382 kWh solel under juni

Juni månad gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med knappt 10 kWh mer än maj som gav 372,0 kWh (110,7 kWh/kW) och juni gav även mer än aprils 357,0 kWh (106,3 kWh/kW). Bästa junimånad var 2011 med 441,8 kWh (131,5 kWh/kW) och den tidigare lägsta 396,3 kWh (117,9 kWh/kW). Årets juni var alltså den junimånad med lägst utbyte hittills, drygt 13% lägre än tidigare bästa månad. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. I år har juli en god chans att bli årets bästa månad. Två år av tre under 2011-2013 har juli varit bättre än juni hemma hos oss.

Bästa dag under juni var den 14 juni med 20,53 kWh (6,1 kWh/kW). Det är den näst bästa dagen någonsin! Endast en majdag och fyra tre junidagar har tidigare passerat 20 kWh. Rekordagen var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi fick 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet ”Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 637,7 kWh (132,9 kWh/kW) respektive 603,9 kWh (125,8 kWh/kW). Det gör 5,6% högre utbyte under juni månad för vid 19 graders lutning jämfört med 41 graders lutning. Beräkningsprogrammet PVGIS förutspår 5% skillnad. Bra överensstämmelse mellan teori och praktik!

Båda systemen i MW-parken enligt ovan har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 12% under juni på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Lägger in diagram med en jämförelse per dygn mellan juni 2013 och juni 2014 lite senare.

Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om “net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: “Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

“with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu “net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om “net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara “särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även “nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    “Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    “Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    “Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Juni bästa solelmånad hittills i år

Juni är på väg att bli årets bästa solelmånad. 328,3 kWh (97,7 kWh/kW) hittills. Det behövs i snitt 8,75 kWh (2,6 kWh/kW) per dag under de återstående dagarna i juni för att skörden ska bli bättre än maj månads 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det ska inte vara något problem att få denna skörd. Juni månad har under 2011-2013 gett 396-441 kWh. Med tanke på väderprognosen finns ingen chans att det ska bli junirekord, så vi får nöja oss med att juni blir bästa månad hittills i år. Möjligheterna öppnar sig för juli ta titeln årets månad…

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Skattereduktionen i media idag och igår

Dagens Eko hade ett inslag i morse om skattereduktionen för överskottsel (ca 8 minuter in i inslaget). Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och energiminister Anna-Karin Hatt uttalade sig. Inga nyheter presenterades från regeringshållet.

En reporter från SVT hörde detta inslag och kontaktade mig i morse för en intervju. Som vanligt med radio och TV är det snabba ryck så klockan 10.00 gjordes intervjun utanför Mälardalens Högskola. Inslaget skulle sändas i SVT i kväll enligt reportern men jag hittade det inte när jag kollade SVT Play som hastigast i kväll. Min poäng var att hanteringen av frågan om nettodebitering som pågått i närmare 7,5 år utan att det finns ett användbart förslag har varit för långsam. Vi borde kunna bättre…

Det visade sig att inslaget tydligen kom dagen efter i Västmanlandsnytt “Ingen skatterabatt för egen el“.

Göteborgs-Posten hade igår debattartikeln ”Rimliga villkor för solel får inte dröja längre”, undertecknad av Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och Solkompaniet, Svensk Solenergi, WWF, Telge Energi och Skellefteå Energi. De ville att riksdagen skulle rösta igenom liggande förslag om skattereduktion för privatpersoner (“hushållen”) i väntan på att man omformar texten i förslaget för företag. Fast regeringen har sagt att EU tyckte att man med nuvarande skrivning inte skulle kunna ta med de som redan har solceller installerade och sista dagen för omröstning i riksdagen är på torsdag (= orimligt kort tid att agera), så det verkade som att skribenternas förslag hamnade fel i tiden.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

372 kWh solel under maj

Maj månad gav 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det blev bara något mer än i april då det blev 357 kWh. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. Årets maj är därmed den som gett lägst solelproduktion hos oss och det betyder att under årets fem första månader har fyra gett lägsta månadsvärden för åren 2011-2014. I år har juni chans att ge mera solel än under maj.

Bästa dag under maj var den 16 maj med 19,11 kWh (5,7 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi skördade 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan maj 2013 och maj 2014. Klicka på diagrammet för att se det i större storlek.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 625,20 kWh (130,3 kWh/kW) respektive 613,88 kWh (127,9 kWh/kW). Båda systemen har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 13% under maj på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2013 och maj 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2013 och maj 2014.

Skattereduktionen för överskottsel som försvann

Energiminister Anna-Karin Hatt skrev i blogginlägget ”Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el” den 10 juni att regeringens förslag om skattereduktion stötte på patrull hos EU på grund av dess regler om statsstöd:

”Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el”.

Vidare skriver Hatt att man

”… identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas”.

Fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.SOU 2013:46 ansåg att nettodebitering inte var förenligt EU:s momsdirektiv. Man förordade därför en skattereduktion, som det nu visar sig också strider mot EU:s regler. På fler än en punkt… Borde inte utredningen efter ett års arbete ha förstått det själva, med tanke på det runt dussinet juridiska experter som deltog i utredningen?

Ökenvandringen för frågan om nettodebitering började när regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta professor Lennart Söder, KTH, som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i närmare 7,5 år. Tyvärr tog sig nuvarande regering aldrig ur ökenvandringen utan det hela har nu runnit ut i sanden.

Regeringen vill visserligen ta fram ett nytt förslag med förhoppning att det ska kunna vara i drift 1 januari 2015. Men tror vi att ny regering efter valet skulle gå då den linjen? Nej. Om det blir ny regering siktar de rimligen på nettodebitering eftersom S, MP och V alla sagt sig vilja ha nettodebitering. Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiske talesperson, skrev den 11 juni på Twitter att ”Eftersom det inte finns någon skattereduktion så finns det inget att stoppa. Ny regering väljer önskat system.”

Glöm skattereduktion, tänk nettodebitering är min tro om framtiden. Undrans om problematiken med momsregistering med automatik försvinner vid nettodebiteringen? Det blir ju ingen regelrätt försäljning vid nettodebitering…

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?

Skatteverket har i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni angett att:

  • ”Solcellsanläggningen medför inte att man har näringsverksamhet. Inkomsterna beskattas i stället som kapitalinkomst enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen som produkt från en privatbostad. I många fall blir det ingen inkomstskatt eftersom man varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från de totala inkomsterna av varje fastighet.”

Detta är i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala inkomstskatt på intäkterna från en solcellsanläggning.

  • ”Bedömningen att verksamheten inte är näringsverksamhet har betydelse även för energiskatten. Elen från solcellsanläggningen undantas från skatteplikt och producenten är inte skattskyldig, även om el matas in på elnätet och överlåts. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.
    Detta gäller under förutsättning att
    • Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
    • Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
    • Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

Detta är också i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala energiskatt. Frågan om energiskatt gäller för övrigt bara egenanvänd el.

  •  ”Registrering för mervärdesskatt. Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.
    I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.
    Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.”

Detta är en nyhet. Den 7 maj sände P1 Klotet radioprogrammet ”Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen”. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens reform vad gäller skattereduktion för överskottsel. Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska man inte behöva redovisa moms”. Lyssna på Hatt: ”Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms”, som är ett utdrag ur programmet.

Vilka effekter skulle momsregistering få?

Momsregistrering skulle betyda att

  • Elbolagen måste börja betala ut moms på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet. Kallas utgående moms för solcellsägaren.
  • Solcellsägarna måste momsregistrera sig.
  • Solcellsägarna måste varje år göra en momsdeklaration.
  • Solcellsägarna måste betala in den moms man fått utbetald från elbolagen till staten.
  • Om solcellsägarna skulle välja att inte momsregistrera sig skulle man bli tvungen att skänka bort sin överskottsel.
  • Skatteverket måste följa upp att man deklarerar sin moms och att man att betalar in den deklarerade momsen.
  • Momshanteringen skulle bli ett nollsummespel för solcellsägaren, men staten skulle få in lite extra pengar i moms.

Det är i och för sig inte svårt att momsregistrera sig, redovisa moms eller betala in den utgående momsen, MEN det blir en absurt stor administration för lite pengar till staten.

Vid årsskiftet fanns ca 34 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Med en uppskattad (statistik saknas) produktion på 900 kWh/kW blir det ca 31 GWh solel per år. Hur stort överskott som matas in till nätet finns inte heller någon statistik på. Låt säga att det var 10 GWh/år 2013 och ökar till 15 GWh/år under 2014. Vi vet inte heller vad en solcellsägare i genomsnitt får betalt för sin överskottsel. Ersättningen varierar idag mellan Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh och 1,50 kr/kWh. En del kanske inte får någon ersättning om man inte brytt sig om att teckna ett avtal om försäljning av sin överskottsel. Låt oss anta ett genomsnitt är 50 öre/kWh, exklusive moms. Momsen blir då 50*25% = 12,5 öre/kWh. Med ett överskott på 15 GWh/år (15 miljoner kWh/år) under 2014 skulle det totala momsbeloppet bli 15*0,125 = 1,875 miljoner kr.

I framtiden kan vi förvänta oss att alla småhusägare kommer att ha solceller på sitt hus. Det finns 1 miljon företag i Sverige och ca 2 miljoner småhus (enligt SBC:s statistisk årsbok 2013, s. 161). Om vi tänker oss att alla husägare får ett solelöverskott som man säljer skulle 2/3 av alla momsregistrerade i Sverige vara småhusägare, som var för sig skulle hantera småbelopp på någon-några hundralapper i moms. Känns detta vettigt? Nej. En sådan administrativ koloss strider mot sunt förnuft och bör därför stoppas.

Det vore en annan sak om momsregistrering skulle innebära att man även skulle få dra av ingående moms för omkostnader vid inköp och drift av solcellsanläggningen, som vore det logiska när man momsregistrerar sig. MEN, mycket märkligt är det Skatteverket skriver att ”Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad”.” Det betyder att privatpersoner inte skulle få dra av en den ingående moms som uppstår vid inköp och drift av solcellssystemet. Hela syftet med att österrikaren drog det till EU-domstol enligt EU-domen i mål C‑219/12 var just att han ville ha tillbaka momsen på sin investering. Det står uttryckligen att en av de två punkter EU-domen gällde var att ”…angående avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus”. Jag har därför svårt att förstå att Sveriges avdragsförbud för moms skulle hålla i en EU-domstol.

Vad göra?

Det är upp till politikerna i regering och riksdag att se över regelverket. Det finns två alternativ när det gäller privata solcellsägare som säljer små mängder överskottsel:

  1. Endera ser man till att ta bort kravet på momsregistering.
  2. Eller också ser man till att ta bort avdragsförbudet för ingående moms.

Den nuvarande hybrid mellan alternativ 1 och 2 som Skatteverket kommit fram till är ologisk. Jag tror att många småhusägare känner sig obekväma med tanken på att behöva hantera moms, även om det i praktiken inte är svårare än att inkomstdeklarera. Vi kan jämföra med elcertifikaten där bara 581 solcellsanläggningar med 12 MW installerad effekt var godkända för elcertifikat 1 april 2014. Det är bara ca 35% av den installerade nätanslutna solcellseffekten. Små elproducenter upplever elcertifikatsystemet som för krångligt och låter därför bli att ansöka om godkännande för elcertifikat.  Samma sak tror jag gäller momsregistering. Många småhusägare skulle välja bort momsregistering och därmed bli tvungna att skänka bort sin överskottsel.

Vi behöver ett enkelt och logiskt regelverk för de små elproducenter som tar tillvara våra möjligheter med småskalig elproduktion.

Kamomill. Källsta 6 juni 2014.

Kamomill. Källsta 6 juni 2014.

PVSC i Denver – Dag 4

Knappt tre timmar kvar innan jag lämnar konferens för hemresa. Lunchen blev en hamburgare på 16th street, där mathaken ligger tätpackade som sillar. Stanardhamburgaren är stoor, man får lämna en del….

Förmiddagens tre “plenary” föredrag var utmärkta. Igår eftermiddag var det en svacka, så det var trevligt att det blev en så bra förmiddag. Det är skillnad på föredrag och föredrag. Dels hur väl insatt man är i ämnet, dels hur bra själva anförandet är. Det sistnämnda spelar en väldigt stor roll. Har man PowerPoint-bilder fullpackade med text, diagram (med många kurvor) och mycket formler, då är det svårt att hänga med om man inte redan är väl insatt i ämnet. På konferensen handlar det om så många olika saker så mycket är inte jag insatt i och att då hänga med på vad en toppforskare* i ämnet presenterar blir ibland för mycket.
* Som det står i “Chairman’s message”: …to bring the world’s brighest PV minds together…”

Gjorde även en postersession i förmiddags. Vid diskussion med författarna kan man få en del värdefull extra information. Hann med nöd näppe och rädda vår poster, eftersom de började plocka ner posterutställningen mer än tre timmar före utsatt tid.

Posters

P6. Handlade om nedsmutsning (“soiling”). Den hade undersökts genom att mäta viktökning på 10 cm x 10 cm glasskivor som suttit ute i fält. Vid en viktökning på 0,1 gram/m2 kan man se en påverkan på en moduls effekt. På mätställena i Colorado kunde man få denna nedsmutnings på en dag ibland. Regn rengör modulerna och man menade att det inte blev någon ackumulerad nedsmutsning som ökade med tiden, regnet tar bort allt. Det måste dock vara omständligt att studera en eventuell långsiktig påverkan från nedsmutsning eftersom man måste kunna särskilja denna effekt från modulernas naturliga degradering. För detta räcker det inte med studier på enstaka moduler.

P8. Hade studerat nedsmutsning som funktion av modulernas vinkel. Som väntat större effekt vid låg lutning. 2,02% vid horisontell montering jämfört med 0,69% vid 40 graders lutning i det visade diagrammet.

I en installation i Saudiarabien hörde jag igår att man rengjorde modulerna kontinuerligt i en större solcellspark genom att torrborsta dem rena. Det tog en vecka att gå igenom hela solcellsparken och då började man om från början. Detta bör ha en märkbar effekt på ekonomin för solel när man har så mycket nedsmutsning av modulerna.

I Sverige har vi inga eller marginella problem med nedsmutsning. Det lönar sig inte att rengöra modulerna i normalfallet. Det finns dock väldigt lite gjort i forskningsväg när det gäller studier av nedsmutsning i Sverige. Den enda jag känner till är en studie som Jonas Hedström (och Mats Andersson?) gjorde i förra milleniet. Mats har sagt att han har den rapport som skrevs, men att den ligger djupt i gömmorna.

Det finns skäl att göra nya studier på nedsmutsningseffekter på solcellsmoduler i Sverige som publiceras och därför blir tillgängliga för alla. Hur mycket energi som förloras per år i svenska solcellsystem på grund av nedsmutsning är idag en okänd faktor kan man väl säga.

 

PVSC i Denver – Dag 3

Konferensen rullar på. Vaknar tidigt på grund av den stora tidsskillnaden, 8 timmar. Hinner inte skriva om alla föredrag och postrar jag tittar på under konferensen men här nedan är i alla fall ett smakprov.

Hann även med en timmes besök i en botanisk trädgård (Denver botanic gardens) och blev mycket nöjd över att där även se Broad-tailed hummingbird (Bredstjärtad kolibri). Kolibrier är fascinerande små och kvicka…

Föredrag

Jun Lin, Tokyo Electrics, började dagen med föredraget “Blazing new paths to high efficiency amorphouis silicon based solar modules“. Det här med medförfattare går ibland till överdrift. I detta föredrag angavs 35! bidragsgivare.

Mycket siffror om verkningsgrader. I föredraget nämndes 10,11% som högsta verkningsgrad för solceller av amorf tunnfilm av enbart kisel (a-Si) från AIST. För tunnfilmssolceller med skikt av a-Si och mikrokristallint-Si (μ-Si) angavs 12,6% från EPFL som nytt världsrekord. I NREL:s diagram över utvecklingen av cellverkningsgrader anges dock bästa cellverkningsgrad för stabiliserade solceller av amorft kisel (a-Si) till 13,4%. Jun gjorde skillnad på verkninsgrader initialt och efter stabilisering. I ett exempel för moduler med storlek 1100 x 1300 mm anges verkninsgraden initialt till 12,9% medan den sjönk till 11,7% efter stabilisering. Det var vad man nått vecka 10 i år. Man hade senare gjort ett nytt “certified record” för moduler på 13,1% initialt vecka 14. Någons tabiliserad verkningsgrad angavs inte för den modulen, man hade väl inte fått detta resultat ännu.

Jun påpekade att “setting record is something, manufacturing is another”. Det är med andra ord inte trivialt att överföra världsrekord på små labceller till moduler i kommersiell  serieproduktion.

Kinesiska Hanergy var störst på amorft kisel och hade över 3 GW installerat 2012. Om jag fattade det rätt motsvarade det 2/3 of den installerade effekten för amorft kisel i världen eller alternativt menade han att Hanergy hade 2/3 av dagens produktionskapacitet för a-Si.

I en fråga från publiken hävdades att i Kina krävdes minst 12% stabiliserad modulverkningsgrad för att kunna sälja solcellsmoduler baserade på amorft kisel på den kinesiska marknaden. Jun svarade att man nästan hade nått denna verkningsgrad. Huum… om det nu deta krav stämmer är så kan man undra var kinesiska Hanergy säljer sina moduler? Eller var det så att man hade andra krav för företag utanför Kina? Det var inte solklart för mig…

Min kommentar. Amorft kisel har haft svårt att på allvar konkurrera med kristallint kisel på grund av en lägre verkningsgrad och därför jobbar man hårt med att försöka höja verkningsgraden. Men eftersom verkninsgraden för andra kommersiella solcellstekniker (kristallint kisel, CdTe och CIGS) också ökar lär man få det fortsatt tufft.

Se även Wednesday highlights, som skrivits av konferensorganisationen.

PVSC i Denver – Dag 2

Lång dag idag på konferensen 40th IEEE PVSC (Photovoltaic Specialist Conference) i Denver, USA. Kom inte till hotellet förrän framåt 21:00. Tidsskillnaden på 8 timmar gör kvällarna tunga.

Har där en poster om “Profitability of PV electricity in Sweden“. Artikeln som kommer i “proceedings” från konferensen är skriven tillsammans med professor Stefan Yard, Lunds Universitet, David Larsson, Solkompaniet och industridoktorand på Mälardalens Högskola, och professor Björn Karlsson, Mälardalens högskola. Nytt för i år var att man hade postersession 19:00-21:30. Under första halvan presenterade jag vår poster. Artikeln som kommer i “proceedings” från konferensen. Ska även visa lite figurer i inlägg på bloggen med tiden.

Hade hoppats att eventuella svenskar skulle dyka upp, men jag såg inte till någon. Eftersom två andra bidrag har svenska författare, varav en som förstanamn, borde det väl finnas åtminstone en svensk till här.

Refererat från föredrag

Hinner inte skriva om allt men här nedan är några exempel. Se även Tuesday highlights som konferensen har sammanställt.

Dick Swanson inledde dagen med ”Status and future of crystalline PV”. Han inledde lite provocerade med en bild ”Is c-Si a Dinosaur?”. Han raljerade sedan lite över exempel på texter om nya billigare material som skulle kunna konkurrera med ”dyrt” kisel. Dick menade att kisel har stor potential för fortsatt kostnadsreduktioner. I ett diagram framgick att priset för kisel 2012 bara vara 11,7% av priset 2008. Däremot hade priset för silver för kontaktering på framsidan ökat med 5,8% under dessa fyra år. Hans råd var att eliminera silver, det vill säga att byta ut det mot ett annat ledarmaterial var väl det han tänkte på? Lättare sagt än gjort? Kostnaden för aluminiumramen hade ”bara” sjunkit med 10,76% från 2008 till 2012. Dicks råd blev att eliminera ramen.

Enligt en sammanställning i Photon International i februari 2014 var modulverkningsgraden för kiselbaserade moduler i medel ca 16% enligt ett av hans diagram. Även på cellnivå går utvecklingen av verkningsgrad framåt. Panasonic har med 25,6% för en HIT-cell (kiselbaserad) satt ny rekord för kiselsolceller. SunPower har en IBC-cell med 25% verkningsgrad. Ett påpekande var att det var ca 20 år sedan man i labskala nådde den cellverkningsgrad som de bästa modulerna har idag. Det kan man se om man tittar i NREL:s diagram över utvecklingen av cellverkningsgrader.

Dick menade att vi behöver en 50-årsmodul. Idag ger modultillverkarna en effektgaranti som vanligen är 80% av ursprungseffekten efter 20-25 år. Om denna skulle förlängas till det dubbla skulle det göra stor skillnad för produktionskostnaden av solel (LCOE = Levelized Cost of Energy). Han såg framför sig en modul med glass även på baksidan och utan ram. Med glass på båda sidorna minskar risken för fuktinträngning och modulen skulle bli mindre känslig för böjning vid installation och därmed risk för att det uppstår sprickor i modulerna. Modulerna skulle då också bli tyngre var min tanke och hur är det med kostnaden för glas jämfört med dagens baksidesmaterial av polymer (som Tedlar och EVA)?

Två konsultrapporter från GTM Research och ett annat konsultföretag förutspår allt lägre produktionskostnad för kiselbasera solcellsmoduler. $0.36/W i produktionskostnad för de bästa modultillverkarna redan 2017 tror GTM Research. Dick menade att båda rapporterna indikerar att ett modulpris på $0,5/W kommer att nås 2017-2020 för kiselbaserade moduler.

Min slutsats är att kiselbaserade solcellsmoduler är ingen utdöende dinosaurie, utan snarare mycket välmående och på fortsatt frammarsch. Konkurrenterna är i första hand tunnfilmsmoduler baserade på CdTe och CIGS.

Scott Burroughs, Semprius, höll föredraget ”Engineering a path forward for low cost concentrator PV systems”. Fraunhofer ISE har nuvarande världsrekord i cellverkningsgrad med 44,7%, satt 2014. Det är en solcell med fyra skikt (”multijunction”) av GaAs och InP och vid en koncentrerad solinstrålning på 297 suns (1 sun = normal solinstrålning). Nyckeln till högre verkningsgrad är flera skikt. Med fem skikt skulle man i teorin kunna få 70% verkningsgrad, Scott menade att 50% var praktiskt möjligt för en sådan cell. Den högsta cellverkningsgraden som används för moduler är idag 35,5%, med solceller från Fraunhofer. För flerskiktssolceller hade Scott kommit fram till att 0,1-1,0 mm2 var optimal storlek vid 1000 suns.

Benjamin Kroposki, NREL, pratade om ”Energy Systems Integration”. USA hade efter första kvartalet i år 14,8 GW. Hur ökade andel solenergi påverkar nätet är en viktig fråga. I en ”Energy Systems Integration Facility” hade man möjligheter att praktiskt testa många olika saker.

Posters – korta fakta

N43. I en test i England hade man kommit fram till att takintegrerade solceller förlorade (bara) 3% av den årliga energiproduktionen jämfört med ett system monterat ovanpå taket. Förlusterna beror på ökad solcellstemperatur (sänker verkningsgraden) på grund av sämre ventilation och därmed sämre värmetransport, men att det taken i England byggs på ett sätt (bättre ventilation) som ger lägre förluster vid takintegrering än i exempelvis USA. Det vore intressant med en sådan studie i Sverige också.

O4. Genom ”web scraping” hade man tagit fram produktionsdata för solcellssystem i några olika europeiska länder. Jag blev förvånad över det relativt låga utbytet i Tyskland ifjol. 764 system med 15,6 kW i medeleffekt hade hittats för Tyskland. I norra Tyskland var utbytet 882±109 kWh/kW och i södra Tyskland 992±125 kWh/kW under 2013. Södra Sverige var säkert i nivå eller kanske till och med lite högre än norra Tyskland ifjol, eftersom vi hade ett soligt 2013 i stora delar av Sverige.