Under oktober blev det 92,39 kWh (27,5 kWh/kW) solel och årets oktober placerade sig därmed på sista plats i jämförelse med tidigare års oktobermånader. 139 kWh, 123 kWh och 125 kWh blev det under oktober åren 2011-2013. Notabelt är att det inte var någon helklar dag under oktober. I år är det främst juli som varit riktigt solig hos oss med månadsrekord, men första halvåret var inte lika bra och årets solskörd kommer att bli vår lägsta årsskörd hittills.

Bästa dag under månaden var den 11 oktober med 8,04 kWh (2,4 kWh/kW). Vårt oktoberrekord är 9,97 kWh (3,0 kWh/kW) från 4 oktober 2013.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 30,5 kWh/kW, 11% mer än hemma oss så vi tappar på grund av vår takskuggning. Intressant var att 1 oktober med 3,1 kWh/kW var klart bättre i MW-parken än 11 oktober (2,7 kWh/kW), som var vår bästa dag. Huum… Kan det bero på att vår stora lind skuggar mycket under morgon och förmiddag när solen står lågt som den gör så här års och den 1 oktober hade en solig morgon att döma av data från MW-parken. Möjligen kan det även ha spelat  roll att vårt Mälarnära läge gav morgondimma?

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med måttlig variation av taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan oktober 2013 och oktober 2014. Jag lade även in ett diagram med månadsdata sedan starten av vår solcellsanläggning.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 317 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2013 och oktober 2014.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Här kommer två diagram som visar data från växelriktaren för våra fyra första år med solceller, från och med 28 oktober 2010 till och med 27 oktober 2014.

Solel per dygn

Det ena diagrammet visar solelproduktionen per dygn. Det illustrerar hur solelproduktion kan variera över ett år och per dygn. Variationen från dygn till dygn kan vara stor. I genomsnitt producerar förstås sommardagarna mer än vinterdagarna, men de bästa vinterdagarna kan vara bättre än de sämsta sommardagarna. Medelvärdet för de 1460 dygnen har varit 7,16 kWh/dygn = 2,28 kWh/kW och dygn. Som mest har vi skördat 20,74 kWh = 6,17 kWh/kW under ett dygn.

Under 61 (4%) dygn har vi inte fått någons solel alls. Det är vinterdygn då solcellerna varit snötäckta, med minst ett undantag. Jag minns en mulen och väldigt mörk decemberdag då det faktiskt blev noll i solelproduktion trots att solcellsmodulerna var snöfria.

Varaktighet

Det andra diagrammet visar en varaktighetskurva som visar hur många dygn en viss solelproduktion per dygn överskridits. Under de fyra första åren har det inte varit några tekniska fel på anläggningen som orsakat produktionsbortfall. Däremot har ett längre strömavbrott (37 timmar december 2011) och nätägarens servicearbeten gjort att vi tappat en del elproduktion under några dagar. I det stora hela påverkar dock dessa enstaka dagar inte varaktighetskurvan.

Under 557 dygn (38%) har vi fått mer än 10 kWh = 2,98 kWh/kW och under 6 dygn (0,04%) har vi passerat vår drömgräns 20 kWh = 5,95 kWh/kW. Varaktighetskurvan stämmer förvånansvärt väl överens med en rät linje, frånsett ”svansarna” i kurvans båda ändar.

Fick en fråga om varaktighetskurva per år så jag gjorde ett sådant diagram också. Utseendet per år kan förstås variera mellan olika år beroende på hur mycket solinstrålning det varit, men i vårt fall funderar jag på om också en stor och växande lind ger allt mer skuggning på taket. Utbytet för de fyra driftåren (ej kalenderår!) har varit 858, 807, 876 och 774 kWh/kW enligt värdena från växelriktaren, som är 1% lägre än elmätarens värden.

Vår solcellsanläggning

När man tolkar värden får man komma ihåg att vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion jämfört med om vi skulle ha haft ett skuggfritt tak.

PS. De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva per år för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

24 november 2011 gav jag i ett inlägg tumregeln att solceller i Sverige producerar 800 – 1 000 kWh/kW. Den har jag senare graderat upp till 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning, då 1 100 kWh/kW borde vara möjligt på Gotland.

Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimal lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik är en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.

För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag därför låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 från öppna källor på webben. Detta är även av intresse för arbetet i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013.

Med hjälp av Abbes data gjorde jag nedanstående preliminära diagram. Det finns förstås flera felkällor i denna metodik. Här är några exempel som upptäckts:

• Felaktigt angiven effekt, vilket ger ett felaktigt beräknat utbyte. Detta gäller båda de fasta anläggningar som har utbyte över 1200 kWh/kW. Dessa har för låg angiven effekt i SMA Sunny Portal och därför blir värdet för utbytet alltför högt. Det högsta korrekta(?) utbytet som påträffades för 2013 för en fast anläggning var 1114 kWh/kW.
• Värden kan tidvis saknas, exempelvis på grund av kommunikationsproblem mellan solcellsanläggningen och webbportalen.
• Problem med datainsamling där data hämtas från SMA:s Sunny Portal till en annan portal.
  • Soldata har 7 anläggningar vars data hämtas via mail från SMA:s webbox. 5 av SMA-anläggningarna i Soldata har energivärden som avviker minst 4% från utbyten uträknade med värden från Sunny Portal, vilket är för stor avvikelse för att vara OK. Ett skäl kan vara att om fullständiga data inte finns tillgängliga i Sunny Portal vid hämtningen blir det för låga värden i Soldata. För en anläggning var effekten rätt i Soldata, men fel i Sunny Portal.
  • Sonnertrag.eu har två anläggningar som både finns i Sunny Portal. Den ena har 0,7% högre energivärden i Sonnertrag än i Sunny Portal. Jag har svårt att förstå varför värdet blir högre i Sunny Portal.  Den andra anläggningen visar inga värden i Sunny Portal så där går inte att göra någon jämförelse.
• Värdena kommer från växelriktarna, vars noggrannhet kan variera. Det är oklart hur stort fel det kan ge och det varierar säkert mellan olika modeller av växelriktare. Flera procent fel är nog möjligt.

En del värden för utbyten är så låga, under 500 kWh/kW att det tyder på något fel. Det skulle kunna bero på växelriktarfel, men det är bara en spekulation i nuläget.

Notabelt att de två höga värden på 1488 kWh/kW respektive 1475 kWh/kW är för två solföljande system, från Piteå(!) respektive Västerås.

Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det känns som ett hyggligt bra värde med aktuella urvalet av solcellsanläggningar. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken är fortfarande knaper. Det ska bli intressant att låta göra om denna undersökning efter nyåret, då det kommer att finnas betydligt fler anläggningar med produktionsdata för 2014.

Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar och inlägget 2013 var riktigt soligt.

PS 2014-10-16. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Så mycket el ger solceller i Sverige“. Den gav många kommentarer och de visade att det finns mycket kunskapsbrister om solceller i Sverige även hos läsare av Ny Teknik, som man kan tycka borde ligga på en högre teknisk kunskapsnivå än ett genomsnitt av svenskar.

Utbyte svenska solcellsanläggningar 2013 från öppna webbkällor.

Under september blev det 248,4 kWh (73,9 kWh/kW) solel och årets september placerade sig därmed på andra plats i jämförelse med tidigare års septembermånader. 241 kWh, 198 kWh och 268 kWh blev det under september åren 2011-2013.

Bästa dag under månaden var den 2 september med 13,13 kWh (3,9 kWh/kW). Det blev nytt prydligt rekord för en septemberdag!

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 96,0 kWh/kW, hela 30%! mer än hemma oss så vi tappade mycket på grund av vår takskuggning under september…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan september 2013 och september 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 307 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2013 och september 2014.

Med 19,8 kWh de två senaste dagarna i augusti blev det 319,33 kWh (95 kWh/kW) under månaden och årets augusti kravlade sig därmed upp på tredje plats i jämförelse med tidigare års augustimånader. 334 kWh, 316 kWh och 356 kWh blev det under augusti åren 2011-2013.

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år blev juli bäst med nya månadsrekordet 451,5 kWh (134,4 kWh/kW).. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under augusti var den 8 augusti med 15,81 kWh (4,7 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). De kortare dagarna gör sig gällande under augusti.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 117 kWh/kW, hela 24%! mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår takskuggning…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (41 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan augusti 2013 och augusti 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2013 och augusti 2014.

Juli månad gav 451,5 kWh (134,4 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med hela 69 kWh (18%) mer än under juni som gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det var även rejält bättre än vår bästa juli månad tidigare, som var ifjol med 417,0 (124,1 kWh/kW).

Det häftiga var att det dessutom blev vår bästa månad någonsin! Vår bästa månad tidigare var maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi får väl se hur länge det nya månadsrekordet står sig. Med en lika solig månad under maj som under juli i år ryker månadsrekordet… Juni har svårare att konkurrera om månadsrekordet eftersom den är en dag kortare.

Under juli köpte vi 214 kWh el och matade in 278 kWh (62% av solelproduktionen) överskottsel till nätet. Vi använde därmed 214 + (451,5-278) = 387,5 kWh el under juli. Vi producerade 64 kWh mer än vi använde och blev ett plushus under juli månad. Yeah…

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år har juni och juli båda varit bättre än maj. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under juli var den 4 juli med 18,93 kWh (5,6 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Detta beror på att den höga lufttemperaturen under juli gav höga solcelltemperaturer som därmed sänkte modulernas effekt, vilket kompenserats av att det var lite molnighet.

Ser att för forskningssystemen på hustaket i MW-parken utanför Västerås var celltemperaturen som mest 68°C under juli. Det är 43°C över den temperatur på 25°C som används när man mäter märkeffekten vid ”Standard Test Conditions”. Våra modulers effekt minskar med 0,3% per ökad grad i celltemperatur vid en given solinstrålning. Normalvärdet för kristallina kiselbaserade solcellsmoduler är -0,45%/°C.

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan juli 2013 och juli 2014.

PS 11/8. Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 158 kWh/kW, 18% mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår skuggning.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2013 och juli 2014.

Maj månad gav 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det blev bara något mer än i april då det blev 357 kWh. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. Årets maj är därmed den som gett lägst solelproduktion hos oss och det betyder att under årets fem första månader har fyra gett lägsta månadsvärden för åren 2011-2014. I år har juni chans att ge mera solel än under maj.

Bästa dag under maj var den 16 maj med 19,11 kWh (5,7 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi skördade 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan maj 2013 och maj 2014. Klicka på diagrammet för att se det i större storlek.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 625,20 kWh (130,3 kWh/kW) respektive 613,88 kWh (127,9 kWh/kW). Båda systemen har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 13% under maj på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2013 och maj 2014.

Det blev 356,97 kWh (106 kWh/kW) under april månad. Det blev en magnifik slutspurt på månaden, som räckte nästan ända fram till bästa april. Under åren 2011-2013 har vi skördat 359,56, 307,98 respektive 362,20 kWh.

Bästa dag under april månad blev 24 april med 17,49 kWh (5,21 kWh/kW). Den bästa aprildagen någonsin var 27 april 2013 med 18,77 kWh. Det är bara under 4 av totalt 120 aprildagar hittills som vi har producerat mer än 18 kWh under ett dygn.

Nu ser vi fram emot maj månads produktion. Under tre år i rad har maj varit årets bästa månad hos oss.

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan april 2013 och april 2014. Klicka på diagrammet för att se det i större storlek.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2013 och april 2014.