid skulle en omsättningströskel i mervärdesskattesystemet vara en bättre lösning. En omsättningströskel innebär en välbehövlig generell förenkling inte bara för mikroproducenter av el utan för alla aktörer med begränsad verksamhet. En särskild skattereduktion för mikroproduktion av el däremot innebär en särlösning för en begränsad sektor som mera komplicerar än förenklar skattesystemet.”

Kammarrätten i Sundsvall menar att utslaget i det österriska EU-målet har ytterligare stärkt utredningens slutsats att nettodebitering inte är förenlig med EU-rätt.

Övriga

Även Skatteverket har yttrat sig. De har inget tydligt ställningstagande till skattereduktionen men skriver “I utredningen föreslås att om regeringen väljer att gå vidare med utredningens förslag innan frågorna om statsstöd är klara kan det finnas skäl att begränsa reglerna till att bara gälla privatpersoner, dvs. inga näringsidkare omfattas av förslaget (11.4.4  sid. 203). Skatteverket har inget att erinra mot detta.”

Svensk Bioenergiförening vill ha ett teknikneutralt system som även ska fungera för annan förnybar elproduktion än solceller. Man skriver att det finns en nedre gräns på 50 kW för tilldelning av elcertifikat, men det stämmer inte, det finns ingen nedre gräns i regelverket för elcertifikat.

Alla remissvar borde läggas upp i det kronologiska registret för Statens offentliga utredningar. Fick en uppgift den 18 november från en person som ringt Finansdepartementet, som gav beskedet att man inte tänker lägga ut remissvaren på webben. Eftersom det är en offentlig handling kan dock vem som helst kontakta Finansdepartementet och be att få ut remissvaren.

Debattartikel ”Även lägenheter borde få avdrag för egen elkraft” i Dagens Nyheter den 15 oktober.

Energigas Sverige välkomnar förslaget men anser “Den i förslaget uppsatta begränsningen om 10 000 kilowattimmar anser vi vara omotiverad sedan det finns krav på att producenten ska vara nettokonsument av el för att få skattereduktion. Vi anser således att den tillåtna energivolymen för kvittning helt utelämnas i förslaget.”

SD vill inte inför en skattereduktion och vill avveckla nuvarande investeringsstöd till solceller enligt riksdagsmotionen “Nettodebitering och investeringsstöd till solceller” (2013-09-26).

Debattartikel “Bakläxa för regeringens nettodebitering” i Ny Teknik (2013-11-26).

Mitt eget yttrande

Sammanfattade jag med

  • Nettodebitering vore att föredra för solelproducenten istället för den föreslagna skattereduktionen.
  • Begränsningen på 63A bör tas bort (jag tyckte att en energigräns var tillräcklig, vilket skulle ge flera möjlighet att utnyttja systemet).
  • Elcertifikatsystemet behöver anpassas till små elproducenter.
  • Flera EU-länder än de i utredningen nämnda har nettodebitering (även Cypern och Italien, så det borde vara möjligt att införa även i Sverige).
  • Utredningen har flera grava räknefel vad gäller lönsamhet, besparing vid nettodebitering, potential för solceller i Sverige och den ”offentligfinansiella effekten”.