Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Umeå Energi har infört nettodebitering

Enligt en nyhet från den 25 juni började Umeå Energi med nettodebitering efter midsommar.

Så här förklarar Umeå Energi sin nettodebitering:

Vad menas med nettodebitering?

Producerad el kvittas mot förbrukad el. Vilket innebär att den som bor i Umeå Energi Elnäts område har möjlighet att ha mikroproduktion och minska sin faktura för elnät/elhandel. Med nettodebitering kvittas producerad el mot förbrukad el och faktureras månadsvis. Om den totala produktionen av el under en månad är större än förbrukad el, ”sparas” överskottet till nästa månad. Med nettodebitering så baseras varje faktura på nettot av förbrukad och producerad el som registrerats i mätaren.

Utmärkt! Det är den metod från Elinorr som beskrivits i inlägg 16 mars 2012 och som jag tycker är den bästa idag. Som mikroproducent räknas den som har max 63 A mätarsäkring, vilket gör det möjligt att installera solcellsanläggningar på max 43,5 kW. Denna metod sätter ingen gräns i takutnyttjandet eftersom man här kan flytta med sig ett solelöverskott till nästkommande månad. Man behöver inte tänka på att dimensionera anläggningen för ett månadsnetto under juni-juli, utan en villaägare kan utan vidare fylla sitt tak med solceller. Härligt, så här vill vi ha det!

Umeå Energi följer därmed Mälarenergi och Utsikt som också erbjuder nettodebitering. Och under tiden utreder regeringen frågan om nettodebitering  till juni 2013! Regeringen tar sig knappt framåt med styrfart i frågan om nettodebitering och har helt tappat initiativet i denna fråga. Tiden går, regeringen kommer inte till skott utan avvaktar och låter utreda nettodebitering en andra gång medan elbolagen går till handling. Hur ska regeringen i framtiden kunna göra en politisk poäng av att införa nettodebitering när det redan finns hos flera elbolag?

Vi ger en blomma till Umeå Energi:

Borstnejlika hemma på tomten. 7 juli 2012.

 

Utredare tillsatt för utredning om nettodebitering

Regeringen beslutade i slutet av april att tillsätta en ny utredning om nettodebitering. Det är nu klart att utredare blir Rolf Bohlin, före detta anställd på finansdepartementet, enligt uppgift från Svensk Energi.

De experter finansminister Anders Borg förordnat är:

Johan Carlsson, Energimarknadsinspektionen
Mia Helenius, Finansdepartementet
Anna Johannesson-Magnusson, Skatteverket
Ann-Christine Johansson, Finansdepartementet
Göran Lagerstedt, Svensk Energi
Jan-Olof Lundgren, Näringsdepartementet
Ulf Olovsson, Finansdepartementet
Christina Olsson, Skatteverket
Thomas Sundqvist, Finansdepartementet

Utredningssekreterare blir

Åsa Erlebrant, Kammarrätten
Robert Lundmark, Professor Luleå Universitet

Enligt Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi, är experterna jurister. Det saknas alltså tekniska experter i gruppen vilket förvånar mig. Det finns därmed utrymme för överraskningar i utredningens resultat…

Svensk Energi skriver att branschen kommer att sätta upp en referensgrupp och att kandidater anmäles snarast till Anders Richert, Svensk Energi. Jag antar att tanken är att denna referensgrupp ska försöka verka i utredningens expertgrupp genom Svensk Energis representant.

Uppdatering 2013-01-28. Hittade nedanstående namn i “Kommittéberättelse 2012:Fi2012:06 – Utredningen om nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el (Fi 2012:06)”. Sammansättningen skiljer sig något mot det Svensk Energi skrev enligt ovan. Tekniska experter saknas!?

Särskild utredare: Bohlin, Rolf, fr.o.m. 2012-05-02
Sakkunnig: Aldestam, Mona, fr.o.m. 2012-11-12
Expert: Carlsson, Johan, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Helenius, Mia, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Johannesson-Magnusson, Anna, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Lagerstedt, Göran, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Lundgren, Jan-Olof, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Olovsson, Ulf, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Olsson, Christina, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Sundqvist, Thomas, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Ålander, Ann-Christine, fr.o.m. 2012-06-13

Sekreterare: Lundmark, Robert, fr.o.m. 2012-08-01
Sekreterare: Ärlebrant, Åsa, fr.o.m. 2012-08-13

Orkidén nästrot. Åholmen 1 juli 2012.

All time high för solcellerna!

Lite obemärkt smög det in ett dagsrekord för vår solcellsanläggning under midsommaraftonen (22 juni). Lysande 20,74 kWh blev det och det gamla rekordet från 26 maj 2011 på 20,32 förpassades därmed till historieböckerna. Det nya rekordet var därmed en rejäl putsning av det gamla. Lite rippel på effektkurvan i diagrammet nedan visar att det finns lite mera att ta, så 21 kWh kan kanske passeras någon gång i framtiden. Ifjol passerades 20 kWh endast under en dag, men i år har det hänt under två dagar. 20,19 kWh halades in den 7 juni.

Däremot blir juni månads solelproduktion i år (ca 332 kWh hittills) fjärran från fjolårets 441,79 kWh. Kan finnas ett samband med de regnrekord som enligt TV-nyheterna i kväll noterats i Stockholm och Sörmland för juni månad…

Solelproduktion 22 juni 2012.

Fingerborgsblomma Herrgårdsängen, Gäddeholm 23 juni 2012.

Ska man fylla taket med solceller?

En fråga som dök upp bland kommentarerna var “Är det bättre att lägga till och fylla hela sitt tak med solpaneler eller skall man anpassa storleken till sitt eget behov i första hand?”

En nog så knepig fråga att ge råd om… Som villaägare får man ett relativt stort överskott på grund av man dagtid under sommarhalvåret producerar betydligt mer än vad man behöver i sitt eget hus. Denna överskottsel matas på in på nätet, för oss 53% av vår solelproduktion under 2011, och det är värdet på denna el som avgör hur man dimensionerar sin anläggning.

Värdet på överskottselen varierar idag kraftigt beroende på vilket avtal man lyckats få med en elhandlare eller en nätägare. Om man säljer elen till E.ON, Fortum eller Vattenfall får man Nord Pool spotpris per timme minus 4 öre/kWh (Revidering 23/6: som framgår av kommentar nedan har Fortum nyligen ändrat sina villkor. Avdraget är nu för “direkta rörliga hanteringskostnader” som i dagsläget är 0,205 öre/kWh). Detta pris är betydligt lägre än vad man betalar när man köper tillbaka elen och betydligt lägre än produktionspriset för solel i Sverige. Det är därför inte lönt att dimensionera sin solcellsanläggning så att den ger ett stort överskott och därmed blir det en liten anläggning på 0,5 kW eller så.

Om man däremot bor i Dalarna eller ”rätta” delar av Skåne och kan få 1 kr/kWh för sin överskottsel då kan man gott fylla taket med solceller.

Några bolag har dessutom börjat med nettodebitering, där man kvittar köpt och producerad el. Enligt Skatteverket är dock nettodebitering inte laglig idag.

Nettodebitering – borta med vinden

Man bör dessutom veta att en utredning om möjlighet till nettodebitering pågår och om det i framtiden (2014?) blir tillåtet med nettodebitering är det troligt att alla nuvarande köpavtalsformer för små elproducenter kommer att försvinna och ersättas av nettodebitering. En fråga är över vilken tidperiod nettodebitering kommer att bli möjligt, som kommer att avgöra dimensioneringen.

Vill man maximalt stimulera småskalig elproduktion ska man tillåta årsvis nettodebitering. Då kan man utnyttja våra takytor maximalt genom att fylla dem med solceller. Jag ser en stor fördel i att sätta solceller på våra hustak i och med att man då inte exploaterar någon ny mark. Om det bara blir månadsvis nettodebitering kommer det inte att vara ekonomiskt intressant att utnyttja alla takytor. Då skulle man dimensionera sin anläggning så att det matchar sitt hus elbehov under månaderna juni-juli, för att undvika ett stort överskott som skulle ha ett lågt värde (eller inget värde?, oklart vad som kommer att gälla om nettodebitering blir av). Anläggningsstorlekarna skulle då bli i storleksordningen några kW för en normal villa.

Har man en större fastighet där man kan använda all producerad solel själv utan att mata in något överskott på nätet då kan man satsa på större solcellsanläggningar. Ica Maxi på Erikslund här i Västerås har en 40 kW solcellsanläggning. Elbehovet i form av belysning, kyldiskar etc matchar solelproduktion bra och all producerad solel kan användas i byggnaden. Då blir värdet för all el lika med köppriset för el och därmed lättare att förutsäga även några år framåt, vilket idag är omöjligt att förutse hur det kommer att se ut om ett par år för en villaägare, vilket beror på att regeringen varit osedvanligt senfärdig med att utreda frågan om nettodebitering. Den utredning som tillsatts tidigare i år ska vara klar i juni 2013. Därefter ska något slags beslut fattas av regering och riksdag och först därefter vet vi vilka ekonomiska villkor som kommer att gälla…

Om man tänker på mer än klöver i plånboken

Då fyller man taket med solceller… Har man inte fjärrvärme  kan man lämna plats för några solfångare, för att täcka sommarens behov av tappvarmvatten.

Rödklöver, hemma på tomten. 16 juni 2012.

 

Prisutvecklingen går snabbt i solcellsbranschen

Utvecklingen går så snabbt i solcellsbranschen att ett problem är att folk har föråldrade kunskaper som inte gäller längre, som kan leda till felaktiga bedömningar. I samband med att jag skrev om solceller för en studie KTH gjort åt Elektra (redovisades hos Elforsk igår) tittade jag i Elforsk rapport 11:26 ”El från nya och framtida anläggningar 2011. Sammanfattande rapport” utgiven i maj 2011. Där har man räknat på produktionskostnad för olika kraftslag, bland annat med solceller. Denna rapport är dock redan hopplöst förlegad när det gäller solceller. Man antog ett pris på 50 000 kr/kW för 2010, för en solcellsanläggning på 50 kW. Hittar inte någon angivelse om det är med eller utan moms, misstänker att det är exklusive moms. Tydligen tog man ingen hänsyn till att Sala-Heby installerade en 77,5 kW solcellsanläggning för 35 600 kr/kW sommaren 2010.

När man förutspådde prisutvecklingen till 2020-2025 blev det riktigt uppåt väggarna fel. Man har räknat på ett pris av 20 000 kr/kW (exklusive moms förmodligen), enligt tabell 5-8. Som har framgått av tidigare inlägg har dessa priser redan nåtts och passerats redan i år! Exempelvis var priset för Sala-Hebys 34 kW installation i Ösby 16 400 kr/kW, inklusive moms och installation. Billigaste erbjudandet idag har Sala Heby Energi AB i samarbete med Knivsta kommun och omställninggrupperna i Knivsta och Sigtuna. Ser att man uppdaterat prisinformation och att man kan köpa solcellspaket större än 4 kW för 13 000 kr/kW, inklusive moms och installation (frakt tillkommer utanför Sala, Heby, Knivsta och Sigtuna kommuner). Ootroligt pris!

Använd därför inte ovanstående Elforskrapports prognoser för att bedöma solcellers potential i Sverige det närmaste årtiondet.

Sens moral. Ta reda på färskast möjliga fakta när du bedömer och diskuterar solceller. På ett år hinner det hända väldigt mycket… Som natt och dag, :-):

Natt och dag, förvildad hemma på tomten. 16 juni 2012.

3,90 kr/kWh för solelen i Japan!

Förnyelsebar energi svarade för 1,6% av Japans energiförsörjning 2011. Kärnkraftverken är stängda. Vad gör man? Jo, man börjar betala 3,90 kr/kWh (42 yen/kWh) garanterat under 20 år för solel. Borde vara världens bästa erbjudande för solel för tillfället.  Räkna därför med en rejäl boom för solceller i Japan! De kommer därmed att segla upp som ett bland de främsta länderna i världen när det gäller solelproduktion.

Solcellerna på vårt tak är förresten från Japan, Sanyo HIT-240HDE4.

Källa: Solar Boom Heads to Japan Creating $9.6 Billion Market. 18 juni 2012.

Gökblomster, hemma på tomten. 16 juni 2012.

Produktionskostnaden för solel nu lägre än konsumentelpriset i hela Tyskland!

Fraunhofer ISE har helt nyligen släppt rapporten ”Studie Stromgestehungskoten erneuerbare energien. Version 30 Mai 2012”.  Det är en mycket intressant läsning. Där har man studerat hur mycket det kostar att producera el med hjälp av bland annat solceller.

Resultaten kan sammanfattas som att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än vad konsumenterna betalar för sina köpta el. Detta oavsett var i Tyskland man bor och det gäller även för små anläggningar med max 10 kW installerad effekt. OTROLIGT!

Produktionskostnaden är beräknad som ”Levelized Cost of Electricity” (LCOE) där man tar hänsyn till såväl investeringen, drift och underhåll samt kapitalkostnader under en solcellsanläggnings hela livslängd. Denna kostnad fördelar man på den producerade energin under livslängden, där man räknar med en viss degradering per år.

För en liten solcellsanläggning på mindre än 10 kW anges solelkostnaden till 0.137-0.165 €/kWh (1,23-1,45 kr/kWh vid en kurs på 9,00 kr per Euro) i södra Tyskland, med en produktion på 1100 kWh/kW vilket är vad en bra placerad solcellsanläggning Visby kan ge. I norra Tyskland blir solelkostnaden 0.167-0.203 (1,50-1,83 kr/kWh), med en produktion på 900 kWh/kW vilket en bra placerad solcellsanläggning kan producera i merparten av Sverige. För stora anläggningar på minst 1 MW blir produktionskostnaden lägre, se tabellen nedan där det även framgår vilka antaganden man gjort.

När det gäller investeringskostnader har man antagit 1 700 – 2 200 Euro/kW (15 300 – 19 800 kr/kW) för de små och 1 500 – 1 700 Euro/kW (13 500 – 15 300 kr/kW) för de stora. Jag kan inte hitta om priserna är med eller utan tysk moms (19 %). Jag skulle tro att de är utan moms med tanke på att branschorganisationen BMW solar anger ett snittpris under första kvartalet 2012 för en nyckelfärdig anläggning på max 100 kW till 1 969 Euro/kW (17 700 kr/kW) exklusive moms. I sådana fall matchas de antagna systempriserna av nyligen gjorda erbjudanden från både Knivsta kommun och Vattenfall för solcellssystem på 3-4 kW.

Konsumenternas elpris i Tyskland anges till 0.253 Euro/kWh (2,28 kr/kWh) under 2011. Det är därmed ingen tvekan om att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än konsumentelpriset.

Det som skiljer mot Tyskland är att vårt elpris är lägre, i vart fall om man tittar på det rörliga elpriset för en villaägare. Värdet av användning av egenproducerad solel blir lika med det rörliga elpriset, de fasta abonnemangskostnaderna påverkas inte. Det svenska rörliga elpriset är ungefär hälften av det angivna tyska elpriset. När jag i ett tidigare inlägg tittade på Vattenfalls tyska elpriser noterade jag att de fasta kostnaderna för en elkonsument är betydligt lägre i Tyskland än i Sverige. Varför är det inte så i Sverige också? Vill vi gynna energibesparing och egenproducerad el maximalt bör de fasta kostnaderna minimeras eller varför inte tas bort helt?

Solcellsanläggning ≤10 kW

Solcellsanläggning

>1 MW

Livslängd (år)

25

25

Genomsnittlig vägd kapitalkostnad   (WACC = Weighted average cost of capital)

4.4%

5.1%

Årlig driftkostnad (kr/kW)

270

270

Årlig ökning i driftkostnad

2%

2%

Årlig degradering i produktionen

0.2%

0.2%

Investering (kr/W)

15,3-19,8

13,5-15,3

LCOE, vid 1100 kWh/kW (kr/kWh)

1,23-1,45

ca1,08-ca1,22 *

LCOE, vid 900 kWh/kW (kr/kWh)

1,50-1,83

1,37-1,50

* Min uppskattning från två diagram eftersom man verkar ha skrivit fel i texten.

Hasselgrodd från fjolårets potatisland. 6 juni 2012.

Nya lägstapriser för solcellspaket

Fick tips av Hans Nyhlén, Sala-Heby Energi, om ett initiativ av Sala-Heby Energi, Knivsta kommun och omställningsgruppen i Sigtuna. Man har gjort en upphandling av nyckelfärdiga solcellspaket som gett häpnadsväckande låga priser.

Med hjälp av uppgifter på Knivsta kommuns energiblogg (från 29 maj) gjorde jag nedanstående tabell. Priserna är inklusive moms och med SMA växelriktare enligt Hans. Modulerna är gissningsvis från Kina. Jag räknar med att man inte räknat in ROT-avdrag. I bloggen nämns inget om vilka som får köpa solcellspaketen, måste man bo i Knivsta kommun? Saknar även tekniska detaljer om paketen eller för vilka typer av installationer paketpriset gäller.

Effekt (kW)

Pris exklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr/kW)

Montage (kr)

Montage (kr/kW)

1

17 946

19 946

19 946

2 000

2 000

2

27 500

30 000

15 000

2 500

1 250

4

49 750

53 250

13 312

3 500

875

Om man köper ett nyckelfärdigt solcellspaket på 4 kW betalar man bara 13 312 kr/kW. Den tidigare kända billigaste nyckelfärdiga anläggningen var en på 38 kW som upphandlades för ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby tidigare i år till ett pris av ca 16 400 kr/kW. I Knivsta är priset alltså 19% lägre och det för en betydligt mindre anläggning som vanligen brukar ha ett högre pris per kW än en större.

Med det angivna priset för ett 4 kW paket blir produktionskostnaden 1,11 kr/kWh vid en kalkylränta på 5% enligt min beräkningsmodell, som finns beskriven under Produktionskostnad solel. Det är ungefär vad det rörliga elpriset är idag. Den beräknade produktionskostnaden för solelen är ett i stort sett fast pris under 30? år, medan elpriset sannolikt är högre om 30 år än idag. Med detta paketpris är alltså solelen även en ekonomiskt bra affär på sikt, under förutsättning att vi får nettodebitering (eller motsvarande) som ger en välbestämd nivå på ersättningen för överskottsel som matas in på nätet. Och detta utan något investeringsstöd…

Upphandling av solcellspaketen vanns av Swedish Centre med Kjell Bengtsson, Enköping, som kontaktperson. Jag kände inte till bolaget sedan tidigare. Deras hemsida säger att bolaget är baserat i Baghdad, medan allabolag.se anger Enköping som adress och att det bildades i oktober 2011. Antal företag i branschen ökar…

Är det något skrivfel när det gäller montagepriset? Kan man verkligen installera 1 kW solcellsanläggning för 2000 kr och för 500 kr/kW utöver den första kilowatten med någon vinst för installationsföretaget? När vi anlitade en behörig elektriker i höstas kostade han 562,5 kr per timme, inklusive moms, och dessutom kostade det 500 kr för ”servicebil” för resan till oss. Hittade just att Fortum anger att installationen kostar 13 000 kr för deras 3 kW paket, vilket är 10 000 kr mer än för ovanstående paket om det funnits ett 3 kW paket.

Det ska bli intressant att höra hur det går i Knivsta.

PS. Den 11 september fanns ingen information kvar längre på Knivsta kommuns energiblogg. Enligt andrahandsinformation jag hört verkar den tilltänkta leverantören ha dragit sig ur det hela.

Jämförelse mellan olika elbolags paketpriser

I diagrammet nedan har jag sammanställt fyra elbolags olika solcellspaketpriser. I alla fall rör det sig om nyckelfärdiga paket, inklusive installation och moms. Det är roligt att soceller har sådan medvind, men samtidigt blir jag förundrad över de stora prisskillnaderna. Din El:s erbjudande är det äldsta, övriga har alla kommit under maj månad.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Man bör ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel).
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Köper elbolaget överskottselen och i sådana fall till vilket pris.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.

Rödnarv. Johannisbergs herrgård. 26 maj 2012.

 

Nära majrekord

Det blev 445,26 kWh under maj, molnigheten efter lunch satte stopp för rekordförsök. Men det blev i alla fall den näst bästa månaden någonsin, sedan starten 28 oktober 2010. Bara maj ifjol med 449,87 kWh har varit bättre. Trea är juni ifjol med 444,79 kWh.

Parksmultron. Stora blad och utstående hår på blomskaften skiljer från smultron. Johannisberg, 26 maj 2012.

Majrekord inom räckhåll, om inte…

18,72 kWh idag och totalt 396,85 kWh under maj. Fyra dagar kvar av maj, kan det bli det bättre än maj ifjol, som med 449,87 kWh ståtar med vårt bästa månadsvärde?

Det behövs 13,26 kWh per dag i snitt så knäcker vi rekordet! Men… det ser kärvt ut. Moln i morgon eftermiddag kan vi ta, sol hela dagen på tisdag är perfekt, men mulet onsdag-torsdag är inte bra. Å andra sidan, man ska aldrig ta ut väderprognoser som sanna innan de verkligen inträffat, så allting kan hända som det brukar heta, ha…

Rödkämpar som börjat blomma. Skälby 27 maj 2012.