Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Diagram

Rekordlåga 7 kWh solel under december

Publicerat av

Det blev 6,81 kWh (2,03 kWh/kW) solel under december. Det är den lägsta månadsmontering vi haft för våra solceller sedan starten den 28 oktober 2010. I december ifjol blev det 34,65 kWh och december 2010 gav 18,86 kWh. Den låga solelproduktionen under december berodde på att det var lång tid med snötäckning och att det var övervägande mulet väder under december. Under 13 dygn producerade vi ingen solel över huvud taget!

Gjorde snöröjning vid följande tillfällen: 8/12 (åtta moduler av 14), 9/12 (resterande moduler), 11/12 (hälften av modulerna), 13/12 (alla moduler), 15/2 (alla moduler) och 26/12 (alla moduler i samband med töväder). Som jag nämnt tidigare finns ingen ekonomi i snöröjning.

På ABB Corporate Research i Västerås finns en 3 kW solcellsanläggning som aldrig snöröjs. Dess produktion blev 2,8 kWh under december.  Lutningen är 40 grader för ABB:s system, vilken är en högre lutning än våra 27 grader. Om man kan välja lutning fritt skulle en högre lutning vara att föredra för att minska snötäckningstiden. Enligt PVGIS är 41 grader optimal lutning för maximera årsproduktionen i Västerås, men då tas ingen hänsyn till snötäckning. Man skulle teoretisk förlora bara 0,8% av årsproduktionen vid exempelvis 50 graders lutning enligt PVGIS och det är möjligt att det skulle kunna kompenseras av en kortare snötäckningstid. En liten nackdel är den metallram som finns på modulerna och som är något upphöjd i förhållande till glasytan, denna ram hindrar något snön att glida av självmant.

En solcelssanläggning på 4,83 kW med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola producerade 42,5 kWh (8,8 kWh/kW) under december.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan december 2011 och 2012. Max under ett dygn 2012 var 3,19 kWh vilket var lägre än fjolårets december med 4,58 kWh under bästa dygnet. Bästa timme i år gav 1,2 kWh vilket är bättre än fjolårets bästa decembertimme då det blev 1,33 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under december 2012.

Solelproduktion per dygn under december 2012.

Solelproduktion per timme under december 2012.

Solelproduktion per timme under december 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under december 2011 och december 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under december 2011 och december 2012.

Solig dag gav 1 438 Watt i toppeffekt

Publicerat av

Den 14 januari ifjol gav solcellerna 5,05 kWh. Det blev nästan en repris idag, som gav 4,64 kWh. Dagens högsta AC-effekt blev 1 438 Watt, mätt som genomsnittsvärde under en fem minuter lång period kl. 12:00-12:05. DC-effekten inmatad från solcellerna till växelriktaren var 1 489 W under samma period. Växelriktarens verkningsgrad blev därmed 1 438/1 489 = 96,6% under denna period.

Solcellerna var helt täckta av ett par cm lös snö på morgonen, men när jag såg hur klart det var kunde jag inte låta bli att sopa av dem. Gjorde det mellan 09:35 och 09:50, tappade väl därför något lite energiproduktion i början av morgonen.

Under snön var det lite genomskinlig is på modulerna och i nederkant på två av modulerna med inslag av fastfrusen snö. Med hjälp av dagens strålande sol töade isen bort från modulerna. Trots 4-5 minusgrader hela dagen höll sig modultemperaturen på 3-4 plusgrader.

Undrans om vi klarade oss från att köpa el mitt på dagen? Det får vi se när vi senare får timdata från Vattenfall. Eftersom solen även gav husets värme en skjuts uppåt behövde inte golvvärmen gå in mitt på dagen och därmed borde elpatronen i ackumulatortanken varit vilande. Vi var ute och åkte långfärdsskridskor så effektbehovet borde ha varit klart lägre än solcellernas effekt, under förutsättning att elpatronen höll sig lugn.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Drag i solcellerna under gårdagen!

Publicerat av

I inlägget den 16 december skrev jag om att maxeffekten bara blev 75 W och 0,188 kWh (0,056 kWh/kW) under den helmulna dag som var då. Igår blev det äntligen en solig decemberdag. Då gav solcellerna som mest 1 279 W och 3,19 kWh (0,95 kWh/kW) blev producerade. Bäst i årets snöiga och solfattiga december! I diagrammet nedan ser man att det var en stor svacka i elproduktionen under en trekvarts timme från 10:50. Det berodde på att det låg ett relativ stort moln och skymde solen under den tiden.

Jag ritade även in solinstrålningen i diagrammet. Den genererade effekten är i princip proportionell mot solinstrålningen, förutom att hänsyn måste tas till temperatureffekter eftersom verkningsgraden hos solceller sjunker med ökande temperatur. Effektkurvan följer kurvan för solinstrålning väldigt väl från ungefär 11:30. Dessförinnan ligger effektkurvan lägre än solinstrålningskurvan. En orsak till detta kan vara att solcellsmodulerna i öster delbeskuggas på grund av träd, men att referenssolcellen som mäter solinstrålning sitter längre åt väster och att den därmed inte drabbas av denna delbeskuggning. En bidragande orsak under åtminstone tidig förmiddag kan även vara att tre av solcellsmodulerna hade lite is i nederkant vilket kan ha minskat solelproduktionen på den strängen.

En lite skum sak med solinstrålningsmätningen är att den visar för lågt värde. Maxvärdet under dagen för den referenssolcell från SMA vi använder och som sitter med samma lutning som modulerna var 229 W/m2. Med denna solinstrålning borde vi inte kunna få 1 279 W i toppeffekt med tanke på att den nominella effekten är 3,36 kW (uppmätt vid 1 000 W/m2 och 25°C). SMA:s referenssolcell är gjord av amorft kisel och den har i IEA PVPS Task 13 angetts kunna ha kraftigt avvikande värden under vissa förhållanden. Man bör hellre ha en referenssolcell av kristallint kisel.

Snart är det dags för årssummering. Det har inte varit lika soligt i år så det har blivit mindre solel än i fjol.

Solcellseffekt och solinstrålning en solig decemberdag. 2012-12-28

Solcellseffekt och solinstrålning en solig decemberdag. 2012-12-28

 

Snösväng på taket idag

Publicerat av

Vid dagens töväder rasade snön självmant av från sex av våra 14 solcellsmoduler. Kunde inte motstå frestelsen att sopa bort snön (närmare 2 dm) från de övriga modulerna. Tyvärr sitter de så till att snön inte glider av så lätt på dem, eftersom den avglidande snön fastnar mot ett snedtak, så därför behövs där hjälp.

Jag kan på en gång säga att snörengöring av solcellsmoduler inte rekommenderas, eftersom man vinner så lite på detta och man riskerar att skada både solcellsmodulerna och sig själv om man har otur. Som forskare är jag dock nyfiken på hur solelproduktionen är även vintertid, så jag tog mig friheten att köra lite ”vardags-edge” på taket. Vi har en stege på taket bland solcellsmodulerna och den är i stort sett en nödvändighet, utan takstegen skulle jag inte ge mig upp på taket.

Solcellerna gav 0,225 kWh (= 0,067 kWh/kW) idag till ett värde av ungefär lika många kronor. Men det var ändå lite fascinerande att solcellerna gav som mest 142 Watt under denna helmulna dag just innan det började regna redan på sen förmiddag, se diagrammet här nedan.  Variationerna runt kl. 10.00 berodde nog på att jag höll på med snösopningen då och att modulerna därmed var snötäckta i lite varierande grad eftersom jag var tvungen att skjutsa snön från den ena sidan till den andra.

Vi får hoppas på en fin och solig vinterdag snart som jämförelse!

Huum… Dagens regn övergick under kvällen till blötsnö och i skrivande stund (19:30) är det 1 cm blötsnö på solcellerna. Nåja, i morgon ska det bli plusgrader och då bör den smälta bort.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Hur mycket solel blir det en mulen vinterdag?

Publicerat av

Är solcellerna snötäckta blir solelproduktion i stort sett noll. Är snötäcket tunt kan lite av solinstrålningen gå igenom snötäcket men är snön för tjock blir solelproduktion noll.

Igår kväll när det var några tiondels grader över noll passade jag på att sopa av snön från solcellsmodulerna. Inte på grund av det är någon ekonomisk lönsamhet i detta utan därför att jag ville kunna jämföra med ett snötäckt system. Idag var det en gråmulen vinterdag hela dagen och det blev bara 0,188 kWh = 0,056 kWh/kW solelproduktion. Max effekt var 75 W och medeleffekt 42 W under de 4,5 timmar som det var någon solelproduktion, se diagrammet.

Förutom att solinstrålningen är mycket låg mulna decemberdagar blir effekten så låg att man får en låg verkningsgrad hos växelriktaren, se inlägget Verkningsgrad för växelriktaren beräknad från 5 mars 2011.

Under normalperioden 1961-1990 svarade december i genomsnitt för 0,7% av solinstrålningen enligt SMHI:s mätningar. Längre söderut i Sverige blir andelen lite högre. I Lund var det 1,0% under normalperioden 1961-1990. Man ska därför inte vara alltför ledsen om solcellsmodulerna varit snötäckta under december.

Effekt från solcellsystemet 2012-12-16, som var en helmulen vinterdag.

Effekt från solcellsystemet 2012-12-16, som var en helmulen vinterdag.

Behövs mer elproduktion i Sverige?

Publicerat av

I dagens VLT fanns debattartikeln ”Vi behöver mer elproduktion och kärnkraft” skriven av Folkpartiets miljögrupp i Västerås. Orsaken till behovet anges vara att ”elkonsumtionen i världen har uppvisat en linjär stegvis ökning” och att 10 TWh el anges behövas när vi övergår till elbilar.

Låt oss först titta på Sveriges elanvändning. Diagrammen nedan visar Sveriges elanvändning under åren 1970-2011 enligt Energimyndighetens ”Energiläget i siffror 2012”. Man ser att elanvändningen efter 1990 ökat blygsamt i Sverige. Elanvändningen 2011 var låga 139,3 TWh (inklusive 10,2 TWh i överföringsförluster) vilket var 0,6 TWh mindre än 1990. Det finns variationer mellan åren på grund av industrins aktivitet och vädervariationer. Under perioden 1990-2011 har elanvändningen ökat med 3,8 TWh/år om man utgår från en rätlinjig elanvändning under dessa år (svart linje i det andra diagrammet), vilket ger en genomsnittlig ökning på blygsamma 0,18 TWh/år. Det var inte länge sedan vi läste att vindkraften under senaste året producerat 7 TWh, vilket mer än väl täcker den ökade genomsnittliga elanvändningen sedan 1990.

Det är också värt att notera att under alla månader från och med april 2011 till och med juli 2012 har vi haft en nettoexport av el från Sverige enligt statistik från Svenska Kraftnät. Statistiken är inte färdigställd för resten 2012 men jag antar att det varit nettoexport även under höstmånaderna. Under 2011 blev nettoexporten 7,2 TWh. Under januari-juli 2012 var nettoexporten 11,1 TWh vilket kan jämföras med 2,0 TWh nettoexport under samma period 2011. Under 2010 då elanvändningen var relativt höga 147,6 TWh hade vi däremot en nettoimport på 2,1 TWh. Det är ungefär lika mycket som den förväntade energibesparingen på 2 TWh när vi går över till LED-lampor istället för vanliga glödlampor, enligt Energimyndigheten. Under de senaste åren har vindkraftproduktionen ökat så mycket att vi under ett normalår kan förväntas oss en nettoexport av el från Sverige de kommande åren.

Hur är det då med de 10 TWh el som skulle behövas om alla bilar i Sverige var elbilar? Först borde man kanske fundera på vilken tidshorisont vi pratar om innan vi har nått dit. Det skulle ta i runda slängar 20 år att byta hela fordonsbeståndet om vi började idag med tanke på att medelåldern för svenska bilar är runt nio år. Men det stora skiftet till elbilar har inte börjat på allvar ännu och frågan är också om inte plug-in hybrider kommer att bli ett mellansteg. Såg i Volvo Life 2/2012 att en Volvo 60 plug-in hybrid kostar 569 000 kronor i grundutförandet, så det gäller att vara stadd i kassa.

Om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av de 400 km2 tak- och fasadytor som tar emot minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera ca 10-15 TWh solel per år och därmed på årsbasis kunna täcka det ökade elbehovet för det fall att alla bilar skulle vara elbilar någon gång i framtiden, som är längre än 20 år bort och som därmed ger oss tillräcklig tid att hinna bygga ut solelproduktionen.

Om vi i framtiden ska övergå till helt förnyelsebar elproduktion, dit kärnkraft inte räknas, är det snarare en annan än mera elproduktion vi behöver i Sverige och att vi dessutom satsar kraftfullt på energibesparingsåtgärder. Den bästa energin är trots allt den vi inte använder…

PS 2013-01-16. Enligt preliminär statistik från Svensk Energi för 2012 blev elanvändning 141,7 TWh och elproduktionen rekordhöga 161,3 TWh, vilket gav ett rekordstort exportöverskott på 19,3 TWh.

Elanvändning i Sverige 1970-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.

Elanvändning i Sverige 1970-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.

Elanvändning i Sverige 1990-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.

Elanvändning i Sverige 1990-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Vad kostar solceller i Tyskland?

Publicerat av

Här är en uppföljare till inläggen Statistik över solcellsinstallationer i Sverige – 3. Pris och Vad kostar solceller i Danmark?

I Tyskland finns bra statistik för priser på solcellsanläggningar från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar). I den senaste rapporten har de ändrat systemstorleken till max 10 kW istället för tidigare max 100 kW. Priserna avser nyckelfärdiga anläggningar.

I genomsnitt 1 751 Euro/kW, exklusive moms, kostade ett komplett solcellsystem på 10 kW i Tyskland i början av fjärde kvartalet 2012. Med en kurs på 8,62 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 15 094 kr/kW exklusive moms och 17 961 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 20% under senaste året och 38% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än fascineras över att den snabba prisutvecklingen fortsätter. Nedanstående diagram visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006, inklusive moms och med en växlingskurs på 8,62 kr/Euro.

Vad det innebär i produktionskostnad per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland. Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,18 kr/kWh vid kurs på 8,62 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.

Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna.

Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. I Tyskland hade man till och med augusti installerat 1,22 miljoner solcellsanläggningar med en total effekt på 30,05 GW. I Sverige är det ungefär ett tusental nätanslutna solcellsanläggningar och räknar vi även med de ej nätanslutna solcellsanläggningarna har vi sammanlagd effekt på ca 20 MW i Sverige. Räknat per innevånare har Tyskland 365 W installerat och Sverige 2 W.

Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme)…

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 3. Pris

Publicerat av

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. Tidigare inlägg:

1. Effekt.

2. Modulverkningsgrad.

Denna gång är de 17 hybridanläggningar (el+värme) som hade fått stödet utbetalt utsorterade. Det blir därför 565 rena solcellsanläggningar. Medianpriset blev 49 692 kr/kW för solcellsanläggningarna.

Två anläggningar anger ett pris på under 10 000 kr/kW, men det beror på felaktigt angivna värden. I det ena fallet har man angivet en installerad effekt på 200 kW, som med ledning av modulyta och pris borde vara ca 10 kW. I det andra fallet har man angivet samma yta som installerad effekt.

Den dyraste anläggningen på 420 W och en yta på 3,95 m2 i Västervik, Kalmar län, fick man betala 78 776 kr för vilket gör 187 562 kr/kW. Priset fördelade sig på 28 325 för modulerna, 27 251 kr för övrigt material, 17 500 kr för övrigt arbete och 5 700 kr för projektering. Den nästa dyraste var på 0,4 kW och 4 m2 i Göteborg, som med ett pris på 71 344 kr slutade på 178 360 kr/kW. Undrans hur de kunde bli så makalöst dyra?

Om man tittar på prisutvecklingen enligt diagrammet nedan ser man hur dramatisk prisutvecklingen har varit. Från ett medelpris på drygt 80 000 kr/kW i slutet av 2009 har medelpriset sjunkit till ca 31 750 kr/kW (rev 2013-02-17 från tidigare angivna 32 500 kr, enligt trendlinje i diagrammet) i början av oktober 2012. Man ser också att det finns ett 30-tal anläggningar med ett pris under 20 000 kr/kW. Det kan därför löna sig att fråga mer än en tilltänkt leverantör.

Jämför vad du får

Tittar man på listan av systemleverantörer finns nu ett 40-tal svenska företag som levererar färdiga system. När man jämför priser bör man ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel och kan behövas vid eventuella garantifrågor). I Elforsk rapport 11:79 ”Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” författad av Johan Paradis Ärlebäck finns en del saker att tänka på vid besiktning av en färdig anläggning.
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.
  • Hur lång tid tar innan installationen är färdig. Speciellt viktigt om man fått investeringsstöd och måste vara klar 31 december i år.

Slutsats

Enligt nuvarande förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller  får de stödberättigade kostnaderna uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms.

I den nya förordningen som är på gång inför 2013 kan det vara lämpligt att sänka denna nivå, exempelvis till 30 000 kr/kW inklusive moms, med tanke på den prisutveckling som varit.

Även dagens procentsats på maximalt 45% i investeringsstöd bör sänkas rejält. Jag tycker även att maxbeloppet på 1,5 miljoner kronor i stöd per system bör sänkas. Ett stort system blockerar stödet för många små system.

Det finns ca 200 miljoner sökt som står i kö för investeringsstöd. Skulle man behålla villkoren i nuvarande förordning skulle därmed nästan hela det budgeterade beloppet på 210 miljoner för 2013-2016 redan vara intecknat. Med lägre procentsats, lägre takpris och lägre maxbelopp per system räcker stödpengarna till flera solcellsanläggningar. Vi vill se solceller på varje hus i framtiden!

Angivet pris solcellssystem (kr/kW)

Angivet pris hybridsystem (kr/kW)
Max

187 562

214 022
Min

1 700 (fel)

47 499
Medel

51 655

101 574
Median

49 692

93 827
Antal anläggningar

565 stycken

17 stycken

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad

Publicerat av

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. I förrgår var inlägget 1. Effekt.

En fråga som ofta återkommer är hur stor yta en solcellsanläggning behöver. Förutom den installerade effekten beror ytan också på solcellsmodulernas verkningsgrad. Med mera effektivare moduler blir ytan mindre för en given effekt. Har man ont om plats ska man därför satsa på hög modulverkningsgrad, om man vill få ut så mycket energi som möjligt, men man får räkna med att modulpriset ökar en del med ökad verkningsgrad. Om verkningsgraden är exempelvis 15% blir modulytan 1/0,15 = 6,7 m2/kW. Våra Sanyo Hit moduler har 17,3% verkningsgrad vilket ger modulytan 5,8 m2/kW.

I Energimyndighetens insamlade statistik anges installerad effekt och modulyta. I diagrammen nedan visas angivet antal kvadratmeter (m2) per installerad kW och även ett beräknat värde för angiven modulverkningsgrad. Värdet m2/kW beror på modulverkningsgraden enligt exempeln ovan. Alla värden under 5 m2/kW är säkert felaktiga, eftersom det skulle betyda att man har en modulverkningsgrad högre än 20% och några sådana tror jag inte är installerade i Sverige. De bästa kommersiella icke-koncentrerande modulerna är från Sun Power och de har 20,4% verkningsgrad. Utvecklingen går framåt och under 2013 förväntas Sun Power lansera kiselbaserade moduler med 21,2% verkningsgrad enligt ett föredrag på konferensen PVSEC i Frankfurt i september.

En snabb koll visar att 12 av de lägsta värden för m2/kW sannolikt är felaktiga, där man troligen angett installerad effekt korrekt (priset per kW verkar OK) men att modulytan angivits felaktigt. När det gäller de höga värden för m2/kW kan man även där undra om de stämmer. 19,6 m2/kW skulle betyda bara 5,1% modulverkningsgrad. Troligen har man angett total tak- eller markyta för installationen istället för modulyta för detta system på 71,5 kW som installerats på platt tak eller på mark.

Nästa inlägg i statistikserien blir pris. En riktig rysare…

Yta per installerad effekt   (m2/kW)
Max 19,6 (fel?)
Min 0,37 (fel)
Medel 7,6 (motsvarar 13,2% modulverkningsgrad)
Median 7,2 (motsvarar 13,8% modulverkningsgrad)
Antal solcellsanläggningar 582 stycken (varav 17 hybrider för el och värme)
Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

123 kWh solel under oktober

Publicerat av

Det blev 122,81 kWh solel under oktober. I oktober ifjol blev det 138,75 kWh. 11,5% mindre i år än under oktober ifjol alltså. Urk… Det gråmulna vädret under två veckor i mitten av månaden drog ner årets produktion.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan oktober 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 9,24 kWh medan max var högre i år med 9,77 kWh under bästa dygnet. Bästa timme i år gav 2,29 kWh vilket är bättre än fjolårets bästa oktobertimme då det blev 2,18 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Återkommer med lite mera detaljer när jag fått timdata för in- och utmatning från huset från Per Holmquist, Vattenfall.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.