Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från i maj ifjol. Hade tänkt skriva om ekonomin för energilagring redan ifjol men det blev inte av, men det är nu högaktuellt med tanke på regeringens nya bidrag till energilager. För att man ska förstå eventuellt värde av energilagring måste man ha full koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd, så vi börjar med en uppdatering av detta ämne.

Texten i fjolårets inlägg är fortfarande aktuell, så läs gärna den. Här kommer en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal vid senaste upphandling var 37,49 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. OX2 anger den dock på våra elräkningar och den var 4,05 öre/kWh, exkusive moms, i oktober. Det är en höjning med 0,55 öre/kWh jämfört med maj 2015. Lite förvånande då elcertifkatpriser gått ner sedan dess. Hittade ett par elbolag som redovisar avgiften på sina hemsidor: Öressundskraft 3,6 öre/kWh och Värnamo Energi 4,0 öre/kWh, exklusive moms. Antog 4,0 öre/kWh, exkusive moms i elcertifikatavgift.

Elöverföring. 23,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (11,5%!) jämfört med maj 2015. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Energiskatt. 29,2 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en sänkning med 0,2 öre/kWh jämfört med 2015. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt, 19,3 öre/kWh. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid.

Nord Pool spotpris har hittills under 2016 varit 25,0 öre/kWh i område SE3. Under 2015 var det i medel 20,59 öre/kWh, exklusive moms, vilket var det lägsta priset under de senaste 15 åren. Under 2014 var spotpriset 28,78 öre/kWh och så sent som 2010 var det 54,25 öre/kWh. Här antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 16,012 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är ca 2,2 öre/kWh lägre än i maj 2015.

Den höjda kvotplikten från gångna årsskiftet har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en nedgång i priserna under 2016. I december 2015 var medelpriset för elcertifikat 16,325 öre/kWh. I september var medelpriset 14,913 öre/kWh. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2017-2021 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna. I Energiöverenskommelsen från juni i år anges att

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.”

Hur detta kommer att påverkar framtida elcertifikatpriser återstår att se.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 0,5 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är osäkert.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 5 öre/kWh i så kallad energiersättning. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Se även inlägget Värde av överskottsel från solcellsanläggningar – Ny tjänst.

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen ca 6 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare är det idag lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Som nämndes i inlägget Energiöverenskommelsen ökar lönsamheten för egenanvänd solel den 22 juni kommer den slopade skatten på termisk effekt för kärnkraften och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft att finansieras genom en höjning av energiskatten. Enligt min uppskattning i inlägget kräver det en höjning av energiskatten med 17,8 öre/kWh, inkusive moms, från dagens nivå, OM höjningen av energiskatt enbart tas ut på el. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

Värde (öre/kWh)

Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el.  Exklusive elcertifikat.

112,4

Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat.

83,4

Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat.

77,2

Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

106,5

Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

46,5

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Värde av egenanvänd och såld solel.

Värde av egenanvänd och såld solel.

321 kWh solel under september

Tingen har varit emot oss under de senaste tre veckorna.

  • Avloppspump havererade. Byttes mot reservpump vi har i samfälligheten efter att ha hinkat ur några hundra liter avloppsvatten ur det överfulla pumphuset.
  • Elpatronen i ackumulatortanken för varmvatten fungerade inte vid inkoppling då jag var på USA-resa. Visade sig att överspänningsskyddet löst ut. Tog vår elektriker en minut att finna det felet…
  • Träd över telefonledningen, också under USA-resan, gjorde att vi och en av grannarna blev utan telefon och bredband. Efter en vecka konstaterade Telia igår att det var ett “större fel” och att det kunde ta ända till 31/10 att reparera det. Japp, telefonledningen låg på marken eller hängde i buskar längs 50 meter såg jag igår. Det imponerade därför att Telia redan idag hade fixat ledningen. Tack!
    Tog dock ett par timmar för mig att förstå att nätverkskortet inaktiverats på min dator och att den därför bara körde på trådlösa nätverket, vilket ger långsammare uppkoppling här på övervåningen.

Bagatellartade problem egentligen, även om man för stunden tycker det är besvärande, om man tänker på hur svårt det är för andra på många håll i världen. Men man slås av hur ruggigt el- och Internetberoende vårt samhälle är…

Solelproduktion

Under september månad gav våra solceller 320,81 kWh (66,9 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 6 september med 15,6 kWh (3,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under september.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar utbyte per modul  under september månad. På grund av avbrottet för vårt bredband fattas 30 september. Tyvärr kan man inte i efterhand ta fram månadsutbyten per modul från Solar Edge portal på ett enkelt sätt, utan man måste göra det sista kvällen i månaden och då gjorde avbrottet att inga data skickades till servern under den dagen.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. För att göra en rättvis jämförelse måste man ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,3% högre värden än elmätaren under september. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under september använde vi 110 kWh (34%) själva och matade in ett överskott på 211 kWh (66%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 268 kWh el under september. Av vår elanvändning var 29% solel under september. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 85%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Under maj-augusti producerade våra solceller mera el än vad vi använde, men under september använde vi 57 kWh mer än vad solcellerna producerade. Om elpatronen i ackumulatortanken hade fungerat under slutet av månaden hade skillnaden blivit större.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under september 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 9 kWh under september. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under september 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 9 kWh under september. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under 1-29 september 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under 1-29 september 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Ändring i förordning om investeringsstöd till solceller

Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.

Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.