Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solelproduktion Juli – Summering

Här kommer en sen summering av juli. Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juli från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-juni 2011.

54% av vår producerade solel under juli matades in på nätet, vilket är 8% mindre än under juni. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

23% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juni då det blev 29%. Under 13 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fem dygn mindre än under juni.

Under juli köpte vi 241,1 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 376-408 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juli på 170 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 411 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 197,4 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 44 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under juli, som var mindre solig än juni, som hittills varit den enda månad vi varit plushus.

Sammanställning juli 2011

Sammanställning juli 2011

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Problem med sensorvärdena

Har fått ett problem med sensorvärdena. På eftermiddagen den 20 juli, då vi var bortresta, försvann sensorvärden för solinstrålning, lufttemperatur och modultemperatur. De var sedan helt borta drygt 10 dagar och har därefter fungerat under några 5-minutersperioder då och då, typ som nedan. Undrans vad det beror på?

Sporadiska värden från våra sensorer.

Sporadiska värden från våra sensorer.

Min ingen felsökning efter lösa kabelanslutningar har inte gett något resultat ännu. Eftersom alla sensorvärden försvunnit borde det vara kabeln från takets sensorbox till webboxen i groventrén (snarare än enskilda kablar till de tre sensorerna) eller problem med RS485 ”Power injector” eller möjligen att möss gnagt på kabeln någonstans. Var upp på vinden och kollade den synliga delen av kabeln och där fanns inga skador som jag kunde se.

Jag upptäckte det inte förrän den 3 september eftersom jag hade varit upptagen med annat och inte tittat på värdena på ett tag. Har skickat en fråga både till SMA och vår installatör Direct Energy för ett par veckor sedan, men har inte fått något förslag till lösning på problemet ännu.

367 kWh solel under juli

Under juli producerade våra solceller 367,05 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 644 kWh/kW när sju månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Juni 2011
KTH 635
Bua Kyrka 593
Gäddeholm 513
Finnängen 512
ABB Corporate Research Ca 510

Värden saknas för juni för ABB-anläggningen eftersom jag fått meddelandet ”Inga tidsserier är tillgängliga för dig just nu.” från Mälarenergis hemsida under de senaste dagarna. Jag gjorde därför en uppskattning.

KTH är fortfarande i klar topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp året ut. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Andreas har tidigare sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen…

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jag har nu semester och kommer att vara bortrest i två omgångar. Det kommer därför att bli glesare med inläggen en tid framöver.

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Solelproduktion Juni – Summering. Plushus!

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juni från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-maj 2011.

62% av vår producerade solel under juni matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under maj. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

29% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mer än under maj då det blev 26%. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var lika med maj.

Under juni köpte vi 257,5 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 320-441 kWh under juni månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juni på 169 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 426 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 273 kWh till nätet, vilket gör att vårt produktionsnetto var 15,6 kWh. Vi blev alltså ett plushus under juni! Yiihaa…

Summering Juni 2011

Summering Juni 2011

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

442 kWh solel under juni

Under juni producerade våra solceller 442 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har redan 513 kWh/kW när halva året har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,78 380,6 416 508 552
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Utmärkt solelproduktion under juni

Solcellerna tuffar på lysande. Alla dagar utom en under juni har solelproduktionen hittills troligen varit över vår elanvändning på ca 11-12 kWh/dygn, se diagram. Om månaden fortsätter som den börjat ligger 500 kWh under månaden inom räckhåll. Detta räcker gott och väl för att bli ett plushus under juni!

Sådär, nu har jag lyckats fånga in och släppa ut den utmattade talgoxhona som flugit in genom en öppen dörr och som inte hittade ut igen.

Kan säga att det var betydligt lättare att fånga in och släppa ut den bålgeting som också hamnat inomhus. Bålgetingar är fredliga och har ett oförtjänt dåligt rykte. Men bålgetingarna är riktigt stora och brummar imponerande. Bredvid den var det en ”vanlig” geting och den var väl inte ens hälften så lång som bålgetingen.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Solelöverskott alla sommardagar – Nettodebitering var är du?

Under maj var den lägsta solelproduktionen den 17 maj då vi producerade 7,56 kWh. Diagrammet nedan visar att även en sådan ”dålig” dag matas mycket av solelen in till nätet. Närmaste bestämt blev det 3,3 kWh = 44% av solelproduktionen.

Notabelt är att under de timmar solelproduktionen och inmatningen var hög behövde vi ändå köpa lite el, när vi under korta tider under en timme använde mera el än vad vi producerade.

Begreppet timmätning är därför lite tvetydigt. Man skulle kunna tro att inmatning och uttag kvittas under en timme och att ett nettovärde redovisas för timmen. Men så är inte fallet för oss, utan separata värden per timme för inmatning och uttag redovisas. Har vi någon gång under timme använt mer el än vad vi producerar så får vi betala för den köpta elen även om vi under timmen har ett överskott av producerad solel. 

Om man som vi får NordPool spotpris utan avdrag för den inmatade elen var genomsnittspriset den 17 maj 60,9 öre/kWh, inklusive moms. Dessutom får vi 7,5 öre/kWh från Vattenfall i ”energiersättning”, vilket gjorde en total ersättning på ca 68 öre/kWh för den inmatade solelen den 17 maj. Det rörliga priset för den köpta elen varierar beroende på vilket avtal man har med elhandlare och nätägare. Tittar man på en graf från Kundkraft för 17 maj och lägger på nätöverföringspriset hamnar man på ca 1,3-1,5 kr/kWh i rörligt pris för ett 1-årsavtal. Många småproducenter tycker nog att det är stötande att man får betala ungefär dubbelt så mycket för den köpta elen som den ersättning man får för inmatad el under samma timme.

En lösning på detta problem stavas nettodebitering.

Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.
Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Även solinstrålningen i maj högre än normalt

På SMHI:s webb kan man hitta data för uppmätt solstrålning för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen har varit över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets alla månader hittills! Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25%, 17% respektive 3% över normalvärden för årets fem första månader.  Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden för början av året.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2.  Även den har varit högre än normalt för årets alla månader. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari och februari hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj hade lägre nederbörd än normalt.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Nederbörd per månad i Västerås.

Nederbörd per månad i Västerås.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har lagt in solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för fem olika anläggningar. På det viset kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Maj 2011
KTH 482
Bua Kyrka 450
ABB Corporate Research 384
Gäddeholm 382
Finnängen 378

KTH är i topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Men Andreas har sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen.

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.