Var med som guide på solcellssafari i Kungsör den 22 maj. Besöket var vid en villa där man låtit installera byggnadsintegrerade solceller i form av svarta takpannor med solceller. När man skulle byta tak valde man denna lösning. Den ena sidan av taket hade 456 svarta solcellspannor som vardera hade märkeffekt 9 W, vilket ger en total märkeffekt på 4,1 kW. Installationen bestod av 12 slingor med 40 pannor per slinga, undantaget någon slinga, med Solar Edge optimerare och växelriktare. På den andra sidan av taket hade man likadana pannor utan solceller.

Pris

Husägarna fick ett investeringsstöd på 45 000 kr (30%) vilket ger ett pris på 150 000 kr = 36 585 kr/kW för solcellssystemet. Enligt uppgift från husägaren var priset ungefär dubbelt så högt som ett bud man fått med standardmoduler. Eftersom priset var en del av en hel takomläggning hade man fått backning av länsstyrelsen på hur stor andel av priset som var för solcellssystemet. Det finns väl därför en en viss osäkerhetsmarginal i priset när denna uppdelning gjordes. Men husägarna valde ändå lösningen med takpannor då man tyckte att det blev ett snyggare tak.

Installationskostnaden var högre än med standardmoduler. I detta fall när man ändå skulle byta det gamla tegeltaket bör man dock titta på den extra kostnaden att installera solceller jämfört med att bara byta ut det gamla tegeltaket. Därför blir ovanstående uträkning av pris per kW missvisande.

Verkningsgrad

I broschyr från Rustabo Sol står att pannan har en ”hög effektivitet”. Man skriver ”Du får 9W per solpanna med 20,22% i verkningsgrad.”. Detta är dock lur… Tittar man i databladet från ZEP ser man att det är verkningsgraden för solcellerna. Om man tar hänsyn till pannans hela yta blir verkningsgraden bara 6,2%. Det blir dock inte helt rätt att ta hela pannans yta heller eftersom pannorna överlappar varandra.

Med standardmoduler hade den installerade effekten blivit ca 8 kW enligt uppskattning av takyta på Google Maps och antaget en modulverkninsgrad på 17-18%.  Det gör stor skillnad i solelproduktion och intäkt jämfört med de 4,1 kW det blev med solcellspannorna. Om min uppskattning stämmer skulle man hamna på strax under 10% i verkningsgrad för taket med solcellspannor.

En besökare på solcellssafarin undrade om den högre temperaturen som byggnadsintegrering ger medför lägre solelproduktion. Verkningsgraden sjunker visserligen med 0,4% per grad högre temperatur, men i detta fall är den stora skillnaden att den installerade effekten blir betydligt lägre med solcellspannorna.

S:t Eriks anger att ”solcellspannan bygger på Nibra enkupig flacktegel som tillverkas i Tyskland. Solcellerna har utvecklats i Holland, där de också tillverkas och monteras.” Solcellspannorna har 30 års garanti både för tegelpannan och solcellernas elproduktion enligt broschyren från Rustabo Sol.

Montering

En detalj i sammanhanget är att det blir fler än tio gånger så många solcellskontakter att montera jämfört med standardmoduler och då ökar risken för misstag vid monteringen. Husägaren hade noterat att en slinga producerade mindre el än de övriga och det berodde på att en kontakt inte var ordentligt isatt, ett fel som installatören snabbt var på plats och åtgärdade.

Snyggt

Det blev ett snyggt tak som husägarna var stolta över och det estetiska tror jag att fler kommer att titta på i framtiden.

Villa med tak av svarta solcellspannor.

Tak med svarta solcellspannor. Med pollen på ytan. 22 maj 2019 kl. 17.53.

Tegelpannor med (höger) och utan (vänster) solceller.

Baksidan av solcellspanna med solceller.

Var titeln på den workshop som hölls idag vid “Technical University of Vienna”. Det var ett 40-tal deltagare, varav vi var tre från Sverige.

Det hela kan sammanfattas med “Idag frågar man varför solcellsfasad, om x antal år kommer man att fråga varför inte solcellsfasad”. Med solcellsfasad menas en fasad med byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Antal år kan diskuteras och det kan komma att variera mellan olika länder. Någon nämnde 5-10 år. Byggbranschen är konservativ och även om utbudet av produkter ökar är vi fortfarande bara i början av en BIPV-era, jag tror att det kan komma att ta längre tid innan det blivit en standard för nybyggnationer. Men frågan är inte om utan när.

Någon undrade också med rätta om man i framtiden kommer att använda benämningen byggnadsintegrerade. Man säger inte att exempelvis en glasfasad är byggnadsintegrerad, det är en naturlig del av byggnaden och så kommer tänket att bli om solceller också med tiden.

Nu är det hemfärd från Wien till Västerås.