Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

All time high för solcellerna

En fantastiskt fin, solig vårdag gav nära all-time high för solcellerna, 12,29 kWh idag. Högsta medeleffekten under en 5-minutersperiod var 2569 Watt kl. 12.00-12.05, se diagrammet nedan. Solcellerna producerade el från 06:45 till 17:35. Gårdagen var hårfint bättre, med 12,41 kWh under dagen (max 2586 Watt) var det all time high sedan starten den 28 oktober.

I diagrammet nedan över dygnsproduktionen under mars månad ser man en ökande trend under månaden för de bästa dagarna. Summan hittills för mars är 104 kWh. Om mars skulle fortsätta med samma dygnsmedel som hittills skulle det bli 269 kWh under mars, vilket ligger i den övre delen av intervallet 229-273 kWh som PVGIS, PVsyst, Solelekonomi och Sunny Portal förutspår.

Eftersom solfångarna puttrar på fint i marssolen så bör vi i den kommande summeringen för mars se en väsentlig skillnad jämfört med tidigare månadssammanställningar när det gäller elbehovet dagtid och att därmed inmatningen på nätet borde bli större.

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall

Solcellernas energiproduktion per dygn

Solcellernas energiproduktion per dygn

Sex dovhjortar spatserade förbi ute på isen

Sex dovhjortar spatserade förbi ute på isen

Klicka på diagrammen eller bilden för att se dem i större skala.

All time high för solcellerna och Vätterns is

En härligt solig dag gav fint all-time high för solcellerna. 11,63 kWh idag. Tacksamt att köra igång solcellerna 28 oktober. Då blir det all-time high väldigt ofta under det påföljande året… Högsta medeleffekten under en 5-minutersperiod var 2478 Watt kl. 12.00-12.05.

Var ledare för en kanonfin långfärdsskridskotur på Vättern idag. 6 mil på magiska isar, med solterapi hela dagen, besök på mytomspunna Fjuk och passage tvärs över Storvättern till Karlsborg. Mäktigt!!

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 6 mars 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 6 mars 2011

Magisk is på Vättern på väg till Karlsborg

Magisk is på Vättern på väg till Karlsborg

130 kWh solel under februari

Under februari producerade våra solceller 129,93 kWh el, se diagrammen här nedan för elproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVSyst oskuggat Stockholm PVGIS Västerås Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,4 72,4 73,2 73
Dec 18,87 0,3 47,8 32 31
Jan 48,09 18,4 48,7 49,8 68
Feb 129,93 116,6 129,1 121 70
El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Nätspänningen återställd

Som jag skrev om i december upptäckte jag att vi hade låg nätspänning när jag tittade på de loggade värdena från vår solcellsanläggningen som även mäter fasspänningen på den fas som växelriktaren är inkopplad på. Nätspänningen på den fasen var ibland under de 207 Volt som är lägsta tillåtna värde.

I början av februari var Vattenfall på plats och åtgärdade problemen. Vi märkte det på att vi hade strömavbrott 1 och 3 februari. Jag skrev då till Vattenfalls kundtjänst och frågade varför det varit strömavbrott. Jag fick svaret

“Avbrotten berodde på ett kabelfel, kabeln är nu utbytt och vi tror och hoppas att det kommer att rulla på i vanlig ordning nu.”

Jag tror dock inte att detta svar var helt korrekt. Den 17 februari ringde nämligen Ove Andersson, Vattenfall. Han undrade om vi hade märkt att nätspänningen blivit bättre. Han berättade då att man installerat en extra kabel parallellt den gamla kabeln fram till en förgreningspunkt här på Dyudden. Så nu har vi två kablar fram till denna punkt och uppenbarligen hjälpte detta. Även fast det varit kallt de senaste dagarna (svala -27,2º som lägst gångna natten) sjönk inte nätspänningen under 207 V som den gjorde tidigare när det var kallt. I morse gick spänningen ner till 207,8, vilket ska jämföras med decembers bottennapp på 192 V.

Diagrammet nedan visar nätspänning dagtid och utomhustemperaturen kl. 08.00 den senaste månaden. Ska ringa Ove i morgon och berätta den glada nyheten.

Vi och alla andra här på Dyudden tackar Vattenfall för förbättringsarbetet!

Nätspänning och utomhustemperatur

Nätspänning och utomhustemperatur senaste månaden

Tvåsiffrigt från solcellerna!!

-23 grader i morse enligt temperaturgivaren på en solcellsmoduls baksida. Stärkande vinterväder…

10,03 kWh solel idag. Härligt! Det gav ett glädjerop vid datorn att se det första tvåsiffriga värdet sedan vi körde igång anläggningen den 28 oktober ifjol. Därmed är det totalt 112,65 kWh under februari. Vi mäter effekten var femte minut och som mest var dagens effekt fina 2396 Watt kl. 12.00-12.05. I diagrammet nedan ser man att vi förlorar en hel del solenergi på grund av den morgonskugga som träden sydost om vårt hus ger. Värst är en ståtlig lind, men ett sådant häftigt träd kan vi inte avverka så vi får leva med en viss förlust där. När solhöjden ökar senare under året blir problemet förhoppningsvis lite mindre.

Skugga på solcellerna under en del av dagen är förmodligen den vanligaste orsaken till att elproduktionen blir mindre än den optimala för småhusägare. Skuggan kan komma från träd, omgivande byggnader, skorstenar, flaggstänger, lyktstolpar etc. All sådan beskuggning ska undvikas om man har “vanliga” kiselsolceller eftersom skugga på en enda cell i en modul kan räcka för att sänka elproduktionen båda i den modulen och för alla andra solcellsmoduler i serie med den beskuggade.

Solcellerna tuffar på bra nu, medan solfångarna (10 m2) har varit översnöade större delen av vintern. För att solfångarna ska kunna ge ett tillskott krävs förutom snöfrihet även att temperaturen stiger till över ackumulatortankens minimitemperatur. Det blir därför inte mycket energi från solfångare vintertid. Det blir först en bit in i mars de blir att räkna med.

Vi har även en energimätning av värmeproduktionen i solfångarna. Flödesmätarens noggrannhet och därmed energivärdena får man dock ta med en nypa salt, det ger inte alls lika bra noggrannhet på energimätningen som mätningen av elen från våra solceller. Nåja, från 19 november till sista december ifjol blev det 0 kWh, i januari 19 kWh och hittills under februari 42 kWh varmvatten. För närvarande är de helt översnöade, vilket göra att det inte kommer att bli något mer från dem under resten av februari eftersom det förutspås minusgrader månaden ut.  

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Vilka köper överskottsel?

Alla, inklusive regering och branschorganisationen Svensk Energi, hade väl trott att Energimarknadsinspektionen utredning om nettodebitering som kom 26 november 2010 skulle bana vägen för nettodebitering av små elproducenter, det vill säga att man skulle få kvitta producerad solel mot köpt el på månadsbasis.

Så blev nu inte fallet, utan den som får ett överskott får även i fortsättningen själv försöka att hitta en elhandlare som vill köpa överskottselen från dina solceller. Om nu inte Näringsdepartementet tar sitt förnuft till fånga och föreslår möjlighet till full nettodebitering när det blir dags att skriva en riksdagsproposition.

Köpare av överskottsel

Sannolikheten för att just din elhandlare köper din överskottsel är låg. 12 av de 15 elhandlare jag frågade tackade nej.

  • Bixia köper överskottsel till Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag och utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • Falkenberg Energi köper till ”volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse” om man byter till dem som elleverantör.
  • BestEl köper till spotpris per timme, med 2 öre/kWh i avdrag för balansansvar och en avgift på 25 kr/månad utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • EgenEl köper för 50 öre/kWh under villkor att man köper anläggningen av dem och att man byter till dem som elleverantör enligt en nyhet från 8 februari.
    På hemsidan står ”EgenEl inför egen nettobetalning”. Rubriken är lite vilseledande eftersom det inte rör sig om nettodebitering utan att EgenEl betalar ett fast pris för överskottselen. Det pris man betalar motsvarar ungefär Nord Pool spotpris sommaren 2010. Det som skiljer från övriga köpare är att EgenEl betalar ett fast pris istället för ett rörligt pris enligt Nord Pool spotmarknad.  EgenEl går sina egna vägar och ibland kan det behövas någon som rör om lite i grytan och skapar en diskussion.

Av ovanstående fyra köpare ligger Bixia i topp. Dels har Bixia inga bivillkor för att köpa din överskottsel, dels betalar de sannolikt bäst pris. Månadsmedelvärdet för Nord Pool spotpris inklusive moms under 2010 var nämligen högre än 50 öre/kWh för alla månader utom maj då månadsmedelpriset var 47,9 öre/kWh, se nedanstående diagram (röda linjen markerar 50 öre/kWh). Vad elpriset blir i framtiden vet vi inte, men sannolikheten att det ökar är väl större än att det minskar.

Det står inte angivet i nyhetsartikeln om Egen Els pris är med eller utan moms. I mitt resonemang har jag utgått från att priset är inklusive moms.

Notera att du alltså kan sälja din överskottsel till en elhandlare och köpa din el du behöver förutom solelen i huset av en annan elhandlare. Det är måhända inte helt praktiskt att ha det så, men för oss som är delägare i vindkraft hos O2 är vi bundna till dem för vårt elköp och eftersom de inte ville köpa vår överskottsel var vi tvungna att finna en annan köpare.

Det finns ungefär 150 elhandlare till i Sverige än de 16 jag känner till något om. Har du lyckats sälja din överskottsel? Om du vet något annan elhandlare som köper överskottsel från små elproducenter får du gärna skriva några rader om det (pris, eventuella avdrag, avgifter eller andra villkor)!

OBS! Förutom att du kan sälja din överskottsel till en elhandlare har du rätt till en ersättning från din nätägare för den el du matar in på nätet, se mina inlägg från igår och från 13 januari. Dessutom har du möjlighet att sälja elcertifikat om du ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. På ett solcellsseminarium hos Solar Region i Skåne den 18 januari i år berättade jag om ekonomin vid elförsäljning, titta gärna på dokumentationen av det föredraget.

Nord Pool spotpris per månad 2010

Nord Pool spotpris per månad under 2010

Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen

Solcellerna ger likström (DC). För att kunna använda strömmen i ett hus behöver strömmen göras om till växelström (AC) med hjälp av en växelriktare. Det är den viktigaste komponenten i en solcellsanläggning.

Från växelriktaren hämtas även mätvärden för effekt, energi, spänningar och strömmar i solcellssystemet. Via en webbox överförs dessa mätvärden till Sunny Portal, där driftdata för vår solcellsanläggning kan beskådas.

Växelriktaren ser också till att så kallad ödrift inte uppstår. Om det skulle bli ett strömavbrott får växelriktaren inte leverera ström in till elnätet eftersom det skulle kunna vara en personfara för de som jobbar med elnätet. Om nätfrekvens eller nätspänning avviker utanför vissa gränser måste växelriktaren därför sluta att leverera ström till elnätet.

Enligt svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard) sidan 35 står följande svenska krav vid avvikelser på nätspänning och nätfrekvens:

Parameter Clearance time (s) Trip setting
Over voltage (stage 2) 60 230 V +6%
Over voltage (stage 1) 0,2 230 V +15%
Under voltage (stage 2) 60 230 V -10%
Under voltage (stage 1) 0,2 230 V -15%
Over frequency 0,5 51 Hz
Under frequency 0,5 47 Hz

Vår växelriktare måste exempelvis sluta leverera ström om det är en underspänning på ”230 V – 10 %” (207 V) kontinuerligt under 60 sekunder eller om den är ”230 V – 15 %” (195,5 V) under 0,2 sekunder. Enligt vår solcellssystemleverantör Direct Energy ska vår växelriktare från tyska SMA vara programmerad med dessa svenska villkor.

När växelriktaren gör om likström till växelström sker det med vissa förluster. Verkningsgraden talar om hur stor del av den likström som matas in i växelriktaren som kommer ut som växelström. Mellanskillnaden blir en förlust som omvandlas till värme. Vår Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA har en Euro-verkningsgrad på 96,3%. När vi höll på att upphandla systemet blev vi först erbjudna SMA växelriktare med 90,9% eller 91,8%  i verkningsgrad. Min kommentar blev att dessa växelriktare med stolthet skulle kunna visas på Antikrundan!

Köp inte växelriktare med så låg verkningsgrad är mitt råd. I vårt fall skulle 5% lägre verkningsgrad innebära ca 135 kWh/år i minskad elproduktion och under 25 år ca 3375 kWh.

En växelriktare har en verkningsgrad som varierar med effekt och spänning. Vad är då euro-verkningsgrad? Det är en viktad verkningsgrad (η) enligt följande:

ηEURO = 0,03×η5% + 0,06×η10% + 0,13×η20% + 0,1×η30% 0,48×η50% + 0,2×η100%

Där exempelvis η5% är verkningsgraden vid 5% av nominell maxeffekt för växelriktaren. Diagrammet här nedan visar verkningsgraden för vår växelriktare. I diagrammet kan man se att verkningsgraden sjunker dels när effekten är låg, dels när likspänningen in till växelriktaren sjunker.

Man ska därför inte överdimensionera växelriktaren i förhållande till solcellernas effekt eftersom man då kommer att köra växelriktaren under längre tid i de lägre delarna av dess arbetsområde vilket innebär en lägre verkningsgrad och därmed mindre el ut från växelriktaren.

Verkningsgraden för växelriktare Sunny Boy 3000TL

All time high för solcellerna – Yes!

Idag var det en strålande solig dag och solcellerna producerade mera el än vad de gjort någon gång sedan vi körde igång dem den 28 oktober i fjol. Det blev 7,73 kWh och som mest var effekten 2044 Watt mellan 12.00 och 12.05.

Värdena loggas i femminutersintervall och i diagrammet nedan visas effekten (klicka på diagrammet för att se det i större skala).

Solcellseffekt 9 februari 2011

Solcellseffekt 9 februari 2011

48 kWh solel under januari

Om man jämför prognoser gjorde med Sunny Portal (baserat på min uppskattning om 800 kWh/kW och år), PVSyst (kommersiellt program) och PVGIS (webbaserat gratisprogram) förutsäger de 18, 49 respektive 50 kWh under januari för vår solcellsanläggning. Testade även gratisprogrammet Sunny Design, men det ger inga månadsvärden.

Sunny Portals prognos är lite skum. Jag gissar att prognoserna baseras på andra anläggningars värden som rapporteras in till Sunny Portal. Det är närmare 47 000 anläggningar i Sunny Portal, men det är få från Sverige. Endast sju svenska anläggningar är publikt tillgängliga, varav två inte längre har fungerade rapportering till Sunny Portal. Det bör finnas en del andra också, som inte visar upp sig på Sunny Portal. Statistiken blir för Sverige blir lite bristfällig och det kan förklara avvikelserna för Sunny Portals prognos.

PVGIS antar ett procentvärde för alla tänkbara förluster, där smuts (snö) anges som en faktor. PVSyst räknar inte med förlorad produktion på grund av snötäckning och dessutom utan hänsyn till någon skuggning.  Vi har skugga morgon och kväll från omgivande träd som ger en del förlorad produktion. Trots detta gav våra solceller 48 kWh under januari, tack vare en magnifik spurt under slutet av månaden. Diagrammen nedan visar produktionen per dygn och timme (klicka på diagrammen för att se dem i större skala).

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

Solel Januari 2011 per dygn

Solel Januari 2011 per dygn

Solel Januari 2011 per timme

Solel Januari 2011 per timme

Årsbästa för solcellerna

Solcellseffekt 9 januari 2011

Solcellseffekt 9 januari 2011 i 5-minutersintervall

Jag sopade av snö från de moduler som hade snö kvar i morse. 2,11 kWh solel blev det idag, klart årsbästa! Solen var dock lite dold av mer eller mindre tunna moln, vilket gjorde att effekten gick upp och ner, som man ser tydligt i diagrammet. Mellan 12.10 och 12.15 var effekten som högst, 1286 W i medeltal. Antaget att elpatronen i ackumulatortanken inte var på då gick väl den mesta av den elen in på nätet, eftersom elanvändningen mitt på dagen är låg i huset.

Solcellerna snöfria

Solcellerna snöfria