Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Diagram

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt

Publicerat av

Med hjälp av en lista över de 1107 ansökningar om investeringsstöd för solcellsanläggningar som beviljats från och med 1 juli 2009  till och med 19 oktober 2012 som jag fått från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten, har jag gjort lite iakttagelser.

Idag blir det om installerad effekt. Jag har tagit med de 582 solcellsanläggningar som hade fått stödet utbetalt och som därmed säkert är färdiga. Eftersom den installerade effekten kan skilja sig från den man ansökt om uteslöt jag de ytterligare 525 som beviljats stöd men som inte fått stödet utbetalt ännu.  Notera att de 110 utbetalningar som gjordes för solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden maj 2005 till och med 31 december 2008 ej finns med i denna statistik.

Första diagrammet nedan visar installerad effekt per anläggning där datum i diagrammet anger när utbetalningen av stödet gjorts. Man inser snart att det finns felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Den största anläggningen anges vara på 200 kW i Degerfors till en kostnad av 340 000 kr, med en modulyta på 74,25 m2 och uppskattad årsproduktion på 10 MWh. De tre sistnämnda uppgifterna pekar på att den installerade effekten är runt 10 kW. Man skulle önska att länsstyrelserna gjorde en rimlighetsbedömning av de lämnade uppgifterna, så att vi slipper sådana här uppenbara fel i statistiken. Den näst största anläggningen anges till 131 kW och där verkar det vara rimliga uppgifter.

Tabellen visar att de flesta installerade solcellsanläggningar är relativt små. Medianvärdet är 4,2 kW vilket visar att de flesta anläggningar installeras på småhus. I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten per anläggning har minskat med tiden. Det betyder att småhusägarna var lite långsammare i starten av denna stödperiod men att allt fler har kommit in med tiden. Det är väl dessutom troligare att flera mindre solcellsanläggningar än större som installerats utan investeringsstöd, men för dessa anläggningar finns ingen statistik.

142 stycken (24%) är större än 10 kW, se det tredje diagrammet. De flesta av dessa är rimligen installerade på större byggnader än småhus eller på mark, med tanke på den yta på ca 70 m2 eller mer som krävs för att installera mer än 10 kW.

I kommande inlägg kommer flera iakttagelser!

Angiven installerad effekt (kW)
Max 200 (fel) – Största är 131
Min 0,24
Medel 11,6
Median 4,2
Summa 6 749
Antal anläggningar 582 stycken  (varav 17 hybrider för el och värme)
Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19. Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solig helg gav 15 kWh

Publicerat av

Både igår och idag var det klara och soliga dagar. Vi fick 7,42 kW solel igår och 7,43 kWh idag. Det skiljde med andra ord bara 0,1% och effektkurvorna baserade på 5-minutersperioder ligger i stort sett identiskt i diagrammet här nedan. Kurvorna är osymmetriska på grund av skuggande träd på förmiddagen (störst betydelse) och under kvällen.

Maxeffekten igår var 1981,3 W (kl. 12.30-12.35, sommartid) och idag 1999,6 W (11.35-11.40, vintertid), vilket gör en skillnad på 0,92%. Det var 2,8 grader kallare i luften idag, vilket med en temperaturkoefficient på -0,3%/°C för våra Sanyo HIT-moduler teoretiskt skulle ge 0,83% högre effekt idag.

Om det blåser kan det också påverka solcelltemperaturen så man kan inte gå bara på lufttemperaturen. I helgen var det dock lugnt vid huset så vinden borde inte spela någon roll. Mätning av modultemperatur visade dock bara 0,2°C lägre temperatur och maximal solinstrålningen var 0,9% lägre idag, vilket sammantaget borde ge 0,8% lägre effekt idag.

Huum… det hela går inte ihop sig riktigt, gissar att onoggrannheten i mätningarna spelar ett litet spratt.

  2012-10-27 2012-10-28
Energi (kWh) 7,42 7,43
Effekt max (W) 1981,3 1999,6
Lufttemperatur vid max effekt (°C) 3,62 0,84
Modultemperatur vid max effekt (°C) 20,51 20,34
Solinstrålning vid max effekt (W/m2) 527,9 523,2
Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Tankar om egen elanvändning – Köp LED-lampor!

Publicerat av

Jag tror att egenproducenter av solel blir mera medvetna om sin egen elanvändning.

Gjorde en sväng idag på Clas Ohlsson och inhandlade ett par LED-lampor. Den ena var med G4-sockel (färgtemperatur 3000 K enligt texten på förpackningen), sådana där små rackare som vi har i spotlights. I många spotlights… När jag räknade ikväll blev det 39 stycken! Vi har sådana lampor i så gott som alla fönster i huset, dessutom är det i badrumsskåpen och under köksskåpen. 24 av dem används längre tid dagligen (fönstren och under köksskåpen), 13 stycken används dagligen kort tid (badrummen och sovrumsfönstret) och två sitter i fönster där vi sällan eller nästan aldrig har fönsterlampan tänd.

LED-lampa med G4-sockel. Källa Clas Ohlsson.

LED-lampa med G4-sockel. Källa Clas Ohlsson.

De lampor vi haft tills nu är på 10 Watt (12 Volt). Lampan från Clas Ohlsson var på 1,5 W (12 V). Den kostade 59 kr. Om man köper tre stycken eller fler skulle de kosta 53 kr. Om jag istället skulle ha köpt 2-pack halogen 10 W hade de kostat 12,5 kr/styck. LED-lamporna är alltså betydligt dyrare i inköp. MEN, de använder betydligt mindre med el och de ska hålla betydligt längre vilket gör att de i längden blir billigare. Livslängden är 20 000 timmar för LED-lampan enligt förpackningen, mot ”upp till” 2 000 timmar för halogenlampan.

Efter en del pillande hade jag tagit bort den trasiga halogenlampan och fått den nya LED-lampan på plats i de små hålen. De pyttesmå pinnarna i G4-lamporna är inte helt lätta att få på plats. LED-lampan är platt och har större yta. Jag böjde till pinnarna för att den skulle vara lättare att få plats och böjde sedan tillbaka pinnarna när monteringen var klar. LED-lampan har ett vitare och lite starkare sken än våra gamla halogenlampor som har ett gulare och något svagare sken. Detta var lätt att konstatera när de satt bredvid varandra. LED-lampans nio lysdioder sticker lite mera i ögonen när man tittar in i lampan, men hur ofta tittar man in i en lampa i överkant av ett fönster? Som helhet verkar det helt OK så här långt. Fast detta har skett i lönndom när Maria är bortrest får jag väl erkänna. Vi får se vad stilexperten tycker när hon kommer hem…

Om vi antar att drifttiderna på 20 000 respektive 2 000 timmar stämmer och ett rörligt elpris på 1,1 kr/kWh (elhandelspris 1-årigt avtal enligt Kundkrafts hemsida + elöverföring) kommer lampinköp och lampdrift ha kostat lika mycket för de båda lamporna efter 3 000 drifttimmar om man köper LED-lamporna för 53 kr styck och halogenlamporna för 12,5 kr/styck, se nedanstående diagram. Våra 24 mest använda spotlights går säkert 3 timmar per dag i genomsnitt under året. Efter bara 2,7 år skulle då LED-lampan vara billigare i drift! Ha, :-), det är en överhängande risk att Maria kommer att få fler än en överraskning när hon kommer hem. Huum, om jag byter alla lampor i fönstren, då märker hon kanske ingenting?

Med dessa LED-lampor skulle vi spara 9,3 kWh/år per styck eller 223 kWh/år om vi skulle byta alla 24 lampor som vi använder längre tid dagligen. Det skulle innebära en årlig besparing av köpt el på knappt 2% i vårt hus. Jag tror inte att våra spotlights i fönstren bidrar till minskat värmebehov under vintern. Rumstermostaterna till golvvärmen sitter flera meter ifrån fönstren och på lägre höjd, lampvärmen stiger uppåt och därför tror jag inte att rumstermostaterna reagerar annorlunda med lägre lampeffekt i fönstren.

Dessutom kommer vår nyinsatta LED-lampa att hålla i sådär 18 år innan den behöver bytas. Sköönt…

På utsidan av huset har vi haft tre LED-lampor i knappt fyra år. En gick sönder nästan omedelbart, men vi fick en ny utan kostnad. Sedan dess har de fungerat klanderfritt.

Slutsats

Köp LED-lampor!

PS. I IEA:s skrift “Lights Labour’s Lost” från 2006 anges att hela 19% av världens elanvändning går till belysning!

Kostnad LED- och halogenlampa vid elpris 1,1 kr/kWh som funktion av drifttiden.

Kostnad LED- och halogenlampa vid elpris 1,1 kr/kWh som funktion av drifttiden.

Energibesparing per år för LED-lampor 1,5 W jämfört med halogenlampor 10 W, vid olika drifttider per dag.

Energibesparing per år för LED-lampor 1,5 W jämfört med halogenlampor 10 W, vid olika drifttider per dag.

Mer eller mindre solinstrålning i år jämfört med normalt?

Publicerat av

Det beror på var man bor. Från Mälardalen och norrut har det varit mindre soligt än normalt vid SMHI:s mätstationer. Östersund har med 756 kWh/m2 en global solinstrålning som är 8,5% lägre än normal under perioden 1961-1990, vilket är den största avvikelsen från det normala bland SMHI:s mätstationer. Söder om Mälardalen har det varit soligare än normalt vid SMHI:s mätstationer. Växjö med 830 kWh/m2 i global solinstrålning hittills i år är 6,6% mer än normalt! Se diagrammen här nedan.

Solelproduktionens variation är ungefär lika som den globala solinstrålningen. Det kan dock bli en vissa avvikelser beroende på hur temperaturen har varierat i förhållande till det normala, eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande celltemperatur (0,45%/°C är ett normalt värde).

Man mäter även solskenstid, som är den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Detta värde är inte lika intressant för en solelproducent, men när media visar solligor är det solskenstid man anger. Solskenstid mäts dessutom vid flera stationer än globalstrålningen. Karlskrona är bäst av SMHI:s mätstationer när det gäller solskenstid med 1731 timmar hittills i år. De ligger 1! timme före Visby. Rankar man orter efter solskenstid behöver den nödvändigtvis inte bli densamma som för globalstrålning. Exempelvis ligger Luleå (1523 timmar) före Karlstad (1512 timmar) när det gäller solskenstid medan Karlstad (866 kWh/m2) klart slår Luleå (773 kWh/m2) i globalstrålning.

PS. Kan tilläggas att vi till och med augusti har producerat 5,2% mindre solel än ifjol, som åtminstone i Stockholm hade 5% högre solinstrålning än normalt under perioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Alltför få solcellsanläggningar ansöker om elcertifikat

Publicerat av

Har tidigare berättat om att eftersom Maria och jag äger 50% vardera av vår solcellsanläggning kunde inte Svenska Kraftnät bokföra vårt första elcertifikat, som vi tjänade in redan i juli ifjol, på våra Cesar-konton eftersom de inte visste vem av oss som skulle tilldelas detta elcertifikat. Låter som Grönköpings Veckoblad, men det är faktiskt sant…

Tragikomiskt blev det även när jag i kväll försökte logga in på Cesar-kontot. Jag skrev först fel lösenord eller rättare sagt försökte logga in på Marias konto med mitt lösenord. När jag sedan skrivit det rätta lösenordet på rätt konto fick jag meddelandet ”Du har loggat ut från Cesar. För att kunna logga in igen måste du stänga detta webbfönster.” Fick stänga Internet Explorer, öppna sidan igen och logga in.

I aktivitetsloggen kunde jag se att den 15 juni var en historisk dag för oss. Då bokfördes ett elcertifikat på mitt Cesar-konto och ett elcertifikat på Marias Cesar-konto! Yeah…Vi är alltså med elcertifikat och äger nu två elcertifikat, som inom kort ska överföras till Telge Energi, som köper vårt solelöverskott.

Priserna på elcertifikat var under augusti i genomsnitt 176,19 kr, exklusive moms. Det är fjärran från toppen i augusti 2008 då månadsmedelpriset var 333,86 kr, se diagrammet här nedan.

Elcertifikatsystemet är definitivt inte anpassat för de små elproducenterna. Symptomatiskt är att Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken “Företag”, trots att man inte alls behöver vara ett företag för att godkännas för tilldelning av elcertifikat.  Det är tyvärr alltför få solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för elcertifikat. Statistik över vilka anläggningar som är godkända för tilldelning av elcertifikat finns hos Energimyndigheten. Av idag 3321 godkända anläggningar är det bara 73 solcellsanläggningar. Det är okänt hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige, men det är rimligen flera hundra solcellsanläggningar som går miste om rätten till elcertifikat!

Rimligen skulle en översyn behövas så att elcertifikatsystemet anpassades till även de små producenterna. En enkel åtgärd, som jag nämnt tidigare, skulle vara att de små producenterna skulle kunna rapporterna in sin produktion en gång per år till Svenska Kraftnät via Internet. Kan vi deklarera en gång per år via Internet borde det även vara möjligt för de betydligt mindre belopp som det gäller för elcertifikat. Om detta genomfördes skulle de små anläggningarna kunna få elcertifikat för hela sin elproduktion och inte bara för det överskott som matas in på nätet.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

316 kWh solel under augusti

Publicerat av

Det blev 316,15 kWh under augusti. Det blev mindre än augusti ifjol som gav 334,21 kWh, se även diagram här nedan som jämför dygnsdata för 2011 och 2012. Till och med augusti skördade vi 2299 kWh solel, vilket är 5,5% mindre än de 2426 kWh vi fick ifjol under samma period. Allt talar därför för att vi kommer att producera mindre solel i år än 2011, som i Stockholm var 5% soligare än normalt (närmaste SMHI mätstation för solinstrålning). Hittills i år bör vi därför ligga på ungefär ett normalårs solelproduktion.

Den kommande veckan verkar bli rätt solig och varm. Vi kan därför vänta med att slå på golvvärmen. Solen värmer upp huset på dagen och det räcker för hålla tillräcklig värme i huset även nattetid.

Jämförelse solel augusti 2011 och 2012.

Jämförelse solel augusti 2011 och 2012.

Skogsfru. En sällsynt och nyckfull orkidé. Oppli, Hälsingland, 1 september 2012.

Skogsfru. En sällsynt och nyckfull orkidé. Oppli, Hälsingland, 1 september 2012.

Medelpriset för solcellsystem under 15 000 kr/kW i Tyskland!

Publicerat av

1776 Euro/kW, inklusive installation men exklusive moms, kostade ett komplett takmonterat solcellsystem på max 100 kW i Tyskland under andra kvartalet 2012 enligt statistik från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar), se nedanstående diagram som visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006. Med en kurs på 8,35 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 14 830 kr/kW exklusive moms och 17 647 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 27% under senaste året och 39% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än häpna över prisutvecklingen.

Vad det innebär i pris per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland… Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,11 kr/kWh vid kurs på 8,35 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.

Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna. Mitt tips är nettodebitering…

Steget efter nettodebitering som jag ser framför mig blir eget ellager, för att undvika inmatning på nätet, men det ligger (betydligt?) längre fram i tiden.

Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme).

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland. inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Mer solel under juli i år än ifjol!

Publicerat av

Jag har haft semester, men solcellerna har jobbat på. Det är bara att skörda…

Under juli gav våra solceller 405 kWh, vilket är klart mer än juli ifjol då det blev 367 kWh. Juni i år var däremot med 396 kWh sämre än fjolårets 442 kWh. Bästa månad i år liksom ifjol var maj med 445 kWh vilket var väldigt nära fjolårets maj, som med 450 kWh är vår rekordmånad sedan vi körde igång solcellsanläggningen den 28 oktober 2010.

Under januari-juli skördade vi 1982 kWh, vilket är 5% mindre än fjolårets 2091 kWh. Man ska dock ha i minnet att 2011 var soligare än normalt. Ifjol var solinstrålningen 5,4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990 i Stockholm (närmast mätstation som SMHI har) . Enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen och därmed även solelproduktionen variera ca ±10% mellan olika år så man får förvänta sig lite variationer mellan olika år.

Diagrammet och tabellen här nedan visar solelproduktionen per månad hemma hos oss.

Jämförelse solel 2011 och 2012

Jämförelse solel 2011 och 2012

Månad 2010 (kWh) 2011 (kWh) 2012 (kWh)
Jan 48,09 50,31
Feb 129,93 116,86
Mar 292,32 260,71
Apr 362,20 307,98
Maj 449,87 445,26
Jun 441,79 396,32
Jul 367,05 405,05
Aug 334,11
Sep 241,11
Okt 138,75
Nov 52,71 58,79
Dec 18,87 34,64
Jan-Jul 2091,25 1982,49

 

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.

All time high för solcellerna!

Publicerat av

Lite obemärkt smög det in ett dagsrekord för vår solcellsanläggning under midsommaraftonen (22 juni). Lysande 20,74 kWh blev det och det gamla rekordet från 26 maj 2011 på 20,32 förpassades därmed till historieböckerna. Det nya rekordet var därmed en rejäl putsning av det gamla. Lite rippel på effektkurvan i diagrammet nedan visar att det finns lite mera att ta, så 21 kWh kan kanske passeras någon gång i framtiden. Ifjol passerades 20 kWh endast under en dag, men i år har det hänt under två dagar. 20,19 kWh halades in den 7 juni.

Däremot blir juni månads solelproduktion i år (ca 332 kWh hittills) fjärran från fjolårets 441,79 kWh. Kan finnas ett samband med de regnrekord som enligt TV-nyheterna i kväll noterats i Stockholm och Sörmland för juni månad…

Solelproduktion 22 juni 2012.

Fingerborgsblomma Herrgårdsängen, Gäddeholm 23 juni 2012.

Hanergy köper Q.Cells dotterbolag Solibro

Publicerat av

Fick ett spännande tips från Ulf Åman, Solect Power. Hanergy Holding Group Limited köper Q.Cells dotterbolag Solibro, inklusive Solibro Research i Uppsala enligt pressmeddelande från Q.Cells igår. Det var snabba ryck!  Bara för två månader sedan, 3 april, meddelades att Q.Cells var bankrutt. En lättnad att Solibro och speciellt Solibro Research i Uppsala blir kvar. Enligt pressreleasen ska man öka produktionen av CIGS-moduler i tyska Thalheim till 100 MW. Det är dock en bit kvar till världstoppen. Under 2011 behövde man producera mer än 500 MW för att komma med på 20 i topp listan över världens största solcellstillverkare enligt tidskriften Photon International nummer 3-2012.

Marknaden för tunnfilmssolceller har blivit betydligt tuffare i takt med att kinesiska kiselmodultillverkat sänkt priserna. Enligt Photon hade kiselsolceller 87,9% av solcellsmarknaden under 2011. Tunnfilmsolcellerna marknadsandel minskade under både 2010 och 2011 och var 2011 lägre än 1999, se diagrammet här nedan. Ett ljus i mörkret var att CIGS under 2011 ökade sin marknadsandel från 1,6% till 2,4%.

Marknadsandel för olika solcellsteknologier. Data från Photon International 3-2012.

Det som ligger tunnfilmsteknologierna i fatet är lägre verkningsgrad än för moduler baserade på kristallint kisel. Det gör att installationskostnaden ökar eftersom det krävs större tak- eller markyta, flera moduler för en given effekt (påverkar frakt, hantering och sortering), mera profiler för fastsättning av modulerna, flera kopplingsskåp (med brytare, strömsensorer, överspänningsskydd), mera kablar och mera arbetstid för installationsarbetet samt sannolikt lite högre driftkostnader på grund av att det är flera komponenter i systemet. I takt med att modulkostnadens andel för en solcellsinstallation minskar ökar betydelsen av hög verkningsgrad för att hålla nere kostnaderna för resten av solcellssystemet. En utmaning för tunnfilmsteknologierna är därför att höja modulverkningsgraden.

På lång sikt har kisel en fördel i att det är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan näst efter  syre (bundet i olika oxider) och det är därför ingen bristvara. Indium och tellur är mindre vanliga vilket med tiden kan ge prisökningar. Kadmium är mycket giftigt och bör undvikas.  EU:s RoHS-direktiv listar kadmium som ett ämne vars användning ska begränsas, CdTe i solcellsmoduler är dock ett undantag för närvarande. Vid Uppsala Universitet pågår forskning att finna alternativa grundämnen i CIGS-solceller.

Nyheterna duggar tätt. 1 juni meddelade Konarka att man var bankrutt. Konarka var en ledande tillverkare av organiska (polymer) tunnfilmssolceller (OPV). Konarka var ett av få OPV-företag som hade kommit så långt att man kunde erbjuda OPV-moduler; “Power Plastic“. Ska man tro att det dyker upp en kinesisk köpare här också??