Enligt tips i föregående inlägg ”Bakslag för solceller i Högsta förvaltningsdomstolen” finns även en betydande framgång för solcellsägare enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 25 oktober i år. Domen innebär att HSB Bostadsrättsförening Gasellen i Linköping har rätt att göra avdrag med två tredjedelar av momsen för installationskostnaden av en solcellsanläggning under 2012-2014. Att det blev två tredjedelar beror på att det är så stor andel av den producerade solelen som föreningen säljer.

Ärendet har haft flera rättsliga turer. Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till momsavdrag då man ansåg att solcellsanläggningen omfattade av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Föreningen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping, som biföll överklagandet och beviljade föreningen momsavdrag. Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Jönköping, som biföll överklagandet och fastställde Skatteverkets beslut. Föreningen överklagade detta beslut och fick rätt i Högsta förvaltningsdomstolen, som i sin dom skriver

”Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening innebär det förhållandet att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Föreningen har således rätt att göra avdrag för den del av den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av solcellsanläggningen och som kan anses hänförlig till föreningens skattepliktiga försäljning av el. Skatteverket har inte invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning. Överklagandet ska därför bifallas. ”

Se även blogginlägget ”HFD medger momsavdrag för solcellsanläggning” från Tax matters.

Det lite underliga är att Högsta förvaltningsdomstolen i den senare domen från 3 december i år, enligt föregående inlägg, skrev

“Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Frågor och diskussion

Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i domen från 3 december att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Innebär det med tillämpning av domen från 29 oktober att bostadsrättsföreningar skulle få göra avdrag för momsen på hela kostnaden för solcellsanläggningen?

En fråga man kan ställa sig är om domen i Högsta förvaltningsdomstolen även kan tillämpas av småhusägare? Skatteverkets har enligt ett ställningstagande från 2018 varit att man måste sälja all producerad solel för att kunna göra avdrag för momsen för köp av en solcellsanläggning.

En dom i kammarrätten från i mars i år medgav dock ett avdrag på 66% av installationskostnaden för två makar som installerat solceller på en ekonomibyggnad och sålt ett överskott på 66% av den producerade solelen till ett elhandelsbolag. Detta enligt blogginlägget “Kammarrätten underkänner Skatteverkets tolkning av momsavdrag för solcellsinvesteringar” från Tax matters. Om detta vore tillämpbart för alla småhusägare som har solceller skulle det vara gynnsamt.

Skatteverket skriver att

“Med anledning av HFD:s uttalande kommer Skatteverket att se över följande ställningstagande.

2018-03-01, dnr 202 90662-18/111, Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el,

2017-12-20, dnr 202 492055-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet och

2017-12-20, dnr 202 492052-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad.”

Det är minst sagt snårigt med olika domar och överklaganden. Trots regeringens intentioner att stödja solcellsägare kan man inte säga att Skatteverket suttit i samma båt i momsfrågan. Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige så vi hoppas att Skatteverket lägger ner vapnen nu.

Den dom som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelande den 3 december är ett bakslag för solceller i Sverige, vilket uppmärksammades i ett Twitter-inlägg av Johan Öhnell i förrgår.

Domen innebär att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Det gör att denna solel blir 25% dyrare för lägenhetsinnehavarna och det blir en extra administration kring detta. Det hela rimmar minst sagt illa med den klimathandlingsplan som regeringen släppte igår.

Det lite märkliga är att Högsta förvaltningsdomstolen ändrade Skatterättsnämndens förhandsbesked, som var av motsatt uppfattning, och istället gick på Skatteverkets linje. Den åtta sidor långa texten i domen  avslutas med dessa meningar som sammanfattar domstolens bedömning.

”Villkoren för leveranserna liknar således i hög grad de som beskrivs i den första av EU-domstolens två varianter i Wojskowa Agencja Mieszkaniowa (se punkt 16 ovan). Högsta förvaltningsdomstolen drar därför slutsatsen att det av den domen följer att bolagets och bostadsrättsföreningarnas tillhandahållanden av el och/eller vatten ska anses vara fristående från bostadsupplåtelserna och att de därmed är skattepliktiga. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således ändras.”

Det finns även en tre sidor lång skiljaktig mening då en av de fem beslutsfattarna i domen hade en avvikande mening.

Momsavdrag för inköp? Knappast…

En knorr är att domen avslutas med

”Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Om man fick rätt att göra avdrag för momsen för inköpet av solcellsanläggningen skulle det se bättre ut. Men vi vet inte om det kommer att vara möjligt och när ett besked i sådana fall skulle komma. Skatteverket är enligt texten i domen emot även detta vilket talar starkt emot ett positivt utfall i frågan.

Rask lösning önskas

Vill vi gynna installationer av solceller måste onödiga hinder som detta rensas bort. Här krävs snarast bot och bättring, där regeringen raskt måste hitta en lösning på detta dilemma.

PS 20/12. Se även artikeln Domstolsbeslut kan spräcka planer på solel i Fastighetstidningen.

Igår presenterade regeringen vad de kallar en “historisk klimat- och miljöbudget“. I den kunde man läsa att en omsättningsgräns för moms återinförs:

“Regeringen vill minska administrationen för företag och organisationer med liten omsättning genom att göra det frivilligt att momsregistrera sig om man har liten årlig försäljning. För den som säljer för mindre än 30 000 kronor per år blir det frivilligt att fakturera, redovisa och betala moms på sin försäljning. Idag måste i princip alla som bedriver ekonomisk verksamhet momsregistrera sig, oavsett hur liten verksamhet är.

Förslaget innebär att en villaägare med solpaneler som vill sälja sitt överskott slipper momsregistrera sig. Det här gynnar mikroproducenter av el. Det underlättar också för andra mindre verksamheter som säsongsverksamhet och hobbyverksamhet. Det kan också minska steget att starta eget om det är osäkert hur stor intäkten blir det första året eller för den som vill skaffa sig en mindre sidoinkomst.”

Detta bygger på “Skatteförslag för ökad återanvändning och momsbefrielse för solelsproducenter m.fl.” från 24 mars i år. Förslaget är tänkt att träda i kraft 1 januari 2017. Formellt ska förslaget till budgeten tas av riksdagen, men det bör bara vara en formalitet när det gäller denna fråga.

En omsättningsgräns är egentligen ingen nyhet, den har funnits tidigare! Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

Vi ska dock glädja oss åt att ordningen är återställd och att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald. Sedan vi klarat av momsredovisningen för 2016 är detta historia. Skönt!

Ääntligen…

Regeringen har idag föreslagit att införa en omsättningsgräns för mervärdesskatt på 30 000 kronor per år från och med 1 januari 2017. Förslagen kommer att sändas ut på remiss för att utgöra underlag inför budgetpropositionen för 2017, med avsikten att ändringarna ska träda ikraft 1 januari 2017. Se Skatteförslag för ökad återanvändning och momsbefrielse för solelsproducenter m.fl.

Det betyder att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald.

Utmärkt om detta förslag genomförs. Momshantering har varit en onödig administrativ börda för alla små solelproducenter som inte tillfört staten några momspengar.

Jag har skrivit om detta behov flera gånger på bloggen, exempelvis i Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?,  och brukar påpeka det när jag hållit föredrag. Tillsammans med alla andra som påpekat detta problem har det till sist fått effekt och skönt att regeringen nu agerar.

Kan tilläggas att detta inte direkt påverkar ekonomin för en solcellsägare eftersom momshanteringen varit ett nollsummespel för de små solelproducenterna.

Indirekt kan det dock ha en viss inverkan eftersom de som struntat i att sälja sin solel, därför att de tyckt att det varit för krångligt med momshanteringen, nu har fått ett hinder mindre att hantera vid försäljning av solel.

PS 25/3. Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…