Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

260 kWh solel under mars

Det blev 260,71 kWh solel under mars. I mars ifjol blev det 292,32 kWh. 11% mindre i år än under mars ifjol alltså.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn under 2012 dels en jämförelse mellan mars 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 14,8 kWh medan max stannade vid 13,26 kWh i år.

Solelproduktion per dygn under mars 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2011 och mars 2012.

Det var 1-2 cm nysnö i morse. Snön smälte under dagen och våra våriris lät sig inte bekommas av de få plusgraderna.

Våriris. 31 mars 2012.

Solelproduktion Februari – Summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för februari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för februari 2011.

26% av vår producerade solel på 116,86 kWh under februari matades in på nätet, vilket kan jämföras med endast 13% under februari ifjol. Denna överskottsel sålde vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh, inklusive moms.

2 av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var lika många timmar som under februari 2011. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under februari köpte vi 2711 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var lite mer än februari i fjol med 2658 kWh men mindre än 2010 års 2991 kWh. 2008 köpte vi bara 1566 kWh. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under februari på 87 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 2798 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 30 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 2681 kWh.

Jämförelse februari 2011 och 2012.

Jämförelse februari 2011 och 2012.

Solelproduktion per dygn under februari 2011.

Solelproduktion per dygn under februari 2011.

Solelproduktion per timme under februari 2011.

Solelproduktion per timme under februari 2011.

Solceller storvinnare av installerad effekt i EU 2011

The European Wind Energy Association har gett ut rapporten ”Wind in power 2011 European statistics. February 2012”. Det är en riktig guldgruva när man vill studera installerad effekt av olika elproduktionsslag i EU:s 27 länder.

Solceller sopade mattan med alla andra kraftslag när det gäller nyinstallationer under 2011. Hela 21,0 GW solceller installerades i EU. Det var 46,7% av den nyinstallerade effekten för elproduktion i EU. Naturgas var två med 9,7 GW (21,6%) och vind trea med 9,6 GW (21,4%).

Installationerna i vind anges till 12,6 miljarder Euro. Det gör i genomsnitt 1300 Euro/kW. Den 11 februari skrev jag om att stora solcellsanläggningar installeras för 1600-1800 Euro/kW, exklusive moms.

Man bör ha i minnet att den installerade effekten ger olika mycket energi beroende på vilket kraftslag man tittar på. Sammanlagt 93,957 GW installerad vindeffekt i EU anges ge 204 TWh el under ett normalår, motsvarande 6,3% av EU:s slutliga elanvändning. Det betyder i medeltal 2170 kWh/kW under ett år.

Den såvitt känt bästa solcellsanläggningen i Sverige under 2011, på KTH, gav 1074 kWh/kW, vilket var nytt svenskt rekord. En solföljande solcellsanläggning i sydligaste Portugal, Spanien eller Sicilien kan ge ca 2000-2100 kWh/kW och år enligt mina uppskattningar med PVGIS.

Tyskland är det EU-land som har mest installerad effekt av både vindkraft och solceller.

Även om kol, kärnkraft och olja för elproduktion alla minskat sedan år 2000 är kol fortfarande det kraftslag som störst installerad effekt för elproduktion i EU och tillsammans med gas svarade de för 49% av den installerade effekten i EU år 2011. Dessutom har vi förstås trafik, flyg och bostadsuppvärmning där vi har fossila bränslen. Det är fortfarande en lång väg att gå att fasa ut de fossila bränslena i EU, men sol och vind går starkt framåt.

Man kan väl också säga att det är vi själva som beslutar hur snabbt det ska gå att fasa ut de fossila bränslena genom exemplvis

  • hur mycket vi satsar i forskning och utveckling av nya tekniker,
  • hur mycket ekonomiskt stöd vi ger förnyelsebara respektive icke förnyelsebara tekniker,
  •  i vilken grad vi alla bidrar genom energibesparing och medvetna val, inte bara i vardagen utan även genom vilken politik vi ger vårt stöd…

Klicka på diagrammen nedan om du vill se dem i större skala.

Nyinstallerad effekt i EU 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Mycket solig start på mars och årsbästa idag

Redan har 71 kWh solel producerats under mars, jämfört med 55 kWh under första vecka av mars ifjol. Idag blev det dessutom nytt årsbästa med 11,93 kWh, vilket
var 0,7 kWh mer än i förrgår!

Kul med statistik så att det börjar gå att jämföra från ett år till ett annat.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

 

Årsbästa för solcellerna

Idag var det en härligt solig dag med 3-5 plusgrader under dagen. Det blev 10,95 kWh solel idag vilket var något bättre än gårdagens 10,62 kWh, som var föregående årsbästa.

I nedanstående diagram har jag jämfört solelproduktionen från en av solcellsväxelriktaren på KTH. Den anläggningen på 10,08 kW har liksom vår en SMA Sunny Boy 3000 TL växelriktare, med 3,36 kW per växelriktare. KTH-anläggningen sitter högt på ett tak och är därmed helt oskuggad. Det är en bra referens när vi vill se hur mycket skuggning vi har från omgivande träd under morgon-förmiddag och kväll.

Skuggning under en del av dagen är nog generellt den faktor som mest påverkar solelproduktionen för solcellsanläggningar i Sverige. Man bör redan vid planeringen studera om det är något som skuggar den tänkta placeringen, om skuggning kan undvikas eller om det går att justera placeringen för att minimera skuggning. Därmed inte sagt att vi ska göra kalhyggen på alla hustomter med solceller, även träd har sitt värde, :-).  Allvarligast är förstås att ha skuggning mitt på dagen då solelproduktionen är som störst.

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

Årsbästa för solcellerna idag!

Det var en solig dag idag och solcellerna gav 9,8 kWh vilket är årets högsta dagsvärde. I februari ifjol var det en dag som var bättre, den 23 februari gav då 10,03 kWh. I diagrammet nedan ser man att toppeffekten var lite högre 23 februari ifjol (5,3%). Bidagande orsaker kan vara

  • skillnader i solcelltemperatur. Solcellerna ger högre effekt om det är kallare. Sensorn för modultemperatur visar att det var 6 grader varmare idag, vilket gör 6*0,3%/°C (enligt datablad för våra solceller Sanyo HIT-240 HDE4) = 1,8% lägre toppeffekt.
  • skillnader hur rena modulerna var. Svårt att veta skillnader från ett år till ett annat, men med tanke på att jag gjorde ren modulerna 3 december borde skillnaden mot ifjol vara försumbar.
  • sämre prestanda för solcellsmodulerna på grund av åldring. Degradering av modulerna borde inte vara mer än en 0,5%, om man ska ta ett medianvärde av många gjorda studier sammanställda av NREL.
  • skillnader i hur klart det var. Verkar alltså som detta var den största skillnaden.

I diagrammet ser man för övrigt att vi lider en del av skuggning från omgivande träd under förmiddagen och troligen även lite under eftermiddagen. Skuggproblematik är sannolikt den faktor som i praktiken har störst betydelse när det gäller påverkan på en solcellsanläggnings årsproduktion i jämförelse med bästa tänkbara årsproduktion.

Februari ifjol gav 129,93 kWh. Februari i år har hittills gett 96,39 kWh solel. Med endast tre dagar kvar i månaden, varav en extra dag på grund av skottdag, står det klart att februari i år inte kommer att producera lika mycket solel som februari ifjol.

Effekt från växelriktaren under bästa februaridagarna 2011 och 2012.

Effekt från växelriktaren under bästa februaridagarna 2011 och 2012.

Solelproduktion Januari – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för januari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för januari 2011.

14% av vår producerade solel under januari matades in på nätet, vilket kan jämföras med 17% under januari ifjol. Denna överskottsel sålde vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh, inklusive moms.

Vi behövde köpa el under månadens alla timmar. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under januari köpte vi 3028 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var mindre än januari i fjol med 2977 kWh men mindre än 2010 års 3781 kWh. 2008 köpte vi bara 2162 kWh. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under januari på 43 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 3071 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 7 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 3021 kWh.

Jämförelse januari 2011 och 2012.

Jämförelse januari 2011 och 2012.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Solinstrålning under 2011 högre än under normalår

På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. I Stockholm var solstrålningen 1021,7 kWh/m2 och i Lund 1016 kWh/m2 under 2011, med andra ord en marginell skillnad. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 5,4% respektive 4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990.

Tittar man på enskilda månader var det som mest 25% (mars) högre än och som minst 13% (november) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var juni 18% över och december 13% under normalvärdet.

Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. I år var det ändå större övervikt för första halvåret, 59% i Stockholm och 59,7% i Lund.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2011 hade Stockholm 2072 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket är 14% mer än normalt.

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Under 2011 blev det 638 mm nederbörd, vilket betyder att det blev 18% mera nederbörd än normalvärdet för ett helår som är 539 mm i Västerås.

Global solstrålning Stockholm 2011

Global solstrålning Stockholm 2011

Global solstrålning Lund 2011

Global solstrålning Lund 2011

Global solstrålning Stockholm jämfört med Lund 2011

Global solstrålning Stockholm jämfört med Lund 2011

Solskenstid Stockholm 2011

Solskenstid Stockholm 2011

Nederbörd Västerås 2011

Nederbörd Västerås 2011

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Blir solelproduktionen i morgon som idag?

Har bytt dator och åkt mycket långfärdsskridskor i helgen. Det blev skridsko med Maria hemifrån till Bålsta = 74 km igår. Därför har det blivit lite tunt med bloggandet på sistone.

När man ska göra väderprognoser skulle man kunna tänka att vädret i morgon blir nog som idag. Hörde det från idag av en spanjor som jobbar med solcellsanläggningar. Det kan kanske stämma i Spanien. Men hur är det i Sverige? Skulle man kunna säga att solelproduktionen i morgon blir ungefär som idag även i Sverige? ”No way”, var min spontana tanke, men tyckande är en sak och fakta en annan…

Jag tittade därför på solelproduktionen per dag under 2011 och jämförde varje dags solelproduktion med dagen före. Frågan är var man sätter ”godkänt”? Den enda kravspecifikation jag hört talas om är att i Italien fick man under en tid 20% bonus på solelpriset om prognosen för nästkommande dag var inom 10% av den verkliga solelproduktionen under 300 dagar av året.

Inom 10% avvikelse skulle vi alltså kunna kalla bra men större avvikelse än låt säga 50% dåligt. Under 62 dagar (17%) var avvikelsen mindre än 10%. Men under 172 dagar (43%) var avvikelsen större än 50%. Under 83 dagar (23%) var avvikelsen större än 100% = “way off”. Det var alltså större sannolikhet under 2011 att denna prognosmetod skulle ge avvikelser på mer än 100% än mindre än 10%. Denna prognosmetod fungerar med andra ord inte så bra i Sverige.

Figuren nedan sammanfattar resultaten.

Avvikelse i solelprognos baserad på föregående dag under 2011.

Avvikelse i solelprognos baserad på föregående dag under 2011.

50 kWh solel under januari

Under januari producerade våra solceller 50,31 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det är mer än under januari 2011 som gav 48,09 kWh. Det var dock betydligt mera snöproblem förra vintern än denna, så man ska inte dra några stora växlar på de små skillnaderna.

Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärden från Vattenfall.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.