Den 11 december ifjol skrev jag att ett modernt solcellsystem bör ge 800-1000 kWh per installerad kilowatt (kW) i Sverige. Det gäller för ett fast monterat system under ett år med normal solinstrålning, om det är någorlunda lämpligt orienterat och det inte är besvärande beskuggning.
Det finns tyvärr ingen samlad allmänt tillgänglig statistik som visar solelproduktionen på olika platser i Sverige. Siffrorna ovan är erfarenhetsmässiga från ett 3 kW solcellsystem som vi haft på ABB Corporate Research sedan 2005 och från olika erfarna personer i solcellssverige. Även simuleringsprogram som PVsyst och PVGIS ger värden i detta intervall.
Man ser ibland orimliga värden för solelproduktion i Sverige. Det gäller för de solcellspaket som Nordic Solar säljer via Bixias hemsida. Där anger man exempelvis att ett 1020 W system maximalt kan ge ca 1200 kWh per år, dvs ca 1180 kWh/kW. Detta är orimligt högt, speciellt med tanke på att växelriktarna StecaGrid 500M i paketet har en Euroverkningsgrad på 94,5% och därmed ligger några procent under de bästa växelriktarna. Jag påpekade felet på Bixias hemsida för två månader sedan men felet kvarstår fortfarande.
I takt med att system med växelriktare som har högre verkningsgrad installeras ökar energiutbytet. Växelriktaren Sunny Boy 1100E från SMA som användes vid installationen 2005 på ABB har en Euroverkningsgrad på blygsamma ≥91,3% enligt manualen. Den Sunny 3000 TL (Transformer Less) växelriktare som vi har på vårt hus har 96,3% i Euroverkningsgrad. Stora växelriktare på 100 kW eller högre kan ligga på 98,5%.
På ABB Corporate Research har nyligen installerats ett 11 kW system som används som solskydd ovanför fönster på en byggnad och där solcellerna följer solens rörelse med hjälp av en-axlig solföljning. Med solföljare producerar ett solcellsystem några hundra kWh/kW och år mer än ett fast monterat.
System med solföljare är sällsynta i Sverige. De solföljande system som finns är fristående på mark (exempelvis i Katrineholm och Ronneby), frånsett det nyligen installerade på ABB. Lite kuriosa med solföljning är att ett solföljande solcellssystem i Kiruna producerar mer energi under ett år än ett motsvarande i Stockholm eller Malmö enligt beräkningsprogrammet PVGIS. Notabelt vad gäller solföljare är att skillnaden i årsproduktion mellan 2-axlig solföljning och en optimal 1-axlig solföljning är så liten att 1-axlig solföljning starkt rekommenderas om man nu prompt vill ha solföljning. Fast hemma på villataket är det fortfarande fasta system som gäller…
Gilla detta:
Gilla Laddar in …