Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

362 kWh solel under april

Under april producerade våra solceller 362,2 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det firar vi med en dagsfärsk blomma.

Backsippa vid Folsta utanför Västerås 30 april.

Backsippa vid Folsta utanför Västerås 30 april.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag relativt försiktigt antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det kan tyda på att mars var en ovanligt solig månad. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129,1 70
Mar 292,32 242,5 229 273,2 255
Apr 362,20 324,2 336 368,2 465
Producerad solel per dag under april.

Producerad solel per dag under april.

Producerad solel per timme under april 2011.

Producerad solel per timme under april 2011.

Solceller på foto

Folks, idag blir det några bilder. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Måste också nämna att vi idag och igår producerat drygt 18 kWh per dag, vilket är de bästa dagarna hittills för vår solcellsanläggning!!

Vår solceller sedda från taknocken. 16 september 2010.

Våra solceller sedda från taknocken. 16 september 2010.

Frostnupa solcellsmoduler. 7 november 2010.
Frostnupa solceller. 7 november 2010.
Smältande frost på en solcellsmodul. 7 november 2010.

Smältande frost på en solcellsmodul. 7 november 2010.

Driftdata från svenska solcellsanläggningar

Först ut var väl Solelprogrammets sammanställning av svenska solcellsanläggningar. Där finns idag hela 172 solcellsanläggningar och det är den mest kompletta sammanställning som finns av svenska anläggningar. För en del anläggningar finns även driftdata i form av elproduktion per månad. Det är tyvärr inte så många som lägger in sina driftdata där. En nackdel med denna databas är att man måste lägga in data manuellt.

SMA:s Sunny Portal har sju publika svenska solcellsanläggningar. För två av anläggningarna har dataöverföringen från solcellsanläggningen dock slutat att fungera. Här kan man få data med timupplösning och man kan se grafer för exempelvis dygn eller månad. Det är upp till anläggningsägaren hur mycket data man vill presentera. För vår solcellsanläggning har jag lagt ut allt som är möjligt att visa offentligt. Data hämtas automatiskt från Webboxen. Notera att data loggas med intervall på 5, 10 eller 15 minuter så det finns data med bättre upplösning i Webboxen än vad som visas på Sunny Portal.

Relativ ny är Soldata som nu har nio anläggningar där man kan se elproduktionen per dygn och kWh/kW. Fyra av anläggningarna finns även på Sunny Portal. För dessa fyra anläggningar skickas e-post en gång per dygn med data till Soldata som automatiskt för upp värdena på sidan.

Om du känner till andra sidor som presenterar produktionsdata från svenska anläggningar får du gärna tipsa mig!

Utdrag från svenska solcellsanläggingar. Vårt gamla 300 W system.

Utdrag från svenska solcellsanläggingar. Vårt gamla 300 W system.

Utdrag från Sunny Portal

Utdrag från Sunny Portal

Utdrag från SolData

Utdrag från SolData

Solelproduktionen i april tar sig

Fick telefon häromdagen om en viss oro för den låga solelproduktionen i april. Fast nu har det varit två fina dagar. 16,25 kWh igår och 16,07 kWh idag gör att vi nu producerat 155,1 kWh hittills under april. I tabellen nedan framgår prognoserna för april för vår solcellsanläggning enligt några olika simuleringsprogram jag har använt.

Väderprognoserna förutspår att det ska bli mycket soligt den närmaste veckan, så nu tror jag att det är möjligt att nå Sunny Portals prognos (som baseras på att jag antagit att vi kommer att producera 800 kWh/kW och år), om väderprognosen slår in.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129,1 70
Mar 292,32 242,5 229 273,2 255
Apr 155,1 (t.o.m. 17/4) 324,2 336 368,2 465

 Lade in några bilder med vårtecken från idag. Såg vårens första padda i vattnet i den lilla viken nedanför vårt hus och bara någon meter därifrån stod en lekande gädda i det grunda vattnet. Nere vid stranden var det en ormgrop med sex snokar. Såg två andra på en annan plats så det blev totalt åtta snokar på tomten, men huggormen som jag sett tidigare i vår flera gånger såg jag inte till. Våra tama gräsänder är tillbaka sedan en tid. En hona i ett par äter bröd ur handen, men hanen gör det inte ännu så länge.

Årets första padda sågs idag

Årets första padda sågs idag

Ormgrop med sex snokar.

Ormgrop med sex snokar.

Gräsandhane i vårt tama gräsandpar.

Gräsandhane i vårt tama gräsandpar.

Försiktig inledning på aprils solelproduktion

Aprils solelproduktion har börjat i ett relativt långsamt tempo. 70 kWh hittills med ett snitt på 7 kWh/dag och bästa dag igår med 14,12 kWh. Om det skulle fortsätta likadant skulle det bli 210 kWh för månaden, men det bör förstås bli en ökning av tempot med ökande solhöjd och daglängd under månaden. Väderprognoserna förutspår dessutom rätt soligt väder under den kommande veckan vilket bör ge en klar ökning i solelproduktion.

De beräknade värdena från Sunny Portal (baserat på mitt relativt försiktiga antagande om 800 kWh/kW och år), PVGIS, PVsyst och Solelekonomi 1.0 förutspår 324, 336, 368 respektive 465 kWh i solelproduktion under april. För att nå dessa värden krävs i genomsnitt 12,7, 13,3, 14,9 respektive 19,8 kWh/dag under resten av månaden för att nå prognoserna. Det är därför troligt att april månads solelproduktion kommer att bli lägre än alla prognoserna. Man får komma ihåg att vi tappar en del på grund av skuggande träd under morgon och kväll och att hänsyn till skuggningsförluster saknas i de beräknade värdena från PVsyst och Solelekonomi.

Vårs sädesärlor är förresten tillbaka från sin vintersemester. Fyra år i rad har de häckat på sydsidan av vårt tak, under takpannor på den sneda delen av taket som vetter mot solfångarna. Idag såg jag att en av dem gick i den spalt som finns mellan solcellsmodulerna och tegeltaket. Undrans om den lurade på att bygga bo under solcellsmodulerna? (Fick förklaringen morgonen efter,  såg då att båda sädesärlorna tog bomaterial under modulerna och gick iväg mot den vanliga boplatsen).

PS. Lade till några färska bilder till inläggen från 5-6 april och justerade texten om solcellsanläggningen på Helags topp, som visade sig ha en annan användning än vad jag först skrev.  

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

 

Solceller i Totana, Spanien

I december 2008 gjorde min arbetskollega Staffan Norrga och jag ett besök hos ABB Power Systems i Spanien. Vi åkte till Totana, nära ostkusten, den 12 december och tittade på en 1 MW anläggning som ABB levererat. En mäktig syn… Jämför med att bara ca 10 MW solceller är installerade i hela Sverige genom tiderna.

Solcellsanläggningen i Totana har 2-axlig solföljning. 2008 hade man råd att bygga anläggningen med 2-axlig solföljning eftersom inmatningstarifferna var så pass höga då i Spanien. Med sjunkande inmatningstariffer går det numera mot 1-axlig solföljning om man överhuvud taget har solföljning. Man inte vinner så många procent i elproduktion på 2-axlig solföljning och det innebär ökade investerings- och driftkostnader.

Bengt Stridh och Staffan Norrga  i Totana.

Bengt Stridh och Staffan Norrga i Totana.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

Solceller vid Lagoa do Fogo, Azorerna

2009 var Maria och jag till Azorerna på sommarsemester. Den första dagen gjorde vi en 20 km lång vandring tur och retur från Bahia Palace hotell vid havet till bergen upp på 675 meters höjd till vulkankratersjön Lagoa do Fogo. När vi gjorde rast med fantastisk utsikt över sjön såg vi att man använde solceller för att driva en mätstation, sannolikt för att mäta seismisk aktivitet.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Solceller på Helags topp

April 2009 gjorde Mara och jag en skidtur mellan stugor i södra Jämtlandsfjällen. Med start i Storulvån åkte vi till Blåhammaren, Sylarna, Helags, Gåsen och åter Storulvån. Den 14 april gjorde vi en topptur med start på 1040 meters höjd vid Helagsstugorna till Helags topp på 1796 meter.  På toppen av Helags var en solcellsdriven relästation för det svenska fjällradiosystemet massivt nedisad, men i en lucka i isen syntes en del av en solcellsmodul! Jag hjälpte till att befria den lite från is. Är det Sveriges högsta belägna solcellssystem?

PS. Jag reviderade detta inlägg den 9 april på grund av ny information under besök vid Helags fjällstation den 4-5 april 2011 (hade tidigare fått information om att det var en väderstation på Helags topp, men det visade sig tyvärr vara felaktigt). Turen 2009 gjorde vi dessutom i april och inte i mars som jag råkade skriva. Lade även till en bild från en tur vi gjorde i april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Maria på väg mot Helags topp.

Maria på väg mot Helags topp. 14 april 2009.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation. 14 april 2009.

Solceller driver nödtelefoner i svenska fjällen

Sedan ca 30 år används solceller för att driva nödtelefoner i de svenska fjällen. Enligt ett pressmeddelande från Eltel Networks 2007 rör det sig om ca 95 solcellsdrivna nödtelefoner i de svenska fjällen.

Maria och jag har under våra vinterskidturer noterat att det nu är vanligt med solceller även på de av STF:s raststugor som inte är elektrifierade. Men, skulle inte någon kunna förbarma sig och sponsra lite flera solcellsmoduler till Mr Syter (se bild nedan på Syterstugan)?

PS. Under en tur från Blåhammaren till Storulvån den 7 april 2011 var det hårt väder med 23 m/s i vindbyarna vid starten från Blåhammaren. Snöfall och snödrev gjorde att sikten ibland bara var en ledmarkering. I raststugan vid Ulvåtjärn satt en kille som gjort illa en muskel i benet och som inte kunde åka vidare. Han hade dock använt sin egen mobiltelefon för att ringa på hjälp istället för telefonen som fanns i raststugan… Mobiltelefoner är inte tillförlitliga i de svenska fjällen, det finns ingen som helst garanti för att man har täckning enligt min erfarenhet, så det är bra att dessa nödtelefoner finns.

Syterskalets raststuga, NO Hemavan. Solceller driver nödtelefon.

Syterskalets raststuga, NO Hemavan. Solceller driver nödtelefon. 29 mars 2010.

Igensnöad raststuga på väg mot Aigertstugan, SV Ammarnäs. Tufft för solceller.

Igensnöad raststuga på väg mot Aigertstugan, SV Ammarnäs. Tufft för solceller. 2 april 2010. Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Syterstugan. Maria betraktar solcellsmodulen på väggen.

Syterstugan. Maria betraktar solcellsmodulen på väggen.

Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Hårt väder gjorde sikten begränsad vid start från Blåhammaren. 7 april 2011.

Hårt väder gjorde sikten begränsad vid start från Blåhammaren. 7 april 2011.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Solceller på svenska fyrar

Under 1980-talet började man att byta alla acetylengasdrivna farledsfyrar till solcellsdrift. Den första fyren med solceller blev Kuggviksskär i Bråvikens inlopp till Norrköping (1983) enligt en artikel i Blänket 1998. Det finns även uppgifter på nätet om att man började med solceller på svenska fyrar redan i slutet av 1970-talet, vad som är rätt törs jag inte säga. Genom att ladda upp batterier klarade man även vinterns behov och driftskostnaderna blev mycket lägre än för gasdrivna fyrar. Till och med februari 1998 hade Sjöfartsverket 445 fyrar med solceller i drift.

2009 bytte man i Ystads hamn ut två fyrar vid hamninloppet till solcellsdrivna, från att tidigare ha varit elförsedda via elkabel. Enligt artikeln var man bland de första hamnarna i landet som satsade på solcellsdrivna fyrar.

Små solcellsförsedda fyrar för bryggan eller trädgården kan köpas hos Fyrgubben!

När jag sökte efter information om solceller på fyrar var det slående hur mycket idag föråldrad information som finns om solcellers användning där det står att solceller mest används för icke nätanslutna tillämpningar. De flesta solcellsanläggningar är idag nätanslutna, även i Sverige.

Snesarboudde, Mälaren. Solcellsdriven fyr.

Ytterholm fyr, Mälaren. Skridskoåkarnas Kap Horn. Solcellsdriven fyr.