Ovädret i förrgår gav heltäckande snö på solcellerna. Mätte 2-2,5 cm tjock snö igår (närmast modulkanterna längst ner 1 cm). Jag lät snön vara, i kommande vecka blir det plusgrader och då smälter snön. Jag gjorde dock ren referenssolcellen från snö för att kunna göra lite studier. Det var fastfrusen is närmast ytan på referenssolcellen, som jag fick smälta med fingrarnas värme. Därefter kunde jag göra en studie av hur mycket snö minskade solcellsmodulernas effekt, genom att manuellt läsa av referenssolcellens värde för solinstrålning och jämföra med värden från växelriktaren för DC-effekt, AC-effekt, DC-ström och DC-ström. Växelriktarnas värden ändras ibland med några sekunders intervall och ibland med 10-20 sekunders intervall. Det går därför inte att hinna med att skriva av alla värden varje gång och det finns en viss risk att det i hastigheten blev något skrivfel.

Lite solinstrålning trängde igenom snön, men den levererade effekten från växelriktaren blev som mest 100 W och det blev blygsamma 0,148 kWh under gårdagen. Idag var det helmulet väder och den svaga diffusa strålningen dämpas så mycket av snön att det inte räcker för att köra igång växelriktaren.

Här nedan är några olika diagram från igår. Det var inte helt klart utan det var tunna moln som skymde solen. Referenssolcellen visade som mest 190 W/m2. En brasklapp gäller för de uppmätta instrålningsvärden, som kan vara för låga. Referenssolcellen består av en amorf kiselsolcell och de är kända för att ge opålitliga värden. Man bör ha samma typ av solcell i referenssolcellen som i de moduler man använder.

Systemverkningsgraden (instrålad effekt per m2/AC-effekt från växelriktaren per m2 modulyta) blev fram till 13:16 som mest 2,7%, med en brasklapp för att om de uppmätta solinstrålningsvärden var för låga skulle systemverkningsgraden bli ändå lägre. För snöfria moduler borde den ha varit ca 20%, med tanke på att den låga temperaturen höjer modulernas verkningsgrad. Molnen blev därefter så tjocka att det inte blev någon effekt från växelriktaren under ca 20 minuter. När det sedan blev lite klarare gick växelriktaren igång igen klockan 13:32. Då följde effekten en annan kurva och systemverkningsgraden blev som mest 2,9%, trots att den borde ha varit lägre än tidigare eftersom solinstrålning var lägre och att växelriktaren därmed verkade med en lägre verkningsgrad. Jag förstår inte helt varför det blev dessa två kurvor. Snön hade visserligen smält en aning i nederkant på modulerna, men det var egentligen bara den svarta ramen som var synlig så det borde inte ha en så stor effekt kan man tycka. Återstår i sådana fall att det var någon avvikelse för värdena från referenssolcellen.

Lufttemperaturen höll sig enligt en väggtermometer mellan -2,7 och -3,0 grader under dagen. Luftemperatursensorn till solcellsanläggningen visade mellan -2,2 och -2,5 grader. Sensorn på baksidan av en modul varierade mellan -4,2 och -4,6 grader. Lufttemperaturen var alltså praktiskt taget konstant under dagen och inverkade därmed inte på resultaten.

Vid de låga effekterna blev verkningsgraden för växelriktaren också låg, se diagrammet här nedan.

Utter!

Nysnön igår gav även möjligheter att se vilka djur som rört sig på tomten. Spår av rådjur (som vi även såg), hare, ekorre och UTTER noterades. Utterspåret var fantastiskt roligt. Den hade kommit simmande och gått in 3 meter på piren till bryggan innan den vänt åter till vattnet. De upp till 7 cm breda spårstämplarna var dubbelt så stora som från mink, som vi ibland ser vid sjöstranden. Den 26 januari 2007 såg vi för en kort stund en livs levande utter som sprang över piren. Den enda utter jag sett i Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Växelriktarens effekt som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Systemverkningsgraden som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-strömmen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-spänningen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Spår av utter på vår pir. 2013-12-07.

Ett rejält snöfall har gjort att både solceller och solfångare nu är helt snötäckta på vårt tak. Åtminstone 5 cm snö är det på solcellerna, den mesta av snön har trots allt blåst av taket.

Visst ger snö ett bortfall av solelproduktion, men bara 5,9% av den årliga solinstrålningen i Stockholmstrakten infaller under november-februari. Det är alltså inte så mycket att hetsa upp sig över lite snö och det finns ingen större anledning att rengöra solcellsmodulerna från snö.

Man kan jämföra med att den årliga solinstrålningen varierar med ungefär ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar.

Fördelning av global solinstrålning under ett år i Stockholm under normalperioden 1961-1990. Enligt data från SMHI.

Gjorde snösväng på solcellerna igår kväll. Det hade kommit 1 dm nysnö föregående natt, vilket gjorde att det inte blev någon solelproduktion alls igår. Snösvängen gjorde nytta under dagen idag, men ikväll snöar det igen och kl. 22.30 är det några mm nysnö på solcellerna. Nåja, snart blir det plusgrader på dagarna enligt väderprognosen och då försvinner snön.

Gårdagens blöta snö täcker 2/3 av modulytan. Med sol
kanske den kan smälta av helt?

I morse var det 8 cm heltäckande snö på alla solcellsmodulerna. Sent i kväll var mer än hälften av ytan på solcellsmodulerna snöfria! Snön hade glidit av under dagen, men inte tillräckligt mycket för att det skulle bli någon produktion av solel. Både idag och igår har det blivit noll i solelproduktion.

I nederkant av modulerna 1-4, 6-8 fanns heltäckande snö och något lite snö fanns även i nederkant av modul 9-11 samt lite mera i nederkant av 12. När det gäller modulerna 8-14 hade de sannolikt varit helt snöfria om det inte varit för den ram som sticker upp lite över modulytan och som något hindrar snö att glida av.

Kunde inte låta bli att sopa rent modulerna 4-14 och skapade därmed ett litet experiment om egenuppvärmning fixar att ta bort snön på modulerna 1-3 om det nu blir en del sol i morgon. Det skulle vara intressant att kunna mäta skillnaden i ström genom den snöfria strängen respektive genom den sträng som har tre moduler som delvis är snötäckta.

Modulerna 1-7 är seriekopplade i en sträng och modulerna 8-14 i en annan sträng.