Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Investeringsstöd

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

Publicerat av

En bloggläsare hade igår fått ett svar från Sweco via IVA angående synpunkter från mig och andra, se svaret i en kommentarer till gårdagens inlägg ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2”. Här nedan är mina kommentarer till dessa svar.

Småskalig och storskalig solkraft

Vare sig i arbetsdokumentet, rapporten eller i svaret har man definierat vad menar med storskalig solkraft. Jag letade efter en sådan definition när jag skrev mitt första inlägg “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft“, men definition saknades. Jag antog därför att en skrivning som exempelvis ”För småskalig elproduktion upp till 1500 kW…” betydde att man använt 1 500 kW som gräns för storskalig. I sitt svar skriver Sweco dock att denna gräns bara gällde för nättariffer. I svaret skriver man

”Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.”

Ett numeriskt värde för vad menar med storskalig solkraft saknas därmed fortfarande.

Det blir för läsaren väldigt förvirrande när storskalig i rapporten betyder olika för olika kraftslag och i olika sammanhang. Det är nödvändigt att man ger en definition av storskalig och småskalig solkraft i installerad effekt eftersom det inte går att räkna ut värdet av investeringsstödet annars, med tanke på att investeringsstödet är begränsat till maximalt 1,2 miljoner kr. Denna maxgräns gör att de stora solcellsanläggningarna i Västerås och Arvika på 1 MW vardera inte kan få stöd för hela investeringsbeloppet.

Om vi omsätter vad det skulle ge för stöd till en installation på 1 MW blir investeringsstöd värt 4,8 öre/kWh, med maximalt stöd på 1,2 miljoner kr, livslängd 30 år, utbyte 900 kWh/kW och degradering 0,5% per år. Med 20 eller 25 års livslängd skulle resultatet bli 5,7 öre/kWh respektive 7,0 öre/kWh. Solcellsparken i Västerås har högre produktion på grund av solföljning (1160 kWh/kW hittills i år), så värdet för den blir mindre per kWh.

I rapporten har Sweco antagit samma investeringsstöd för storskalig som småskalig solkraft, 87 öre/kWh. I svaret har man gjort en omräkning för småskalig solkraft och fått 23-36 öre/kWh (se kommentar nedan), som man i svaret även använt för storskalig solkraft. Men ett värde för småskalig solkraft kan man inte använda rätt av för storskalig solkraft, man måste ha hänsyn till att man kan få som mest 1,2 miljoner i investeringsstöd.

Det kan tilläggas att Sweco dessutom använder termen mikroproduktion i samband med skattereduktionen, om man har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten .

Livslängd

I arbetsdokumentet har man skrivit

”En mycket grov överslagsberäkning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 år).”

Ingen motivering eller referens finns till varför man valt 20 år som livslängd. I svaret skriver Sweco:

”Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.”

Två anledningar jag kan se till att riva ut en anläggning och installera en ny är om modulernas degradering skulle vara så hög eller verkningsgraden skulle ha ökat så mycket för nya produkter att det skulle löna sig att installera en ny anläggning. Har dock svårt att med dagens kunskaper se att solcellsmodulerna skulle bytas ut redan efter 20 år på grund av degradering eller högre verkningsgrad, då anläggningen är avskriven, ”bränsle”kostnaderna är noll och driftkostnaderna minimala.

I rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från ansedda Fraunhofer ISE 2013 använder man 25 års livslängd och en årlig minskad produktion med 0,2% på grund av degradering. I Sverige har vi ett förhållandevis kallt klimat vilket förefaller ge en låg degradering av modulerna, vilket visades i två svenska studier för knappt tio år sedan på solcellsmoduler som varit i drift upp till 25 år. Det vore välkommet med flera svenska studier i detta ämne.

Verkningsgraden för kommersiella moduler och växelriktare har långsamt ökat under det senaste årtiondet. Växelriktare har idag typiskt 97-98% verkningsgrad och man kan därmed inte nå så mycket längre. Kiselbaserade moduler har idag över 90% av världsmarknaden. Standardmoduler har 15-16% verkningsgrad. De bästa kiselbaserade kommersiella modulerna idag kommer från Sun Power och har 21,5% verkningsgrad. Prislappen är dock dubbelt så hög för dem. Det finns en fysikalisk gräns hur långt man kan nå med enbart kiselbaserade solceller. Ska man vidare över 20% verkningsgrad som standard krävs nya kommersiella tekniker, med exempelvis tandemsolceller.

Sammantaget får 20 år anses vara ett för lågt antagande när det gäller den ekonomiska livslängden. 25-30 år är rimligare.

Värde av investeringsstöd för solkraft

Man säger i svaret att ”Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget.” Men för solkraft har man beräknat produktion för anläggningar med stöd utbetalat under 2009-2014. Det motsäger att påståendet om ögonblicksbild och ger helt fel resultat eftersom stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar var högre 2009-2014 än idag. Man har dessutom inte angivet vilken installerad effekt man antagit (visade sig i efterhand att man antaget fel effekt) och vilket utbyte (kWh/kW) denna effekt skulle ge, så det saknas en transparens i underlaget och det går därmed inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Detta spelar i och för sig mindre roll eftersom en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Vill man räkna på nuläget måste man räkna med de stödnivåer som gäller idag, det vill säga från och med 1 januari är stödnivån 20% för privatpersoner och 30% för företag. Sweco har felaktigt angivet 35% som högsta stödnivå i arbetsdokumentet.

Med 30 års livslängd, ett systempris på 20 000 kr/kW (inklusive moms), utbyte på ca 900 kWh/kW (avrundat medianvärde för 238 svenska solcellsanläggningar 2014) och en degradering på 0,5%/år (högt räknat) skulle investeringsstödets värde bli ca 16 öre/kWh för en privatperson. Antar man istället 20 års eller 25 års livslängd blir värdet 23 öre/kWh respektive 19 öre/kWh. Gårdagens beräkning för företag gav ett värde på ca 17 öre/kWh vid 30 års livslängd. Med vad författarna tycker är en ”rimlig approximation” har man istället kommit fram till 87 öre/kWh med sitt räknesätt i rapporten. En anledning till att man fick så högt värde var att man använt ett felaktigt värde för den installerade effekten,

I svaret skrev Sweco ”Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd”. I denna nuvärdesberäkning kommer man fram till ett värde på 23-36 öre/kWh beroende på livslängd (20-35) och kalkylränta (3-5%). I budgetpropositionen finns ett förslag om investeringsstöd under åren 2016-2019, vilket är det vi får förhålla oss till, så jag förstår inte varför man räknade om till ett årligt produktionsstöd per kWh.

Skattereduktion

“Omräkningen” med en nuvärdesberäkning är högst relevant för skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 och som i praktiken får samma effekt som de så kallade ”feed-in tariffs”, som har använts i många andra länder i Europa. Om nivån på skattereduktion bibehålls på 60 öre/kWh för alla kommande år kommer dess nuvärde att minska på grund av inflationen. Det är dock inte sannolikt att skattereduktion kommer att ligga på denna nivå under hela livslängden. Det finns ingen begränsning satt i tid för skattereduktionen men i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar är det troligt att skattereduktionens storlek kommer att minska och försvinna med tiden. Om skattereduktionen exempelvis finns under 15 år framåt kommer det genomsnittliga värdet av skattereduktionen under livslängden att bli betydligt lägre än 60 öre/kWh.

Syfte

I Swecos svar anger man att

”Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger.” och ”… nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion”.

Ur denna synvinkel borde man inte bara titta på nuläget, utan även göra en värdering av hur stort ett stöd etc. är värt under hela livslängden. Ingen investerare av storskalig solkraft eller annan storskalig elproduktion tittar enbart på nuläget, privatpersoner är möjligen mindre nogräknade. Naturligtvis försöker man göra en värdering av värdet av ett stöd under hela livslängden, där man tar hänsyn till både utgifter och intäkter under livslängden. När det gäller elcertifikat vet vi att de bara utfärdas under en 15 år lång period. Om man antar en livslängd som är längre än 15 år måste man därför inför ett investeringsbeslut ta hänsyn till att man inte kommer att få elcertifikat under hela livslängden.

Om man ska titta på det stora ämnet samhällsekonomiska effekter känns det rimligt att man även tittar på hur stora belopp som satsas i stöden. Om man exempelvis tittar på elcertifikatsystemet har elcertifikat till ett värde av storleksordningen 43 miljarder delats ut sedan starten 2003 (ca 4 300 kr per svensk). Men bara 7,2 miljoner har hittills gått till solceller (ca 72 öre per svensk under en 12-årsperiod = 6 öre per år och svensk!), vilket i sammanhanget blir en helt försumbar kostnad för samhället (elkonsumenterna). Det budgeterade investeringsstödet för solceller är en tiopotens mindre i storlek per år än vad elcertifikatsystemet ger i nuläget till de övriga kraftslagen. Men Sweco tycker det är ”märkligt” att göra en jämförelse av absolutbeloppen.

Om IVA:s rapport ska fylla ovanståenden syften borde den vara opartisk utan ställningstaganden. Men i texten finns bland annat denna åsikt:

”Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

Detta ställningstagande bygger endast på en enda mening: ”I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvaret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren.” Om man ska göra en bedömning av samhällsekonomisk effektivitet behövs en genomgripande analys.

Man måste även studera vilka sidoeffekter olika stöd kan få och vilka andra randvillkor som finns. Skapas nya produkter och tjänster? När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Hur ska vi lösa det? Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det relativt snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit.

Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för jordens (läs mänsklighetens) framtid. Hur värderas denna effekt samhällsekonomiskt?

Sammanfattning

  • IVA:s rapport är inte transparent eftersom vissa definitioner och antaganden saknas.
    • En strikt definition i installerad effekt i kW måste göras för vad man menar med småskalig respektive storskalig solkraft.
    • Alla gjorda antaganden måste redovisas öppet, exempelvis utbyte (kWh/kW), installerad effekt i Sverige (MW) och eventuellt använda systempriser (kr/kW).
  • Det finns inkonsekvenser i IVA-rapporten som måste rättas till.
    • Exempelvis är investeringsstödets storlek inte baserat på nuläget och man gjord ett felantagande vad gäller den installerade solcellseffekten, vilket gav ett stort fel i beräknat värde per kWh både för småskalig och storskalig solkraft.
  • I IVA-rapporten har man inte tagit hänsyn till att det finns en maxgräns för investeringsstödet på 1,2 miljoner.
    • Detta ger ett stort fel i investeringsstödets värde per kWh för storskalig solkraft.
  • Då IVA:s rapport bara tittat på nuläget och inte gör någon bedömning av utvecklingen av olika stöd etc. under hela livslängden, absolutkostnad för samhället, sidoeffekter och andra randvillkor är rapporten ett otillräckligt underlag för investeringsbeslut och en samhällsekonomisk bedömning. Detta bör uttryckligen påpekas i IVA:s rapport.

 

PS 25-26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft

Publicerat av

IVA:s projekt Vägval el släppte i förrgår rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“. Vet inte vad som skiljer en specialstudie från en vanlig studie. Det speciella med denna studie var dock alla felaktiga antaganden om solkraft.

Här presenteras min genomgång av studien. Den baseras dels på rapporten, dels på ett “Arbetsdokument” (länk finns på sidan enligt ovan). Niclas Damsgaard från Sweco som är en av författarna skriver idag på Twitter att “vi har upptäckt ett fel i indata som användes för beräkningen och uppdaterar… “, efter mitt påpekande på Twitter att man räknat fel på solkraft. Vad det innebär vet jag inte, min genomgång gäller originaldokumenten och gäller endast området Solkraft.

Solkraft

  • Hur definieras småskalig respektive storskalig solkraft?

På några ställen i arbetsdokumentet görs skrivningar av typen ”… småskaliga producenter under 1500 kW, respektive storskaliga över 1500 kW”. Det verkar därför som att man satt gränsen för storskalig till 1 500 kW = 1,5 MW.

Om gränsen sätts till 1,5 MW bör påpekas att det inte finns någon sådan stor solcellsanläggning i Sverige. De två största i Västerås respektive Arvika är båda på 1 MW. De möjliga stöd som redovisas för storskalig solkraft är därmed fiktiva och har aldrig betalats ut i verkligheten.

  • Livslängd

Livslängden är satt till 20 år. Källa till detta val saknas. Det är för kort tid. Modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti på modulerna = minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Två undersökningar gjorda i det svenskt klimatet på verkliga solcellsinstallationer har visat på en betydligt lägre degradering. 30 år är inte orimligt för modulerna och det är den livslängd som använts i artiklar där jag och mina medförfattare räknat på LCOE (Levelised Cost of Energy) för solel i Sverige.

  • Elcertifikat

Sweco har antagit att värdet för elcertifikat är 16 öre/kWh, men det gäller bara de 15 år man tilldelas elcertifikat. Om livslängden är 30 år blir värdet i genomsnitt ca 8 öre/kWh. I praktiken är det bara en minoritet av de småskaliga solelproducenterna som ansökt om tilldelning av elcertifikat. För majoriteten av solcellsanläggningar som inte ansökt om elcertifikat är värdet 0 öre/kWh. När det gäller småhusägare får dessutom nästan alla bara elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Om vi antar ett överskott på 50% blir det värdet av elcertifikaten då i genomsnitt ca 4 öre/kWh för den producerade solelen under anläggningens livslängd. Under våra fyra första driftår hade vi 52% i överskott som matades in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik har priset för elcertifikat i genomsnitt varit 17,5 öre/kWh senaste året. Jag skulle därför kunna tänka mig att höja ovanstående värden för elcertifikat till ca 9 öre/kWh, respektive ca 4,5 öre/kWh. Från och med 2016 höjs kvotplikten och det borde innebära att priserna på elcertifikat ökar med tiden, men det återstår att se hur priserna utvecklas.

  • Investeringsstöd

Man kom fram till 87 öre/kWh i investeringsstöd genom en “mycket grov overslagsberakning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 ar). De stodpengar som delats ut mellan 2009 och 2015 har sedan slagits ut på dessa kWh.” (en korrigering av min första text eftersom det blev fel i den).

Man har dock inte angivet vilken installerad effekt man antagit och vilket utbyte (kWh/kW) denna skulle ge, så det går inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Ett sådant räknesätt har dessutom mycket stora osäkerheter. Detta spelar i och för sig mindre roll efter en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Så här kan man enkelt beräkna värdet av investeringsstödet idag. Investeringsstödet till privatpersoner är 20%, om man ansökte efter 1 januari 2015. Antag att 1 kW kostar 20 000 kr nyckelfärdigt, inklusive moms. Det ger 4 000 kr i möjligt stöd. Enligt ett exjobb som jag handledde på MdH tidigare i år var medianvärdet för solelproduktion för 238 svenska anläggningar ca 900 kWh/kW under 2014 enligt data från öppna databaser. Med en livslängden på 30 år och degradering på 0,5%/år (högt räknat, den är förmodligen lägre) blir den totala solelproduktionen då ca 25 000 kWh under livslängden. Investeringsstödets värde för en privatperson blir därmed 4 000 kr / 25 000 kWh = 16 öre/kWh.

Investeringsstödet till företag är 30%. Det står felaktigt 35% i arbetsdokumentet. Antaget ett pris på 14 000 kr/kW, exklusive moms (lägre pris på grund av större anläggning än för privatperson) blir investeringsstödets värde 4 200 kr / 25 000 kWh = 17 öre/kWh.

De antagna systempriserna ska ses som ungefärliga, i verkligheten har de förstås en spridning beroende på flera olika faktorer, så priserna kan vara både lägre och högre. Men det visar att det framräknade stödet i rapporten inte har någon relevans i dagsläget.

  • Storskalig solkraft

Man kom fram till att värdet på investeringsstödet var 87 öre/kWh även för storskalig storkraft, det vill säga samma som för småskalig solkraft. Detta trots att det aldrig byggts någon storskalig solkraft i Sverige om gränsen sätts till 1,5 MW.

Man har missat att investeringsstödet är maximerat till 1,2 miljoner kr per anläggning. Med ett stöd på 30% ger det en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr. Med ett pris på 13 000 kr/kW, exklusive moms, (antaget ytterligare lägre pris på grund av ökad storlek) ger det en anläggning på 308 kW. Detta är långt under de 1 500 kW som använts som används som gräns för storskalig produktion. Om man bygger en anläggning på 1 500 kW eller större, vilket inte har gjorts hittills i Sverige, kan man få som mest 1,2 miljoner kr i investeringsstöd. En anläggning på 1 500 kW skulle producera minst 37 500 000 kWh under livslängden. Detta om man antar 900 kWh/kW i årligt utbyte och 0,5% årlig degradering, men utbytet är sannolikt högre än så eftersom en stor anläggning rimligen byggs där förutsättningarna är gynnsammare än på ett småhustak när det gäller skuggning, som är den vanligaste orsaken till produktionsminskning för småskalig solel. Storskalig solkraft skulle därmed som mest få ett investeringsstöd värt 1 200 000 kr/ 37 500 00 kWh = 3,2 öre/kWh. Desto större anläggning desto mindre skulle stödet per kWh bli. Skulle man exempelvis bygga en anläggning på 5 MW skulle stödet motsvara 1 öre/kWh.

  • Ingen energiskatt på egenanvänd el

Värdet av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el beror på vilken producenten är. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (24,25 öre/kWh istället för 36,75 öre/kWh, inklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Man bör också fundera på om undantaget från energiskatt verkligen är en subvention. Att själv använda solel man producerar får samma effekt som en energieffektivisering (som att installera värmepump, byta fönster, isolera väggarna eller taket), eller när man använder solfångare eller ved för att producera varmvatten för att minska behovet av köpt energi. Ingen av dessa åtgärder beskattas idag, så varför ska man beskatta just egenanvänd solel?

Eller skattar man när man odlar egen frukt, grönsaker, potatis…? Känns det logiskt att man ska betala skatt på något man framställt i huset och som aldrig lämnat huset? Nej, inte för mig.

Ge mig ett logiskt motiv till att vi ska betala energiskatt på den solel vi producerar med solceller och använder själva i huset, utan att den elen varit in på elnätet och vänt! Annat än att staten ser det som en bra inkomstkälla…

Förespråkarna för energiskatt på egenanvänd el verkar dessutom inte ha förstått att det inte finns några mätvärden på hur mycket av solelen vi använder själva. Det är heller inget som går att mäta direkt så det blir en kostsam apparat få fram hur mycket solel man använder själv, se inlägget “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el“.

  • Nättariff

I rapporten verkar man ha använt ett värde på 3,7 öre/kWh för reducerad nättariff  för småskaliga producenter upp till 1 500 kW, baserat på att småskaliga producenter har ett undantag från att betala mer av nättariffen än den del som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.

  • Undantag inmatningsabonnemang

Om man är nettokonsument med säkring på högst 63 A och högst 43,5 kW installerad effekt behöver man inte betala något inmatningsabonnemang. Då kostnaderna för inmatningsabonnemang varier mycket mellan olika nätägare och då kostnaden per kWh blir beroende av hur stor solcellsanläggning är kommer detta belopp att variera stort. När jag läser de två dokumenten kan jag inte se att man räknat ut något eget värde för detta. Möjligen ingår det i nättariffen?

För de minsta solelproducenterna med en installerade effekt under 43,5 kW kan dock värdet av inte behöva betala inmatningsabonnemang bli rejält och vara av större värde än investeringsstödet. Detta om man antar att kostnaden för inmatningsabonnemanget är densamma för alla abonnemang upp till 1 500 kW, även om man bara har installerat några enstaka kW solceller.

Det finns ca 160 nätägare i Sverige så det är orimligt för mig att ta reda på vad som är ett normalt pris för inmatningsabonnemang. Här är ett exempel ur högen, som jag inte kan bedöma om det är representativt för alla nätägare, så ta det för vad det är.

Mälarenergi har ett inmatningsabonnemang för företag där kostnaden är 135 kr/månad, exklusive moms. Om vi med vår 3,36 kWh solcellsanläggning skulle betala samma pris skulle det bli 2 025 kr/år, inklusive moms. Under åren 2011-2014 var vår genomsnittliga solelproduktion 2 782 kWh/år. Om vi hade haft Mälarenergi som nätägare hade värdet därmed varit 73 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare men jag hittar inte priset för deras inmatningsabonnemang på deras hemsida (var inte lätt att hitta på Mälarenergis omgjorda hemsida heller). Om vi istället haft en solcellsanläggning på 43 kW som producerat 38 700 kWh/år (900 kWh/kW,år) skulle värdet varit 5 öre/kWh. Med en annan nätägare och ett annat pris för inmatningsabonnemanget hade värdet varit annorlunda.

Om man använder all el själv blir det ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Detta kan gälla även andra än de minsta solcellsanläggningarna. På ICA Maxi Erikslund här i Västerås finns en 40 kW solcellsanläggning där all solel används av butiken.

I ett projekt i dåvarande Elforsk SolEl-program var jag 2005 projektledare på ABB Corporate Research för den första solcellsinstallation i Sverige som matade in all el till nätet. En av projektets slutsatser blev att de då höga priserna för inmatningsabonnemang gjorde att det blev en nettokostnad för en småhusägare att försöka sälja ett överskott av solel. År 2010 ändrades ellagen så att man införde undantaget enligt ovan för de små elproducenterna.

  • Övrigt

De skriver att man matar ut på nätet, men det heter att man matar in eftersom man ser det ur nätets synvinkel, därav inmatningsabonnemang när säljer överskottsel och uttagsabonnemang när man köper el.

  • Saknas

På Twitter svarade Niclas Damsgaard, Sweco, apropå mitt påpekande om felräkning att “det ändrar inte den övergripande bilden men sänker nivån på stödet till solel” och “Solelen får dock fortsatt mest stöd.” Om man räknar i kr/kWh. Som man frågar får man svar skulle man kunna säga.

I rapporten har man redovisat hur mycket som beviljats och utbetalts i investeringsstöd till solceller. Men varför har man inte redovisat för alla kraftslag hur mycket som betalats ut i stöd, exempelvis i elcertifikatsystemet? Var ärlig och redovisa öppet i rapporten hur mycket stöd olika kraftslag fått fram till nu i kronor räknat. Solkraft ligger bland de kraftslag man studerat garanterat i botten på den tabellen!

Kraftvärme (går under “biomassa och biogas” i statistiken)och vindkraft har alla fått tvåsiffrigt antal miljarder i stöd genom elcertifikatsystemet. Vattenkraft  och torv har “bara” fått ett ensiffrigt antal miljarder i stöd. Solkraft är väldigt långt ifrån dessa belopp. I det stora hela är det småpengar vi gett i stöd till solkraft hittills.

Regeringen har som vision att Sverige ska försörjas till 100% av förnyelsebar energi. Solenergi, både solel och solvärme, kommer att bli nödvändiga pusselbitar i ett sådan pussel, så det är fullt rimligt att vi fortsätter att stödja solenergi för att främja dess utveckling i Sverige. Det är också rimligt att tro att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att tycka att det är helt naturligt att sätta solceller på alla nybyggda hus. Inom en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-hus i kraft och solenergi blir en viktig kugge för att klara detta.

Summering

Det finns många fel i IVA:s rapport. Mitt föreslag är att avsnittet för solkraft helt revideras och granskas av någon solcellskunnig innan publicering.

Så här skulle man kunna se på stödet till solel. För solvärme finns inget stöd över huvud taget.

 

 * = osäkert värde Småskalig solkraft egenanvänd el Småskalig solkraft såld el Storskalig solkraft
Investeringsstöd 16-17 16-17 <1 – 3
Elcertifikat 0-9 0-9 9
(Ingen energiskatt) (0,5-36,75) 0 0
Skattereduktion 0 60 0
Nättariff och inmatningsabonnemang 0 5-75* 0
Totalt 16-26 (63) 81-161* 9-12
Totalt enligt rapporten 136 167 103

PS 26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Stödnivån för investeringsstöd till solceller sänks till 20% för privatpersoner

Publicerat av

Fick idag  följande intressanta tips om en ny förordning rörande investeringsstöd till solceller.

Enligt “Förordning om ändring i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller“,  SFS 2014:1582, utfärdad den 22 december 2014, sänks stödnivå för investeringsstödet från högst 35% till högst 20% för privatpersoner. Stödnivån för företag sänks till högst 30%.

Sänkningen var förväntad och är i enlighet med Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014. För privatpersoner föreslog man i denna rapport “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra.” Om regeringen följer detta förslag kommer alltså år 2016 att bli sista året med investeringsstöd till solceller för privatpersoner. När det gäller övriga skriver man i rapporten att “Förslagsvis kan stödet till jordburksfastigheter ligga på 30 % 2015 och 25 % 2016. Därefter bör en ny genomgång av prisutvecklingen på marknaden för solceller göras för att fastställa den lönsamma stödnivån.”

Stöd får lämnas med högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solels- och solvärmehybridsystem. De stödberättigande kostnader får uppgå till högst 46 250 kronor inklusive moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Dessa två nivåer är oförändrade i den nya förordningen och där följde regeringen därmed inte Energimyndighetens befogade förslag om sänkningar.

MEN

Här ett viktigt tillägg som jag missade att se i hastigheten. Längst ner i den nya förordningen står “Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. För ansökningar från andra än företag som inkommit före ikraftträdandet gäller 5 § i den äldre lydelsen.”. 5§ handlar om stödnivå, maxtak och stödberättigade kostnader.

Eftersom så många står i kö för ansökan och att budgeten på 50 miljoner kr för 2015 är mycket mindre än det belopp som finns i kön kommer den nya förordningen i praktiken inte att få någon betydelse för andra än företag, som privatpersoner!

Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö. De privatpersoner som ansöker om investeringsstöd efter 1 januari 2015 kommer därmed aldrig att kunna få någon investeringsstöd om inte budgeten höjs kraftigt.

50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015

Publicerat av

Enligt uppgift i Ny Teknik idag säger Energimyndigheten att det finns 50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015. Den sittande regeringen hade aviserat 100 miljoner per år under 2015-2018, men eftersom det var Alliansens budget som röstades igenom av riksdagen minskade anslaget för ”Energiteknik” från 240 miljoner till 140 miljoner kr under 2015. I Energiteknik ingår förutom investeringsstöd till solceller även stöd till biogas. Den första figuren här nedan visar att budgeten för investeringsstödet under 2015 är lägre än den varit under åren 2009-2014.

Sänk stödnivån

Jag har tidigare föreslagit en sänkning av stödnivån för investeringsstödet och det är också vad Energimyndigheten föreslår i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd, som kom i september 2014. Man föreslår en sänkning från 35% till 20% för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016. Om detta nämns dock ingenting i Ny Tekniks artikel. En sänkt stödnivå gör att flera kan utnyttja investeringsstödet utan att regeringens budget förändras.

Man får komma ihåg att stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar har varierat mellan åren, vilket påverkar hur mycket solceller som kan byggas för en viss budget. Här är stödnivåernas historia:

  • 1 februari 2013 – . Max 35% i stöd.
  • 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
  • 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
  • 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
  • 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.

Oavsett stödnivå räcker inte budgeten på 50 miljoner kr för 2015 på långa vägar för att beta av kön av ansökningar. Enligt Energimyndighetens månadsrapport för investeringsstödet för november 2014 fanns det den 30 november 7 962 inkomna ansökningar från och med 1 juli 2009, varav 2 958 beviljats. Det fanns alltså då 5 004 ansökningar i kö. Det framgår inte av nyhetsbrevet hur mycket det motsvarar i sökt belopp. Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö.

Nu väntar vi på besked om en sänkning av stödnivån för solceller…

Mindre än en tia per år och innevånare

Totalt har vi satsat 497,5 miljoner av statsbudgeten i investeringsstöd till solceller under perioden 1 juli 2009 till 31 december 2014. Det kan låta som mycket pengar men slår man ut det per innevånare blir det inte så stora belopp. Den andra figuren visar stöd per innevånare i varje län från och med 1 juli 2009. Jönköpings län ligger i topp med 149 kr/innevånare. Försiktigast är man i Norrbottens län med 11,4 kr/innevånare. Snittet för hela Sverige är 49,7 kr/innevånare, vilket gör 9 kr per år och innevånare.

PS 9/1. Idag kom Energimyndighetens månadsrapport gällande investeringsstödet för december 2014. Vid årets slut hade det inkommit 8 197 ansökningar, varav 3 020 beviljats. Kön hade därmed ökat till 5 177 ansökningar.

PS 14/1. I “Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi” beslutat 2014-12-18 anges att “Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. Av anslagets tillgängliga medel 2015 bör minst 50 000 000 kronor användas till solcellsstöd.”

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014. Klicka på figuren för att se den i större skala.

Möte med energiministern idag

Publicerat av

Mälardalens högskola (MdH) träffade idag energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Nils Vikmång och Per Callenberg, politiskt sakkunnig, under en timme i Eskilstuna.

Rektor Karin Röding gav information om MdH. Akademichef Thomas Wahl berättade om forskningsprofilen Future Energy. Bengt Stridh (gästforskare på MdH från ABB Corporate Research) och Björn Karlsson gjorde en presentation om MdH:s forskning om solenergi. Emma Nehrenheim och Eva Thorin presenterade MdH:s forskning om alger och biogas.

Det ska vara enkelt att vara mikroproducent

Passade på att skicka med lite budskap till energiministern med rubriken att det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Hann inte säga allt det som står i texten, utan det här är en fylligare text.

Stödsystem

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras för att på allvar få in småskalig solelproduktion.
    Den 15 december 2014 var 1 099 solcellsanläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat. Antaget att vi har 3 000 – 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt antal) betyder det att ungefär 2/3 av alla solcellsanläggningar står utanför elcertifikatsystem. Av de som får elcertifikat är det dessutom en stor andel som bara får elcertifikat för det överskott som matas in till nätet och inte för hela solelproduktionen, som man egentligen är berättigad till.
  • Skattereduktion för överskottsel viktig.
    Administration kan förenklas genom att den i framtiden görs på elräkningen. Dessutom önskas en långsiktighet så att skattereduktionen finns kvar under en följd av år och inte blir en kortsiktig dagslända.
  • Investeringsstödet för solcellssystem kan stegvis fasas ut 2015-2018.
    Om man får ordning på elcertifikatsystemet så att det anpassas även till de små elproducenterna och skattereduktion finns kvar kan investeringsstöd fasas ut under de kommande fyra åren. Utfasningen bör göras genom att man årligen sänker stödnivån från dagens 35%. Sänkt stödnivå gör att fler kan ta del av investeringsstödet med oförändrad regeringsbudget. Jag har tidigare föreslagit en sänkning till 20% och det är också vad Energimyndigheten i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd föreslår för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016.
    Istället för investeringsstöd kan man använda ROT-avdrag för arbetet. En nackdel med ROT-avdraget är dock att det måste vara ett fem år gammalt hus och att det inte kan användas av allmännyttan.

Regelverk

  • Krav på momsregistrering vid försäljning av solel för mikroproducenter måste tas bort.
    Se tidigare blogginlägg Måste alla solcellsägare registerera sig?
  • Ingen energiskatt på egenanvänd solel måste fortsätta att gälla.
    Enligt Skatteverkets skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år behöver man inte betala energiskatt på egenanvänd el. Låt det fortsätta så!
  • Boverkets byggregler bör ses över.
    Idag behandlas solceller och solfångare olika. Solel som används till hushållsel påverkar inte beräkningen av husets specfika energianvändning som ligger till grund till hur man bygger ett hus energimässigt. Solvärme och solel som används till uppvärmning räknas dock med i husets specifika energianvändning. Denna inkonsekvens bör rättas till.
  • Även nettoproducenter bör undantas kostnad för inmatningsabonnemang.
    Enligt ett undantag som infördes i ellagen Kap.4 §10 i april 2010 behöver en nettokonsument under kalenderår inte betala någon avgift för ett inmatningsabonnemang om man har en säkring på högst 63 A och inmatningen sker med högst 43,5 kW. Detta bör gälla även om man råkar vara en nettoproducent av el.

Hur skapa arbetstillfällen av solenergiforskningen?

Ställde frågan om vi satsar på rätt forskningsområden? Det känns lite besvärande att akademisk forskning och forskningsföretag i branschen idag har fler anställda än producerande företag och att antalet anställda i producerande företag minskat varje år under åren 2010-2013. Detta kan utläsas i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2013 publicerad i IEA PVPS Task 1. Man kan få intrycket att vi har svårt att slå mynt av den svenska solcellsforskningen. Eller är det så att vi satsar för stor andel av forskningsbudgeten på långsiktig forskning som eventuellt ger resultat först om 10-20 år?

Antalet arbetstillfällen inom installationsföretagen i branschen har däremot ökat varje år under åren 2010-2013. Men vi har i stort sett ingen svensk solenergiforskning riktad mot ny installationsteknik och byggnadsintegrering av solceller. Det behövs mer tillämpad forskning som stödjer de svenska installationsföretagen i deras vardag. Vi har väl inte heller mycket forskning på solvärme.

Ett inlägg från idag finns även på Ibrahim Baylans Facebooksida och på MdH:s hemsida: Energiminister Ibrahim Baylan besökte Mälardalens högskola.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Från vänster Thomas Wahl, Richard Thygesen, Ibrahim Baylan, Emma Nehrenheim, Bengt Stridh, Eva Thorin, Björn Karlsson och Nils Vikmång. Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 2014-12-17.

Regeringens budget föll, ger mojnande solcellsvind

Publicerat av

Regeringens budget föll vid eftermiddagens omröstning i riksdagen. Stefan Löfven, S, har i en presskonferensen efter riksdagsomröstningen angett att det blir nyval den 22 mars 2015.

I regeringens budget fanns en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som var tänkt att starta 1 januari 2015 och där fanns även ett tillskott på 100 miljoner kr per år till investeringsstödet för solceller för perioden 2015-2018. Eftersom regeringens budget föll innebär det även att dessa förslag föll.

Vad som står i alliansens budget, som röstades igenom i riksdagen idag, har jag inte kollat. Det spelar väl dock mindre roll eftersom det rimligen blir politisk stiljte fram till nyvalet. Därefter kan arbetet åter starta med att få igång skattereduktionen och den utökade budgeten för investeringsstödet. Vi får väl därför vänta till andra halvan av 2015 inte detta kommer igång.

Att skattereduktion dröjer spelar mindre roll, eftersom flera elbolag idag betalar goda priser för den överskottsel som matas in till nätet. Värdet av den egenanvända solelen förblir dessutom oförändrad ( = rörliga delen av elpriset, exklusive de fasta abonnemangskostnaderna).

Däremot kommer det utlovade tillskottet av investeringsstödet att saknas stort. 100 miljoner kronor med 35% investeringsstöd gör att en marknad på 285 miljoner/år går in i stiltje och med Energimyndighetens föreslagna sänkning till 20% investeringsstöd rör det sig om 500 miljoner/år. Eftersom det idag är så lite pengar kvar till investeringsstödet kommer detta att göra att den starka solcellsvinden i Sverige tillfälligt mojnar under första halvåret 2015. Men det är bara en tidsfråga innan den tar fart igen!

Kön för investeringsstöd till solceller växer och växer…

Publicerat av

Idag kom Energimyndighetens månadsrapport för augusti för investeringsstödet till solceller. Intresset för solceller är stort!

Sedan 1 juli 2009 har det inkommit 7 229 ansökningar. 430,4 miljoner har beviljats och 307,2 miljoner har utbetalts till 2 762 beviljade ansökningar (varav 1 900 till privatpersoner och resterande till företag). Det står därmed 4 467 ansökningar i kö.

Enligt artikeln “Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i DN den 27 augusti finns det ansökningar på över 600 miljoner i kön. Det behövs därmed långt mer pengar till investeringsstödet än de 14,5 (15,5?) miljoner som finns kvar att fördela av de 210 miljoner som i dagsläget är avsatta i regeringens budget för investeringsstödet till och med 2016. Energmyndigheten angav i pressmeddelande i juni i år att 195,5 miljoner var fördelade och att därmed 14,5 miljoner skulle finnas kvar att fördela av investeringsstödet. Jag fick det till att 194,5 miljoner var fördelade, men kanske 1 miljon gått till administration hos myndigheterna?

Åtgärder

  • Regeringens budget för investeringsstödet behöver utökas. Anna-Karin Hatt nämnde 50 miljoner för 2015 för någon vecka sedan. Miljöpartiet vill ha 100 miljoner mer i budgeten för investeringsstöd under 2014-2017. Både dessa belopp är dock betydligt mindre än vad som finns i kön idag och kön lär fortsätta att växa…
  • Stödnivån behöver sänkas, låt säga till 20%. Då skulle stödet räcka till många fler sökande med oförändrad budget. Priserna på solceller har sjunkit så pass mycket att 20% är ett tillräckligt förmånligt stöd. En sidoeffekt med en sådan säkning skulle vara att man närmar sig nivån för ROT-avdrag och att fler skulle välja det istället.

Solceller växer så det knakar i Sverige

Publicerat av

IEA PVPS Task 1 har genom Johan Lindahl, Uppsala Universitet, idag offentliggjort statistik för den svenska solcellsmarknaden 2013. Under 2013 installerades 19 MW solceller i Sverige, varav 17,9 MW var elnätanslutna och 1,1 MW var utanför elnätet. Det ska jämföras med att det under 2012 installerades 8,3 MW, varav 6,47 elnätanslutet. Marknadstillväxten har alltså varit fenomenal under 2013, med mer än en fördubbling. Totalt var 43,1 MW installerat i Sverige vid slutet av 2013, varav 34,7 MW var nätanslutna.

En intressant uppgift är att kostnaden för nyckelfärdiga solcellsystem för villor (0-20 kW) av solcellsföretagen angavs ha minskat från i medeltal 27 500 kr/kW, inklusive moms, i slutet av 2012 till 20 000 kr/kW i slutet av 2013. Det är en prissänkning med hela 27%. Det går stick i stäv mot att vid min senaste prisuppdatering av solcellsystem från elbolagen att av priserna den 26 februari 2014 var det inga systempriser som hade sänkts jämfört med april 2013, i de flesta fall var de oförändrade! En del större paket har dock tillkommit som gjorde att det i februari 2014 fanns flera paket som låg under 20 000 kr/kW i investeringskostnad, men de allra flesta kostade mer än 20 000 kr/kW, inklusive moms. En anledning till att medelpriserna uppgavs ha sjunkit per kW av solcellsföretagen kan alltså vara att medelsystemstorleken har ökat.

I Tyskland stod systempriserna stilla runt 1700 Euro/kW exklusive moms (ca 17 500 kr/kW inklusive tysk moms på 19%) för system på upp till 10 kW under 2013 enligt branschorganisationens BSW Solars statistik, som bygger på två tiopotenser fler solcellsinstallationer än i Sverige och den är därmed statistiskt säkrare. En anledning till detta kan vara att införandet av ett lägsta pris för kinesiska solcellsmoduler på 0,56 Euro/W till EU. Eftersom detta avtal gäller till utgången av 2015 kommer det att begränsa prisförändringarna på solcellsystem inom EU under 2014-2015.

Man får också komma ihåg att de solcellsystem som marknadsförs av elbolagen i Sverige kommer från underleverantörer och att underleverantörerna rimligen har ett lägre pris till elbolagen än vad elbolagens kunder får betala. Elbolagen har alltså tillkommit som en mellanhand på den svenska solcellsmarknaden.

Fortsättet marknaden att växa lika mycket under 2014 som under 2013? Njae, knappast…, men om det installeras lika mycket i år som ifjol är det gott nog. Marknaden styrs till stor del av budgeten för investeringsstödet till solceller. I år kommer inte lika stor budget att släppas till länsstyrelserna som under 2013, under förutsättning att regeringens budget hålls oförändrad. Budgeten för 2013-2016 är 210 miljoner. Av dessa har 107,5 + 45 miljoner fördelats till länsstyrelserna under 2013. Återstår alltså 57,5 miljoner av budgeten för åren 2014-2016. Om regeringen får igenom en skattereduktion för överskottsel kommer man att vara nöjd med det och det blir inga mera pengar till investeringsstödet, åtminstone har det låtit så på energiminister Anna-Karin Hatt.

Om det blir en ny regering efter valet i september kan det få en effekt på 2015, men det blir en senare fråga.

Läs mera i Energimyndighetens pressrelease från idag. Senare i vår kommer även en rapport för Sverige att presenteras på IEA PVPS hemsida.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Publicerat av

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.

 

Ytterligare 45 miljoner fördelade i investeringsstöd

Publicerat av

Energimyndigheten släppte idag nyheten att ytterligare 45 miljoner av investeringsstödet till solceller har fördelats. Budgeten för perioden 2013-2016 är 210 miljoner kronor. Tidigare under 2013 hade 107,5 miljoner fördelats till länsstyrelserna, vilket gör att med dagens besked är 152,5 miljoner fördelade. Det betyder att man tullar på pengar som var planerade att användas under 2014-2016. Nu återstår bara 57,5 miljoner kronor av den ursprungliga budgeten att fördela under 2014-2016.

Det är bra att fler får möjlighet till investeringsstöd men marknaden blir ryckig och det blir svårt för installationsföretagen att anpassa sin personalstyrka efter fluktuationerna i efterfrågan. Om regeringen inte skjuter till mer pengar till investeringsstödet blir det tuffa tider för installationsföretagen 2014-2016. Mitt stalltips är att mera pengar kommer att läggas in i investeringsstödet. Endera av sittande regering som en morot inför valet eller av en ny regering efter valet 2014, eller kanske bådadera?