Har gjort en lista på olika former av ekonomiska stöd eller undantag som kan vara användbara för installering eller vid drift av solcellsanläggningar. Listan finns under meny “Stöd solel“.
Etikettarkiv: Investeringsstöd
Energiminister Anna-Karin Hatt behöver en solcellsräknare
Den 23 september skrev IT- och energiminister Anna-Karin Hatt debattinlägget ”Slutreplik: Solels-politiken måste klara EU:s granskning” i Expressen. I artikeln säger hon att ”Sanningen är att det stöd regeringen sedan tidigare gett till solel blivit en succé. Mer än 5 000 ansökningar har fått stöd och målen för satsningen har överträffats med råge.”
Den som är det minsta insatt i den svenska solcellsbranschen inser att siffran Hatt anger för ansökningar som har fått stöd är på tok för hög.
Andreas Gustafsson på Energimyndigheten tipsade om deras månadsrapporter för det nuvarande investeringsstödet för solceller. I septemberrapporten framgår att från starten av nuvarande period den 1 juli 2009 till och med 30 september 2012 hade det inkommit 2 426 ansökningar om investeringsstöd för solceller. 1073 av dem var beviljade och 554 hade fått stödet utbetalt.
I ÅF:s rapport ”Utvärdering av investeringsstöd för solceller 2009-2011” har man även statistik för perioden maj 2005 till och med 31 december 2008, då det inkom 117 ansökningar och 110 utbetalningar gjordes.
Det betyder att från maj 2005 till och med sista september i år har knappt 1 200 ansökningar beviljats och 654 utbetalningar har gjorts. I bästa fall kan man alltså säga att Hatt fått med en nolla för mycket i sitt debattinlägg, fast man kan tycka att det hade varit lätt att upptäcka vid korrekturläsningen.
Under de knappt sju år det funnits ett investeringsstöd har vi hittills installerat runt ett 1000-tal solcellsanläggningar i Sverige. En succé tycker Hatt. I Danmark har man enbart i år registrerat över 30 000 anläggningar, se inlägget Köporgie av solceller i Danmark. Det är vad jag kallar en succé!
Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.
Inrapportering av driftdata till länsstyrelsen
Om man har fått investeringsstöd ska man under tre år rapportera sin produktion till länsstyrelsen. Undrans hur många som glömmer bort det? Var in till länsstyrelsen i Västmanlands län för ett tag sedan för att lämna vår uppföljningsblankett. Det visade sig då att det numera är länsstyrelsen i Stockholms län som även sköter uppföljningen för Västmanlands län.
I anvisningarna för uppföljningsblanketten står att
“Driftuppföljning. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät. Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelse på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall…”
Upptäckte idag att Vattenfall har en informativ broschyr med titeln “Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kW“. Hittar tyvärr en groda där. Där står att en elmätare “Kan krävas om du ska få installationsbidrag.”. Det borde ha stått “Krävs…”
Det står på ansökningsblanketten till investeringsstödet att (min fetstilsmarkering) “Ett krav för att få statligt stöd för installation av solcellsanläggning är att produktionen ska följas upp och rapporteras årligen under minst tre års tid. Därför måste den el solcellsanläggningen producerar kunna registreras. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter solcellsanläggningens totala mängd producerad växelströmsel.” Vad jag kan se står inte kravet på elmätare i Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. Däremot står det i STEMFS 2009:4 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller att (min fetstilsmarkering)
Särskilda villkor för stöd 6 §
Följande villkor måste vara uppfyllda för att stödet ska betalas ut:
– Sökande förbinder sig att lämna uppgifter för uppföljning av stödet under tre års tid
– För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.
Uppgifter för uppföljning 7 §
Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på det formulär som fastställts av Statens energimyndighet och som framgår av bilaga 3. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och uppföljning ska därefter ske med ett års intervall.
Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.
Regeringen minskar investeringsstödet till solceller
I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.
Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.
Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).
I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).
Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.
* PS 18 september.
I artikel i Ny Teknik den 17 september står att
-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.
Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.
PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.
Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.
Seg myndighetsprocess för investeringsstöd till solceller
I budgetpropositionen som presenterades 20 september ifjol fanns pengar anslagna för ett fortsatt investeringsstöd till solceller under 2012. Man kan därför tycka att årets medel för investeringsstöd borde ha varit länsstyrelserna tillhanda redan under januari för att undvika ett glapp mellan 2011 och 2012. Energimyndighetens beslut kom dock först 27 februari och det dröjde sedan ytterligare en-två veckor innan länsstyrelserna hade medlen tillgängliga via Boverket.
Varför tog det över två månader att få ut medlen till länsstyrelserna? Med ett investeringsstöd på 45% och 57,5 miljoner i stöd blir det investeringar motsvarande 128 miljoner kr som försinkades på grund av den sega myndighetsprocessen.
Energimyndigheten fördelade 57,5 miljoner kronor till länsstyrelserna och sparade 2,5 miljoner kronor för administrativa kostnader. Som framgår av tabellen nedan fick Jönköpings län mest per innevånare, 14,08 kr. Minst fick Västerbotten med 2,57 kr per innevånare. Snittet för riket var 6,06 kr per innevånare. Den satsning regeringen gör på investeringsstöd för solceller är med andra ord blygsam.
Ringde länsstyrelsen i Västmanlands län och pratade med Bo Bertilsson. Där var ca 4 miljoner sökta och det är dubbelt så mycket som finns tillgängligt att fördela. Hade en tanke att skicka in en ansökan för en liten utbyggnad av vår solcellsanläggning, men några pengar i år kan vi alltså inte räkna med. Jag rekommenderar trots det alla att skicka in en ansökan om ni funderar på att installera en solcellsanläggning. Dels för att visa att ett intresse finns, dels för att få en plats i kön om det blir en fortsättning nästa år. Ansökan är dessutom inte bindande.
Fördelning av investeringsstöd till solceller 2012 per län.
Källor
- Fördelning av medel för statligt stöd till solceller för 2012, Energimyndigheten 2012-03-13.
- SCB. Hitta statistik – ämnesområde befolkning. Hämtade antal innevånare per län 2011.
Snöklocka i rabatt. 2 april.
Hur kan elbolag hjälpa små producenter av el?
Jag har under den senaste veckan fått en fråga från exjobbare Martina von Sabsay hos GodEl och Anna Cornander, Solar Region Skåne, som skulle möte Lund Energi, hur elbolagen skulle kunna hjälpa och gynna mikroproducenter av el.
Här är några förslag.
- Ge god information på hemsidan. Den ska vara aktuell, lätt att fatta och lätt att hitta. Här finns helt klart möjligheter till förbättringar! När jag tittade igår fanns åtminstone två sidor som fortfarande angav att man kunde få 60% i investeringsstöd, detta ändrades till 45% från 1 november 2011! Information som getts i pressreleaser kunde inte alltid återfinnas under informationen om mikroproduktion. Det var också ibland rätt snårigt att hitta tydlig prisinformation. Vissa bolag betalar ut moms, andra inte, och information om detta hittade jag inte alltid.
- Gör en lättfattlig lathund som beskriver hur man rent praktiskt hanterar kontakter med nätbolag och elhandlare. Varför inte göra en YouTube-rulle? Det finns en snårskog av regler runt elproduktion. En vanlig villägare har inte koll på alla dessa regler och behöver inte heller ha koll på alla regler! I princip kan man se det som en elinstallation vilken som helst. Man kan kontakta en systemleverantör av exempelvis en solcellsanläggning som sköter hela arbetet, inklusive föranmälan och färdiganmälan till nätägaren samt som ser till att alla regler följs. På SolEl-programmets webb kan man för övrigt ladda ner ”Solceller – snabbguide och anbudsformulär”.
- Nettodebitering. Den egenproducerade el som ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset på den köpta elen. Detta inser var och en. Men när det gäller vilket värdet är för överskottselen som matas in på nätet finns inget enkelt svar och ersättningen kan variera kraftig beroende på vilket nätbolag och elhandlare man har. Ersättning kan komma från ”energiersättning” på grund av nätägarens minskade förluster i elnätet, försäljning av överskottselen (via elhandlare eller nätägare), elcertifikat och ursprungsgarantier. Den praktiskt enklaste långsiktiga lösningen borde vara nettodebitering, där även överskottselen får samma värde som den köpta elen. Här borde energibolagen trycka på att de vill ha en laglig lösning snarast. Vad är problemet? Saken har utretts i olika omgångar sedan 2008. Åren går, men det händer ingenting. Varför tar det sådan tid för regeringen att komma till skott?
- Erbjud solcellspaket till förmånliga priser. Jag tror att egen produktion på sin egen fastighet gör mera nytta än andelsägande. När man har egen elproduktion på sin fastighet och dagligen kan se hur mycket el man producerar kommer man också att bli mera intresserad av vad man använder elen till. Det kommer sannolikt göra att man ser över sin elanvändning och börjar spara lite el. Har för mig att jag hört att denna effekt även påvisats i en gjord studie men jag har ingen referens att hänvisa till.
- Väldigt viktigt är vad som händer med investeringsstödet för solceller från och med 2013. Nuvarande investeringsstöd upphör 2012. Vad händer sedan? Fortsätter investeringsstödet eller kommer någon annan stödform? Är det över huvud taget något regeringen funderar på? Om man inte påbörjat detta arbete är det i sista minuten att göra något nu om det ska finnas något klart att ta i bruk från 1 januari 2013. Vi vill absolut inte se ett vakuum på ett halvår som det blev under första halvåret 2009, då det inte fanns något stöd på grund av att förberedelsearbetet 2008 startade alltför sent. Om investeringsstödet försvinner kommer det att kraftigt bromsa marknaden. Hur ser elbolagen på detta? Driver branschen frågan mot regeringen?
- En stötesten är de höga fasta avgifterna som åtminstone en del nätbolag har. Med höga fasta avgifter minskar drivkraften till energibesparing och investering i egen produktion. Hos vår nätägare är ungefär hälften av vår nätavgift fast, som vi inte kan påverka vare sig med energibesparing eller med egen produktion. Varför har man inte helt rörliga avgifter (som då skulle behöva höjas för att ge samma intäkt för nätägarna)? Det skulle gynna energibesparing och egen produktion maximalt.
- En allvarlig stötesten för egenproducenter av solel är nätbolagens intresse för effekbaserade tariffer. Med nätavgifter enbart baserade på några timmar med högsta effektuttag under en månad kommer man som en solelproducent inte att påverka nätavgifterna över huvud taget eller i vart fall mycket lite eftersom de högsta effekttuttagen i en villa vanligen är på morgonen eller kvällen, då man har ingen eller mycket låg solelproduktion. Hur löser man detta dilemma för små elproducenter?
- En annan sak är hantering av elcertifikat och ursprungsgarantier, som man åtminstone för överskottselen kan få utan extra kostnad. Kanske kunde elbolagen erbjuda att sköta denna hantering åt de små producenterna?
- Det enklaste vad gäller elcertifikat och ursprungsgarantier vore om små producenter själva en gång per år kunde rapportera in sin elproduktion till Svenska Kraftnät, ungefär som att man inkomstdeklarerar en gång per år. Dagens krav på timmätning för att få elcertifikat och ursprungsgarantier är mycket ologiskt, eftersom tilldelningen sker per 1000 kWh oavsett när i tiden elproduktionen gjorts. Kravet på timmätning för med sig onödigt höga kostnader för små producenter vilket gör att det inte lönar sig att ansöka om elcertifikat och ursprungsgarantier för hela sin produktion utan får nöja sig med detta för sitt överskott som matas in på nätet. Vem driver denna fråga idag? Ingen?
Ny förordning om statligt stöd till solceller från 1 november
En ny förordning SFS 2011:1027 ”om ändring i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller” utkom från trycket den 11 oktober och gäller från 1 november i år. Det var för mig lite överraskande att den börjar gälla redan i år, jag trodde att den skulle börja gälla från 1 januari eftersom den gamla förordningen gällde till 31 december.
De viktigaste nyheterna för solcellssystem är
• Stödet sänks till högst 45% (från 60%).
• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms (tidigare 93 750 kr/kW).
• Högst 1,5 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 2 miljoner).
• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2012.
I runda slängar innebär det att den som köper en solcellsanläggning får lägga ut lika mycket per installerad kW som enligt den gamla förordningen.
En fråga är om de som ansöker om stöd nu har någon chans att få något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden.
Investeringsstödet till solceller fortsätter 2012!
I regeringens budgetproposition för 2012, som presenterades idag, anslås 120 miljoner kronor för solceller och biogas. Detta framgår av utgiftsområde 21 Energi, tabell 3.26. Hur fördelningen ska vara mellan solceller och biogas anges inte, men sannolikt blir det 60 miljoner kronor till solceller.
Man skriver att ”Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida fortsatt stöd ska ges efter 2012.”. Så vad som händer från och med 2013 vet vi fortfarande ingenting om.
Det är bra att investeringsstödet fortsätter under 2012 även om det anslagna beloppet i det stora hela är litet. Hörde från Energimyndigheten i förra veckan att de budgeterade pengarna redan är intecknade av de ansökningar som redan finns i systemet, så den som söker investeringsstöd idag har små möjligheter att få något stöd under nästa år, om de som lämnat in ansökningar står fast vid dem. Sannolikt gäller detta även om bidragsnivån sänks från dagens max 60% till ett lägre värde.
PS (21/9). 60 miljoner kr vill regeringen satsa på solceller under 2012. Såg idag att regeringen under åren 2012-2015 vill satsa sammanlagt just 60 miljoner enbart på insatser för nätverket för vindbruk som arbetar med informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft, enligt en debattartikel från vår näringsminister Maud Olofsson, publicerad 15/9. I artikeln som har titeln “Vi måste fortsätta satsningen på förnybar energi” nämns dock intet om solenergi.
Nya utredningen om nettodebitering klar till våren 2012
Detta enligt uttalande av politiskt sakkunnige Andreas Vass på näringsdepartementet i radioprogrammet Klotet den 31 augusti. Regeringen vill bland annat veta om nettodebitering strider mot EU-rätt enligt Klotet. Eftersom nettodebitering redan är möjlig i Danmark och Tyskland kan den frågan kort besvaras med nej.
Den 20/9 när regeringens budget för 2012 presenteras kommer besked att ges om investeringsstödet fortsätter under 2012, enligt Andreas Vass.
Ja till investeringsstöd även 2012?
Regeringen ska behandla kommande års budget i slutet av månaden. Vi hoppas att tidigare budgetförslag på 60 miljoner kronor ligger fast och att investeringsstödet därmed fortsätter under 2012.
Förutom ett ja i budgeten krävs en förordning som sätter reglerna för stödet. I nuvarande förordning har stödreglerna varit oförändrade från och med juli 2009 då stödet började. Enlig förordning om statligt stöd till solceller kan privatpersoner idag få maximalt 60% och de stödberättigande kostnader får uppgå till högst 75 000 kronor plus moms (93 750 kr inkusive moms) per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Helt klart måste den maximala nivån sänkas kraftigt eftersom priserna sjunkit så mycket sedan årsskiftet 2008/2009 då denna nivå beslutades.
Taket för de stödberättigade kostnader borde sänkas till storleksordningen 50 000 kr/kW inklusive moms och att man får maximalt 50% i stöd. Man skulle då få betala maximalt 25 000 kr/kW ur egen ficka. Genom att sänka taket och stödnivån kan flera av de som söker få ett stöd och genom att successivt sänka nivåerna ger det en prispress. Det var ett tankefel att ha en fast nivå under 2,5 år som nu blivit fallet. Jag föreslog att nivån skulle justeras varje år när förslaget diskuterades i en referensgrupp till Näringsdepartementet, men fick inget gehör för den idén. I Tyskland har man kommit längre i denna fråga och har regler för hur stödnivåerna, i form av inmatningstariffer (feed-in tariffs), ska sänkas.
En rejäl andel av stödet borde dessutom öronmärkas för små anläggningar (exempelvis högst 10 kW), så att inte stora anläggningar tar allt stöd. I Västmanlands län blev det så när de första pengarna delades ut 2009 att allt gick till en stor anläggning i Sala och att alla andra blev utan, så bör det inte vara. Stödet bör bidra till en spridning av solcellstekniken även till småhusägare.