Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Investeringsstöd

Ovissheten om investeringsstödet till solceller under 2019 tilltar

Publicerat av

Skrev för knappt fyra veckor sedan inlägget “Framtiden för investeringsstöd till solceller oviss“. Idag tilltog ovissheten ytterligare. C säger att man kommer rösta ner övergångsregeringens budget vid omröstning i riksdagen på onsdag. Det betyder att en S-regering inte kan få en majoritet med sig för övergångsregerings budget. KD och SD har sagt att de kommer att rösta på M:s budgetförslag och då kommer det att vinna om C står fast vid dagens besked.

Med en M-budget kommer budgeten för investeringsstöd att krympa från 915 miljoner till 475 miljoner under 2019, då de föreslår en sänkning med 440 miljoner. Dessutom vill M sänka stödnivån till 15% och KD till 20%, medan SD inte vill ha något investeringsstöd. Detta enligt information från Svensk Solenergi den 5 december. Svensk Solenergis sammanställning av budgetmotionerna för 2019 framgår av nedanstående tabell.

Svensk Solenergi skriver vidare att enligt Energimyndigheten har det kommit in ansökningar om mer än 1 000 miljoner kronor under 2018 som inte handlagts ännu. Vid en fortsatt stödnivå på 30% skulle därmed M:s budget bara räcka till ungefär hälften av det ansökta beloppen. Men om man sänker stödnivån till 15%, som M föreslår, räcker budgeten nästan till alla de som sökt investeringsstöd under 2018, men man skulle inte få lika mycket i stöd. Om en nyckelfärdig solcellsanläggning kostar låt säga 150 000 kr skulle man med nuvarande stödnivå på 30% få 45 000 i investeringsstöd, men med en sänkning till 15% får man nöja sig med 22 500 kr i investeringsstöd. Hur en sådan sänkning skulle påverka en solcellsköpare investeringsvilja är en intressant fråga. Man kanske slår till ändå, eller också kanske man väljer en mindre anläggning, eller också avstår man. Jag gissar att de två första kategorierna dominerar.

Med 15% i stödnivå skulle vi närma oss de 9% som ROT-avdraget ger (30% är schablon för arbetskostnad * 30% i ROT-avdrag = 9%). Nackdelen  med nuvarande ROT-avdrag är att det bara kan användas av småhusägare vars hus är minst fem år gammalt. Det kan exempelvis inte användas till nyare småhus, eller av de som bor i bostadsrätt eller i hyreslägenhet. Läs mer på Skatteverkets sida “Vem har rätt till rotavdrag”.

Även med en M-budget kan man tänka sig att mera pengar kommer till investeringsstödet i en tilläggsbudget under 2019, om det i slutändan trots allt blir en S-baserad regering. De närmaste veckorna blir spännande, eller kanske snarare en nagelbitare för solcellsbranschen…

Å andra sidan kommer det att bli ett fortsatt investeringsstöd under 2019 och framtiden bör vara fortsatt ljus från solcellsbranschen, om än att en sänkt budget för investeringsstödet skulle kunna ses som ett symboliskt moln som tillfälligt skuggar solen något.

PS. En annan fråga är vad som händer med investeringsstödet från och med 2020. Det är helt ovisst i nuläget.

Föreslagen budget  för
investeringsstöd till solceller i miljoner kr

2019

2018
Övergångsregeringen

915

915
Centerpartiet

915

955
Moderaterna

475

0
Kristdemokraterna

915

380
Liberalerna

395

380
Sverigedemokraterna

0

0

Framtiden för investeringsstöd till solceller oviss

Publicerat av

Investeringsstödets framtid är oviss i nuläget eftersom vi inte vet vilken regering vi kommer att få. Nuvarande övergångsregering har i dagens budgetproposition 2019 lagt ett förslag till budget för investeringsstödet där man föreslår 975 miljoner i anslag för 2019 för “Energiteknik” (som innehåller både stöd till solceller och energilager), vilket är i nivå med tidigare riksdagsbeslut i december 2017. Överraskande är dock att budgeten för energiteknik föreslås sänkas från 975 miljoner per år till 535 miljoner för 2020 och 10 miljoner för 2021.

Det är något dunkelt varför man föreslår denna kraftiga sänkning. Under utgiftsområde Energiteknik hittar jag bara skrivningen ”De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget för 2020 för satsning på investeringsstöd till solceller uteblir.”

Denna budget ska det röstas om i riksdagen i december. Moderaterna har sagt att de ska lägga en egen budget. Vilken budget vi får i slutändan för 2019 är därmed inte klart förrän i mitten av december. Dessutom kan det vara så att, även om man i nuläget föreslår en sänkning för 2020-2021, man gör en justering under 2019 när en ny regering kommit igång.

Stödnivån

Svensk Solenergi har i en skrivelse till regeringen daterad 31 oktober föreslagit att man sänker stödnivån för investeringsstödet från 30% till 20%. Idén med detta är att stödet då räcker till flera sökande och därmed ger flera solcellsanläggningar. Svensk Solenergi anger att de ansökningar som står i kö i väntan på handläggning hos länsstyrelserna i stort sett uppgår till 900 miljoner kronor.

Vidare skriver Svensk Solenergi att ”Vår målsättning och tro är att branschen ska klara sig utan investeringsstödet i slutet av den kommande mandatperioden.”. Det man i branschen är rädd för är att investeringsstödet ska tas bort över en natt om det skulle bli en regering som ogillar investeringsstödet. En sådan regering skulle även kunna fundera över skattereduktionens vara eller inte vara. Snabba negativa förändringar i stödsystemet skulle säkerligen ge en temporärt vikande solcellsmarknad och till följd av det färre arbetstillfällen samt konkurser i branschen som 2017 omsatte 1,5 miljarder enligt Svensk Solenergis skrivelse.

Kommentar

Förslaget att sänka stödnivån för investeringsstödet till 20% är fullt rimligt. Även 20% i investeringsstöd är en bra nivå. Hittar dock inget sådant förslag i övergångsregeringens budgetproposition. Misstänker att övergångsregeringen låtit bli att göra en sådan ändring då man inte genomföra några större förändringar jämfört med årets budget om inte merparten av partierna tidigare varit överens om en förändring.

Om stödnivån skulle sänkas vidare under kommande år närmar man sig skattereduktionen för så kallat ROT-arbete som ger 9% i skattereduktion av totala systempriset, inklusive moms, OM man bor i ett småhus som är minst 5 år gammalt och om man inte fått investeringsstöd. I nyare småhus och om man bor i lägenhet kan man inte använda skattereduktionen för ROT-arbete, vilket är en klar nackdel när det gäller solcellsinstallationer.

Att ROT-avdraget ger 9% beror på att Svensk Solenergi 2015 fick godkänt av Skatteverket för en schablon för arbetskostnaden på 30% av systemkostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnadens 30% av systemkostnaden, blir det därmed 9% i skattereduktion.

För- och nackdelar

Investeringsstödet har den stora fördelen att man får det i handen ungefär samtidigt som när man köper en solcellsanläggning och att man därmed vet hur mycket man får i stöd. När det gäller skattereduktionen för överskottsel och eventuella elcertifikat är det framtida intäkter utspridda över många år med svårförutsägbar prisutveckling, som beror på politiska beslut, och det är därför svårt att förutse hur mycket det ger i handen i slutändan.

Till nackdelar med investeringsstödet hör att det är begränsat av en årlig statlig budget, som gör att det bildats långa köer, och att det krävs en viss administration hos olika aktörer.

Historia

Sverige har haft ett investeringsstöd för solceller sedan 2005:

  • 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.
  • 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
  • 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
  • 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
  • 1 februari 2013 – 31 december 2014. Max 35% i stöd.
  • 1 januari 2015 – 31 december 2017. Max 30% till företag och max 20% till övriga.
  • 1 januari 2018 –. Max 30% i stöd.

PS 16 november

Kan vara intressant att jämföra med vad partierna tyckte för ett år sedan om 2018 års budgetförslag, där investeringsstöd för solceller och energilager är under 1.7 Energiteknik i nedanstående tabell.

Källa Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU3 Utgiftsområde 21 Energi.

Bra söktryck på investeringsstöd för solceller

Publicerat av

Enligt SVT i kväll har 1 600 ansökningar om investeringsstöd för solceller kommit in i år. 870 miljoner kr finns att dela ut i år enligt Sara Bargi, Energimyndigheten, som intervjuades i programmet. Det beloppet räcker enligt uppgift till alla som står i kö för tillfället.

Investeringsstödet höjdes för privatpersoner från 20% till 30% vid det gångna årsskiftet. Med generösare stöd är det ett bra tillfälle att ansöka nu. Prisutvecklingen för nyckelfärdiga solcellssystem går inte lika fort i Sverige som det gjorde för några år sedan, så man vinner inte så mycket på att vänta. Det är snarare en risk att det blir tvärtom, om investeringsstödet trappas ner. Det kommande valet blir viktigt när det gäller vilket stöd solceller kommer att ha under kommande år, så det kommer att bli en mycket spännande valvaka i september.

Miljardregn till solceller i dagens riksdagsbeslut

Publicerat av

Riksdagen beslutade idag att godkänna regeringens budgetförslag. Enligt dagens beslut för utgiftsområde energi:

”Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik.”

Detta innebär

  • En kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller under 2018-2019. Budgeten ökas med 525 miljoner per år. I tidigare budget finns beslut om 390 miljoner per år, vilket gör totalt 915 miljoner per år.
    Med 10 miljoner invånare i Sverige gör det att vi satsar 91,5 kr per invånare och år i investeringsstöd för solceller. Ungefär samma nivå som en lunch på restaurang per år och invånare.
  • En förlängning av investeringsstödet med ett år till 2020.
    Enligt pressmeddelande från 2 september har angetts 915 miljoner under 2020 liksom för 2018-2019, men i budgetförslagets tabell 2.43 enligt nedan står 965 miljoner. I tidigare budget fanns dock 50 miljoner per år till energilager så det borde vara 915 miljoner till solceller under 2020 enligt min tolkning.
  • Stödnivån i investeringsstödet höjs från 20% till 30% för privatpersoner, vilket innebär att alla stödmottagare kommer att få 30% i stöd från och med 1 januari 2018 om regeringens plan går i lås.
    I dagens beslut står att ”En revidering av förordningen om stöd till solceller kommer att beslutas när budgetpropositionen har beslutats av riksdagen. Regeringens plan är att den nya stödnivån för privatpersoner ska träda i kraft den 1 januari 2018.”
  • Energimyndigheten får pengar för ny informationsplattform. För detta får de 10 miljoner kronor 2018 och 5 miljoner kronor per år från och med 2019.Inte utan att man blir avundsjuk på en sådan informationsbudget, :-). Intäkterna från denna blogg utgörs av donationer, hittills i år 1 160 kr från 9 mottagare. Mindre än utgifterna till webbhotellet…

Intressant är ”I en reservation (SD) finns ett alternativt förslag när det gäller anslagen inom utgiftsområdet. Företrädarna i utskottet för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har avstått från att delta i beslutet om anslag och hänvisar i särskilda yttranden i stället till de budgetförslag som respektive parti har lagt fram.”

Så tycker oppositionspartierna

Enligt motion från SD vill de avveckla stödet till solceller. En Moderat motion skriver att “Att lägga ytterligare miljardbelopp till dessa stödsystem är orimligt.” I Centerpartiets motion ges inget eget förslag om ändring av budgeten, så de håller väl med om regeringens budgetförslag. Liberalerna anger i sin motion att de vill avskaffa elcertifikatsystemet och avstyrker den utökade budgeten för investeringsstöd för solceller under 2018. De förordar i stället en översyn av skatte- och bygglovsreglerna på området. Kristdemokrater föreslår att anslaget för energiteknik sänks med 535 miljoner jämfört med regeringens förslag, de avstyrker alltså höjningen av anslaget till investeringsstöd för solceller och energilager.

Med andra ord ska vi inte ta den föreslagna budgeten för solcellsstöd för 2019-2020 som skriven i sten. Budgeten beslutas år för år och hur regeringen ser ut efter valet 2018 kommer att avgöra hur det blir med framtida stöd till solceller.

Regeringens budgetproposition 2018

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 enligt regeringens budgetproposition för 2018 (Utgiftsområde Energi, sida 62).

Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

Publicerat av

Idag var jag och 30-40 andra på regeringskansliet i Stockholm för en hearing gällande ”Utredning om energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. Bland utredningens områden finns även ”elektrifiering av transportsektorn”, uttolkat som elbilar. Utredningen ”ska identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion och lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.”

Fokus är på vad staten kan göra, man tittar inte på kommuners eller andra aktörers roll. Utredningen hade inte gjort någon strikt uttolkning av vilka de mindre aktörerna är ännu. Privatpersoner, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och mindre företag nämndes som exempel på mindre aktörer.

Deltagare
Utredningen leds av Lise Nordin med Anders Ådahl, Eva Jernbäcker och Martin Flack som utredningssekreterare. Utredningen har en expertgrupp med 12 personer. Johan Lindahl, Svensk Solenergi, och Alvar Palm, Energikontoren Sverige, var de av experterna som jag identifierade som kunniga vad gäller solceller. Bland deltagarna i hearingen kändes det tunt med solcellskompetens.

Tidsplan
29 november – Första hearing.
28 februari 2018 – Delbetänkande, genomgång av hinder och analys av vita elcertifikat, styrmedel energieffektivisering. Inga förslag på nya eller ändrade styrmedel.
16 maj 2018 – Hearing 2 med fokus på slutsatser oh eventuella förslag.
15 oktober 2018 – Slutbetänkande.

Hearing idag
Efter en inledning fick vi gruppvis ge förslag på hinder och åtgärder. Dessa placerades på stora tavlor och sedan fick vi sex röster vardera att sätta på de förslag som vi prioriterade. I min grupp bestående av ett tiotal personer fick energieffektivisering de flesta rösterna. Förutom mina egna röster på småskalig elproduktion fanns bara en annan röst. Jag tror det väl återspeglar vilka områden deltagarna jobbat med tidigare och hade kunskap om.

Hinder och förslag
Lise Nordin sa att man haft möten med ca 25 olika aktörer. Det finns ett stort intresse och en samsyn i att energilandskapet är i förändring. Mindre aktörer kommer att spela en större roll i framtiden. Det finns teknik och det finns ett folkligt engagemang. Men under dessa möten hade man lite överraskande inte fått så många konkreta idéer.

Jag skickade i kväll iväg sex sidor med synpunkter och konkreta förslag. Kunde återigen konstatera att solvärme är bortglömt. Utredningen har bara i uppdrag att titta på småskalig elproduktion.

Vilka hinder och förslag ser du?
Jag sorterade in mina tankar när det gäller solceller under följande rubriker. Vilka hinder och förslag till lösningar ser du? Skriv gärna in dem som kommentar till detta inlägg! Dina kommentarer skulle kunna bli kommande inspel till utredningen.

  1. BBR (Boverkets byggregler)
  2. Bygglov
  3. Effekttariffer
  4. Elcertifikat
  5. Energilager
  6. Energiskatt
  7. Inmatningsabonnemang
  8. Installatörer
  9. Investeringsstöd
  10. Nettodebitering
  11. ROT
  12. Skattereduktion
  13. Säkerhet
  14. Ursprungsgarantier
  15. Överföring mellan byggnader

Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt

Publicerat av

Ett dagfärskt pressmeddelande “Fler ska få stöd för att sätta upp solceller på taken” från regeringen är mycket glada nyheter för de som planerar att köpa en solcellsanläggning.

I pressmeddelandet står att “Regeringen ökar nu solinvesteringsstödet med 200 miljoner redan i år och 525 miljoner kronor i budgeten för år 2018. Regeringen föreslår också en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden för alla stödmottagare, från dagens 20 procent, för hushåll som sätter upp solceller på taket.”

Isabella Lövin säger i pressmeddelandet att man vill ta bort den nuvarande kön på 3 000 sökanden och öka takten i utbyggnaden (i DN:s artikel Bidragen till solceller höjs säger Lövin att det är 5 000 i kö). Man vill också göra det enklare att söka stödet. I förenklingen ingår att “Regeringen har sedan tidigare gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.”

Mycket intressant är även “Totalt kommer stödet ligga på 915 mkr per år 2018-2020.” Riksdagen antog i december 2015 regeringens budget för investeringsstöd till solceller på 1,395 miljarder under åren 2016-2019. Enligt dagens pressmeddelande fortsätter investeringsstödet åtminstone ett år till.

En summering blir att det är tre mycket glädjande nyheter

  • Budgeten för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt.
  • Stödet förlängs med ett år till 2020.
  • Stödnivån höjs till 30% för alla.
    Företag har i nuläget 30% men privatpersoner har haft 20% i stödnivån. Det betyder att regeringen inte antar Energimyndighetens förslag om att ta bort investeringsstödet för privatpersoner och ersätta det med ett ROT-avdrag på 50%för solceller. Tanken med solROT var att få bort kön för investeringsstöd genom i praktiken tillgång till en ökad budget. Regeringens förslag fyller samma funktion.

De frågor man kan ställa sig

  • Från vilket datum sker den föreslagna höjningen av stödnivån till 30% för alla?
  • Hinner installationsföretagen med att öka utbyggnadstakten i samma takt som budgeten för investeringsstödet ökas? 2018 års budget ökas från 390 miljoner konor till 915 miljoner kronor. Om stödnivån höjs till 30% för alla blir den möjliga ökningen av solcellsinstallationer något lägre än ökningen i budgeten, men det blir ända en mycket stor höjning.
  • Solvärme har inget riktat stöd över huvud taget. Man kan undra varför?
    Det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. För en solcellsanläggning kan en småhusägare idag få tiotusentals kronor i investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, inmatningsabonnemang utan kostnad, elcertifikat och bidrag till energilagring. Stödet till solenergi haltar med andra ord betänkligt. Man kan tycka att regeringen även borde skänka en tanke till solvärme.

PS. En okänd faktor är hur stor del av budgeten för åren 2018-2020 som kommer att utnyttjas, det vill säga hur stort intresse det finns bland köpare av solcellsanläggningar. Det ska bli intressant att se…

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Publicerat av

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

…

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

Publicerat av

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Ändring i förordning om investeringsstöd till solceller

Publicerat av

Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.

Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.

Riksdagen antog regeringens energibudget

Publicerat av

I onsdags antog riksdagen regeringens budget för 2016 gällande utgiftsområdet energi. Det betyder att investeringsstödet för solceller får en budget på 1,395 miljarder under åren 2016-2019.

Om man antar ett genomsnittligt investeringsstöd på 28% innebär detta investeringar på 1,395/0,28 = 5 miljarder under de fyra kommande åren. Antaget en genomsnittlig kostnad på 17 000 kr/kW, inklusive moms, för ett nyckelfärdigt solcellssystem blir det 300 MW som ska installeras. Med en modulverkningsgrad på 16% innebär det 1,875 miljoner m2 solcellsmoduler och i genomsnitt 1 285 m2 solcellsmoduler per dag ska installeras i Sverige under de närmaste fyra åren…

Detta är relativt försiktigt räknat. Här ingår inte sådant som byggs utan stöd. Genomsnittet på investeringsstödet är dessutom osäkert. 600 miljoner kr finns sökt i kön för investeringsstöd. De privatpersoner som ansökte före 1 januari 2015 får behålla stödnivån 35%, medan de privatpersoner som ansökt efter 1 januari får 20% i stöd. Företag får 30% i stöd. Det är oklart om och i sådana fall hur mycket stödnivåerna kommer att ändras under de kommande fyra åren. Någon plan för detta fanns inte i den antagna budgeten.

Mot 100% förnybart 2040?

Vattenfalls VD Magnus Hall skrev i veckan i SvD-artikeln Vattenfall: Nu storsatsar vi på förnybart att Vattenfall ska satsa över 50 miljarder i förnybar produktion under de närmaste fem åren. Undrans hur mycket som går till solenergi?

Uppmuntrande är Halls “Med rätt förutsättningar finns det goda möjligheter att Sverige skulle kunna ha en till 100 procent förnybar energiproduktion inom 25 års tid.”