Mycket! Med 5 cm heltäckande snö som idag på morgonen blir solelproduktion noll. Vi har 14 solcellsmoduler och de sitter i två strängar med sju moduler i vardera sträng. I varje sträng är modulerna seriekopplade. Hur mycket solel som produceras kommer att bestämmas av den sämsta modulen. Om sex fungerar kanonbra och en dåligt, blir det tyvärr den dåliga som bestämmer hur mycket ström som kommer att gå igenom strängen. Men, om en modul havererar eller är helt snötäckt borde strömmen i teorin gå igenom en by-pass diod förbi denna modul och strängens produktionen borde inte påverkas så mycket.

Jag började med att sopa av snön av tre moduler. En solinstrålning på 100 W/m² räckte inte för att få växelriktaren att starta. Den stod på ”Warten” (man har glömt att översätta det tyska ordet till engelska i menyerna). Sopade rent ytterligare två moduler, så att fem av sju moduler i strängen var snöfria. 124 W/m² i soinstrålning och ynka 24 W från strängen. När jag sopade rent den sjätte modulen lossnade det. 129 W/m² gav nu plötsligt 244 W. Jag sopade så rent den sjunde och sista modulen i strängen. 147 W/m² i solinstrålning gav då fina 421 W ut från strängen. Vid 12-tiden var den 172 W/m² i solinstrålning och den snöfria strängen kom upp i 549 W. Den andra strängen fick vara snötäckt eftersom den är svårare att komma åt.

Jag litar inte på vår referenssolcell, jag tror att den kan visa fel värden, så ta värden ovan för solinstrålning med en stor nypa salt. Om vi antar att det bara var den snöfria strängen som genererade någon solel idag blir modulytan 9,7 m². Med en solinstrålning på 172 W/m2 blir det totalt 1669 W för den snöfria strängen. Med en effekt ut från växelriktaren på 549 W skulle verkningsgraden bli  549/1669 = 33%. Det är ett omöjligt högt värde, det borde vara ungefär hälften av detta värde.

Vill man att solcellerna ska generera el på vintern får man se till att hålla dem snöfria. Med upp till någon cm snö blir det en viss elproduktion eftersom solljuset tränger igenom den tunna snön, men blir det några cm heltäckande snö blir det ingen el. Å andra sidan får man kanske leva med att solcellerna är översnöade när det är kallt eftersom det har sina risker för solcellsmodulerna, tegelpannor och en själv att vara upp på ett snöhalt tak. Blir det ett töväder och man har bra lutning på modulerna glider snö av utav sig själv. Fast något töväder är inte i sikte de närmaste två veckorna enligt väderprognoserna…

En sträng med solcellsmoduler snöfri

Idag var det klart hela dagen men solcellerna gav bara ynka 0,02 kWh. Det räcker med andra ord inte att sopa rent några stycken moduler (se bild i gårdagens inlägg) och tro att åtminstone de ska ge full effekt. Eftersom modulerna är seriekopplade med andra moduler som är helt eller delvis snötäckta och som därmed ger ingen eller liten ström begränsar de strömmen i de seriekopplade modulerna till i det närmaste noll.

Utrustad med ny sop med längre skaft gjorde jag ett försök att i kväll i -12° och i mörkret utrustad med en pannlampa sopa bort snön från solcellsmodulerna. Det gick bra när jag kunde stå på takstegen, men därifrån nådde jag inte alla moduler så jag fick hasa mig fram på nocken för att nå övriga moduler. Flyttade också runt stegen lite på balkongen för att nå bättre från stegen. Sammantaget är det inget jag kan rekommendera. Det finns alltid en viss risk att man endera skadar modulerna eller sig själv. Jag gjorde det i alla fall denna gång för att se vilken skillnad det kan göra under morgondagen, då det förutspås en relativ klar dag.

Detta stärker också mina tidigare tankar att om man bör ha en brantare lutning än vad vi har på taket (27°) så att snön lättare glider av modulerna. Idag vid lunchtid var modulerna på ABB, Corporate Research, fortfarande helt snötäckta. De har en lutning på 40°, så man bör nog upp mot 50°.

Teoretiskt är ca 41° optimal lutning här i Västerås om man vill producera så mycket solel som möjligt under ett år. Men i dessa beräkningsmodeller tar man ingen hänsyn till eventuell snötäckning. Om man ökar lutningen till 50° förlorar man teoretiskt bara 1% av årsproduktionen, men i praktiken är det nog mindre med tanke på kortare snötäckningstid på vintern vid större lutning och lite effektivare självrengöring vid regn sommartid.

En annan fördel med större lutning på solcellsmodulerna är att solelproduktionen får en lite annan fördelning över året som gör att man kan använda en högre andel själv och att därmed mindre av elproduktionen matas in på nätet. Som läget är idag är det generellt lönsammare att ersätta köpt el med den egenproducerade solelen än att försöka sälja solelen. Därför bör man försöka att minimera elinmatningen till nätet.

Utformningen och orientering av tak på framtida byggnader så att de är lämpade för solenergi är en viktig fråga att ta hänsyn till för arkitekter och stadsplanerare.