I ellagen står det idag att
11 § En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt. Lag (2022:596).
Det betyder att en mindre solelproducent exempelvis på småhus inte behöver betala någon avgift för det inmatningsabonnemang som behövs hos nätägaren för att kunna sälja överskottet av solel.
Energimarknadsinspektionen (Ei) skrev igår (20 mars) i “Ei:s bedömning: Ingen reducerad nätavgift för småskaliga produktionsanläggningar” att
Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder. Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser.
…
–Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.
Ei har beslutat om inriktningen som innebär att bestämmelserna om reducerad nätavgift inte får tillämpas. Ei kommer att följa hur nätföretagen tillämpar de aktuella reglerna framöver.
Det betyder att alla solelproducenter kommer att behöva betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget i framtiden, om Ei:s bedömning ska följas.
Ett steg bakåt för solelproduktion i Sverige
Denna nyhet har uppmärksammats av media, exempelvis Slopad rabatt på el från solceller (Aftonbladet 20 mars), där Anna Werner, VD Svensk Solenerig, bedömer att den avgiften för inmatningsabonnemanget kan bli i “storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år,” I artikeln skriver man vidare att
Hon efterlyser nu åtgärder från regeringen för att göra det mer lönsamt med solcellsproduktion. Även Anna Carlén på Ei pekar på att regeringen kan agera med mer stöd om man skulle vilja kompensera de mindre solcellsägarna för dyrare elnätsavgifter.
Det är en mindre glad överraskning för alla solcellsägare med dessa ändrade regler om årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Hur stor den blir beror på vilket nätbolag man har. Det finns runt 150 nätbolag i Sverige och avgifterna kommer därför säkert att variera mycket beroende på vilket nätbolag man har.
I Elforsk-rapporten Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning författad av Bengt Stridh 2005 påpekades att den höga kostnaden för inmatningsabonnemang gjorde att försäljning av överskottsel skulle bli en förlust eftersom intäkterna från försäljningen skulle bli lägre än priset för inmatningsabonnemanget för det solcellssystem på 3 kW som hade installerats vid ABB Corporate Research.
Fem år senare ledde denna insikt till att i april 2010 infördes en ändring i ellagen som gjorde att elanvändare som hade ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt skulle inte betala någon avgift för inmatningen om man var en nettokonsument av el per kalenderår. Utan denna ändring i ellagen hade vi inte sett den stora ökning av solcellsanläggningar som tog fart när investeringsstödet infördes för alla i juli 2009. Lagändringen var därför en mycket viktig milstolpe för solel i Sverige.
En hög årlig avgift för inmatningsabonnemanget kan minska intresset att installera solceller och det är därför ett steg bakåt för att stödja solelprodukton i Sverige om avgiften för inmatningsabonnemanget återinförs för små solelproducenter.