Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solelproduktion Juni – Summering 2

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i juni. Elanvändningstoppar är under morgonen och framför allt på kvällen, då matlagning, TV-tittande och datorer ökar på användningen. Värdet för elanvändning kl 15-16 verkar för övrigt vara rätt så mycket fel av någon outgrundlig anledning, det borde vara minst 12 kWh istället för 7,5 kWh. Minst el har vi köpt mellan 11 och 12, totalt 0,3 kWh under månaden.

Man kan räkna ut att under dygnets tre första timmar, då huset går på ”tomgång”, använde vi i genomsnitt 410 W. Det är vad FTX-ventilation (ca 140 W, uppmätt), kyl och frys (ca 50 W, beräknat snittvärde), IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk, laddare för datorer) och en del andra prylar (klocka ugn, logger solfångare, telefonladdare, batteriladdare för reservkraft och prylar på standby, dock ej TV:n som alltid stängs av under natten) använder. Jag förstår mig tyvärr inte på att ”övrigt”, som jag inte har mätvärden på, använder så pass mycket. Om tomgångseffekten kunde minskas med låt säga 100 W året runt skulle det motsvara ca 5% av husets årliga elanvändning!

Summering Juni 2011.

Summering Juni 2011.

Solelproduktion Juni – Summering. Plushus!

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juni från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-maj 2011.

62% av vår producerade solel under juni matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under maj. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

29% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mer än under maj då det blev 26%. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var lika med maj.

Under juni köpte vi 257,5 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 320-441 kWh under juni månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juni på 169 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 426 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 273 kWh till nätet, vilket gör att vårt produktionsnetto var 15,6 kWh. Vi blev alltså ett plushus under juni! Yiihaa…

Summering Juni 2011

Summering Juni 2011

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

442 kWh solel under juni

Under juni producerade våra solceller 442 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har redan 513 kWh/kW när halva året har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,78 380,6 416 508 552
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Mindre solel under juni än under maj

Hittills under juni har det blivit 351 kWh. Det verkar bli hyggligt soligt under resten av månaden så 430-440 kWh borde det bli för månaden. Därmed kommer det att bli lite mindre solel under juni än under maj som gav 450 kWh.

Enligt solinstrålningsdata från SMHI för Stockholm åren 1961-1990 ska juni i genomsnitt var den månad som har högst solinstrålning (borde gälla Västerås också). Å andra sidan gör en i Västerås 4,8 grader högre dygnsmedeltemperatur under juni än i maj att det minskar solelproduktionen eftersom verkningsgraden för solcellerna sjunker med ökande celltemperatur.

Dagsrekordet på 20,32 kWh från 26 maj står sig fortfarande och är hittills den enda dagen som gett över 20 kWh.

Solelproduktion hittills under juni per dygn.

Solelproduktion hittills under juni per dygn. Solelproduktion per dygn hittills under 2011.

Utmärkt solelproduktion under juni

Solcellerna tuffar på lysande. Alla dagar utom en under juni har solelproduktionen hittills troligen varit över vår elanvändning på ca 11-12 kWh/dygn, se diagram. Om månaden fortsätter som den börjat ligger 500 kWh under månaden inom räckhåll. Detta räcker gott och väl för att bli ett plushus under juni!

Sådär, nu har jag lyckats fånga in och släppa ut den utmattade talgoxhona som flugit in genom en öppen dörr och som inte hittade ut igen.

Kan säga att det var betydligt lättare att fånga in och släppa ut den bålgeting som också hamnat inomhus. Bålgetingar är fredliga och har ett oförtjänt dåligt rykte. Men bålgetingarna är riktigt stora och brummar imponerande. Bredvid den var det en ”vanlig” geting och den var väl inte ens hälften så lång som bålgetingen.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Solelöverskott alla sommardagar – Nettodebitering var är du?

Under maj var den lägsta solelproduktionen den 17 maj då vi producerade 7,56 kWh. Diagrammet nedan visar att även en sådan ”dålig” dag matas mycket av solelen in till nätet. Närmaste bestämt blev det 3,3 kWh = 44% av solelproduktionen.

Notabelt är att under de timmar solelproduktionen och inmatningen var hög behövde vi ändå köpa lite el, när vi under korta tider under en timme använde mera el än vad vi producerade.

Begreppet timmätning är därför lite tvetydigt. Man skulle kunna tro att inmatning och uttag kvittas under en timme och att ett nettovärde redovisas för timmen. Men så är inte fallet för oss, utan separata värden per timme för inmatning och uttag redovisas. Har vi någon gång under timme använt mer el än vad vi producerar så får vi betala för den köpta elen även om vi under timmen har ett överskott av producerad solel. 

Om man som vi får NordPool spotpris utan avdrag för den inmatade elen var genomsnittspriset den 17 maj 60,9 öre/kWh, inklusive moms. Dessutom får vi 7,5 öre/kWh från Vattenfall i ”energiersättning”, vilket gjorde en total ersättning på ca 68 öre/kWh för den inmatade solelen den 17 maj. Det rörliga priset för den köpta elen varierar beroende på vilket avtal man har med elhandlare och nätägare. Tittar man på en graf från Kundkraft för 17 maj och lägger på nätöverföringspriset hamnar man på ca 1,3-1,5 kr/kWh i rörligt pris för ett 1-årsavtal. Många småproducenter tycker nog att det är stötande att man får betala ungefär dubbelt så mycket för den köpta elen som den ersättning man får för inmatad el under samma timme.

En lösning på detta problem stavas nettodebitering.

Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.
Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har lagt in solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för fem olika anläggningar. På det viset kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Maj 2011
KTH 482
Bua Kyrka 450
ABB Corporate Research 384
Gäddeholm 382
Finnängen 378

KTH är i topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Men Andreas har sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen.

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.

Solelproduktion Maj – Summering

Fick timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för maj från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-april 2011.

63% av vår producerade solel under maj matades in på nätet. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia. Vad den sålda elen är värd får vi se när utbetalningen kommer från Bixia. Vi har inte fått någon utbetalning ännu, den görs först när vi passerat 300 kr enligt tidigare besked från Bixia.

26% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning.

Under maj köpte vi 340 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8°), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 400-514 kWh under maj månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under maj på 168 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 508 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 282 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 58 kWh. Vi blev alltså inte riktigt ett plushus under maj men under juni och juli kommer vi att bli ett plushus!

Sammanställning maj 2011

Sammanställning maj 2011

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

450 kWh solel under maj

Under maj producerade våra solceller 450 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Alla dagar under maj hade högre solelproduktion än den bästa dagen under januari.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. I år kommer vi dock att passera 900 kWh/kW som det ser ut, så mitt antaganden är alltför försiktigt.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129,1
 
70
Mar 292,32 242,5 229 273,2 255
Apr 362,20 324,2 336 368,2 465
Maj 449,87 379,8 452 499,9 448
Jämförelse av verklig solelproduktion med olika prognoser.

Jämförelse av verklig solelproduktion med olika prognoser.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Fåglar och solceller

Ett par sädesärlor har häckat på taket fyra år i rad på västra delen av snedtaket som är vänt från balkongen. Vi har därför aldrig sett boet. De kunde sitta på taket med näbben full av insekter men så länge man tittade på dem satt de kvar synligt. De var experter på att smita in i boet när man tittade bort. När sädesärlorna anlände i våras möttes de av en nyhet. På 20 m2 av taket var det nya solceller! Undrans vad de tänkte…

Såg dem någon gång gå in mellan tegeltaket och solcellsmodulerna, men trodde ändå att de byggt bo på det vanliga stället. Men igår morse fick jag höra fågelungar rakt ovanför balkongen. Fick även se en sädesärla pila in under solcellsmodulerna och mata ungarna innan den kvickt drog sig tillbaka igen. Boet är på mitten under de sex moduler som är öster om takstegen. Kul!

Jag har bildat Klubb Tomt 100 för de som sett minst 100 fågelarter från sin tomt så varje fågelart är intressant. Har hittills noterat 123 fågelarter från denna tomt. För att en fågel ska räknas räcker det att jag själv står på tomten, fågeln kan vara utanför tomten, bara jag säkert kan identifiera fågeln.

På ABB Corporate Research satte vi upp en 3 kW solcellsanläggning 2005. De första åren var det inga problem med nedsmutsning men sedan ett par år har det varit besvär med tamduvor. Solcellsanläggningen sitter vid basen av en hög mast för en gigantisk ABB-skylt. Duvorna har fått för sig att sitta upp på skylten och som det verka skjuta prick på solcellsanläggningen. Det blir så pass mycket spillning på solcellsmodulerna att det sannolikt påpekar solelproduktionen en del. Det är svårt att bli av duvorna. Får nog plantera in en pilgrimsfalk i sådana fall. Skulle kunna anordna duvbingo kanske (jämför kobingo)?

Sädesärla, en hane på vårt tak.

Sädesärla, en hane på vårt tak.

Gräsand, hona I fågelbadet igår morse.

Gräsand, hona I fågelbadet igår morse.

Kanadagås och fiskmåsar på vår brygga i förrgår, rena fågelberget...

Kanadagås och fiskmåsar på vår brygga i förrgår, rena fågelberget...