Det kom en kommentar på ett tidigare inlägg:
”Mängden solceller och vindkraft kommer dock inte att lösa något problem i elförsörjningen. man måste fortfarande ha kapacitet för att producera el en vindstilla natt. och underhållskostnaden på de kraftverken kommer att vara i princip den samma, Man får således betala för reservkapacitet som inte behöver användas så ofta. Ju mer sol och ju dyrare kommer elen att bli. Dessutom behövs stora generatorer i nätet för stabil elleverans. små producenter som vind och sol kommer således aldrig att vara ett gångbart alternativ förutom som komplement.”
Ligger det något i dessa åsikter? Här några betraktelser i ämnena.
Årets julklapp till regeringen och riksdagens ledamöter
Rapporten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?” från 2020 borde bli årets julklapp till regeringen och riksdagens ledamöter. Den är skriven av fem professorer och en forskare, däribland Lennart Söder, professor inom elkraftsystem vid KTH, och Tomas Kåberger, affilierad professor vid Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. De skriver att
”Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft.”
Svaret på rubrikens fråga är alltså ja. Nyckeln till förståelse är ordet ”annorlunda” elsystem enligt författarnas sista mening. Vi behöver befria oss från tankarna att morgondagens elsystem måste se ut precis som idag.
Vindkraft
Olyckskorpar har kraxat tidigare om vindkraft, men de flesta har tystnat nu eftersom det visat sig att de har haft fel. 21 december 2009 kunde man läsa i Ny Teknik att Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott trodde på högst 10 TWh vindkraft i Sverige:
”10 TWh eller 30 TWh? Själva sakfrågan handlar om att Energiutskottet kommit fram till att vindkraftens andel i den svenska elproduktionen av ekonomiska effektivitetsskäl knappast kan överstiga 10 TWh (terawattimmar) på årsbasis medan Kåberger, Alterå och Söder menar att 30 TWh skall vara möjligt.”
Vindkraften passerade 10 TWh redan fem år senare enligt SCB:s statistik.
De optimistiska trodde alltså på 30 TWh vindkraft för 13 år sedan, vilket vi kommer att passera i år. Vindkraften producerade 27,4-27,5 TWh under 2020 och 2021. Hittills i år vindkraften redan producerat ca 27 TWh och Svensk Vindenergi trodde tidigare i år på ca 35 TWh vindkraft under 2022 och att 50 TWh kan passeras 2024.
Solkraft
Solkraft växer så att det knakar, om än från en mycket lägre nivå än vindkraft. Nyckeln till storskalig solkraft är tillståndsfrågor för solcellsparker. Bara i Skåne finns ansökningar på solkraft som skulle kunna öka Skånes elproduktion med 27%.
Reglerkraft
Eftersom vi ifjol hade en självförsörjningsgrad på 99,85% enligt min beräkning och bara behövde importera 251 GWh för eget bruk är behovet av mera reglerkraft en icke-fråga i dagsläget som jag ser det. Sveriges elanvändning är inte i något direkt ökande, den har varit runt 140 TWh under senaste tio åren, se nedanstående diagram, utan det är istället elproduktionen som har ökat som gjort att vi har rekordstora överskott av el som vi exporterar. Vattenkraften räcker väl till som reglerkraft i Sverige i nuläget.
Läs även professor Lennart Söders debattartikel ”Ställ rätt fråga om vindtillgång när det är kallt” från 2017. Han skriver där att
”Ja, vindkraftens produktion varierar, även vid hög elkonsumtion. Men de studier som gjorts hittills ger på intet sätt något stöd för hypotesen att det skulle blåsa mindre vid just dessa tillfällen.”
Mera elproduktion sänker elpriset
I debattartikeln ”Kommuner, säg ja till vindkraft för att få lägre elpriser” från februari 2022 anges att
”Vindkraften är det kraftslag som har klart lägst produktionskostnader, och dess prisdämpande effekt bekräftas i en ny analys av Sweco. Varje TWh vindkraft som tillkommer mellan 2022 och 2025 sänker årsmedelpriset på el med 0,4 öre per kilowattimme (kWh) i Sveriges södra elområden SE3 och SE4, enligt Sweco. Under tidsperioden byggs 20 TWh vindkraft och prispressen i syd blir således totalt 8 öre per kWh.”
Vi har också sett att vi nyligen, 5-6 oktober, hade negativa spotpriser i Sverige när det blåste mycket. Det hände första gången 20 februari 2020 och man tror att det kommer att bli vanligare i framtiden när andelen vindkraft ökar.
När det gäller solkraft är teorin att om det blir hög andel solkraft kommer det att sänka elpriset dagtid under soliga dagar.
En läsvärd artikel är också ”Något har hänt när en åsikt är mer giltig än kunskap” i VLT.