Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solelproduktion Januari – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för januari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för januari 2011.

14% av vår producerade solel under januari matades in på nätet, vilket kan jämföras med 17% under januari ifjol. Denna överskottsel sålde vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh, inklusive moms.

Vi behövde köpa el under månadens alla timmar. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under januari köpte vi 3028 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var mindre än januari i fjol med 2977 kWh men mindre än 2010 års 3781 kWh. 2008 köpte vi bara 2162 kWh. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under januari på 43 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 3071 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 7 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 3021 kWh.

Jämförelse januari 2011 och 2012.

Jämförelse januari 2011 och 2012.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Årsbästa för solcellerna

Med 7,49 kWh blev det årets bästa dag. Lustigt nog gav 12 februari ifjol också årsbästa, då med 8,18 kWh. Det var lite moln under tidig förmiddag idag som gjorde att det inte blev riktigt lika mycket solel som för ett år sedan. Det var också varmare idag (+1 grad) än ifjol vilket också minskar solelproduktionen, eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande celltemperatur.

Solelproduktion per dygn hittills under 2012.

Solelproduktion per dygn hittills under 2012.

Stora solcellsanläggningar för 16 700 kr/kW i Tyskland

I inlägg från 25 januari skrev jag om tyska systempriser på 2 082 Euro/kW i Tyskland för nyckelfärdiga solcellsystem upp till 100 kW.

Hörde under veckan om priser för nyckelfärdiga solcellsanläggningar på 5-10 MW. Då kan det röra sig om 1 600-1 800 Euro/kW, exklusive moms. Om vi räknar med den tyska momsen på 19% för att kunna jämföra med de tidigare priserna och en Eurokurs på 8,79 kr/Euro (enligt Dagens Industris) blir det 16 700 – 18 800 kr/kW om anläggningen skulle byggas i Tyskland.

Dags att uppdatera Kostnad solel igen…

Som väntat är stora anläggningar med 2-axlig solföljning borta ur bilden på grund av de låga modulpriserna. Fast lutning eller 1-axlig solföljning är det som gäller för stora anläggningar.

Solinstrålning under 2011 högre än under normalår

På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. I Stockholm var solstrålningen 1021,7 kWh/m2 och i Lund 1016 kWh/m2 under 2011, med andra ord en marginell skillnad. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 5,4% respektive 4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990.

Tittar man på enskilda månader var det som mest 25% (mars) högre än och som minst 13% (november) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var juni 18% över och december 13% under normalvärdet.

Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. I år var det ändå större övervikt för första halvåret, 59% i Stockholm och 59,7% i Lund.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2011 hade Stockholm 2072 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket är 14% mer än normalt.

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Under 2011 blev det 638 mm nederbörd, vilket betyder att det blev 18% mera nederbörd än normalvärdet för ett helår som är 539 mm i Västerås.

Global solstrålning Stockholm 2011

Global solstrålning Stockholm 2011

Global solstrålning Lund 2011

Global solstrålning Lund 2011

Global solstrålning Stockholm jämfört med Lund 2011

Global solstrålning Stockholm jämfört med Lund 2011

Solskenstid Stockholm 2011

Solskenstid Stockholm 2011

Nederbörd Västerås 2011

Nederbörd Västerås 2011

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Blir solelproduktionen i morgon som idag?

Har bytt dator och åkt mycket långfärdsskridskor i helgen. Det blev skridsko med Maria hemifrån till Bålsta = 74 km igår. Därför har det blivit lite tunt med bloggandet på sistone.

När man ska göra väderprognoser skulle man kunna tänka att vädret i morgon blir nog som idag. Hörde det från idag av en spanjor som jobbar med solcellsanläggningar. Det kan kanske stämma i Spanien. Men hur är det i Sverige? Skulle man kunna säga att solelproduktionen i morgon blir ungefär som idag även i Sverige? ”No way”, var min spontana tanke, men tyckande är en sak och fakta en annan…

Jag tittade därför på solelproduktionen per dag under 2011 och jämförde varje dags solelproduktion med dagen före. Frågan är var man sätter ”godkänt”? Den enda kravspecifikation jag hört talas om är att i Italien fick man under en tid 20% bonus på solelpriset om prognosen för nästkommande dag var inom 10% av den verkliga solelproduktionen under 300 dagar av året.

Inom 10% avvikelse skulle vi alltså kunna kalla bra men större avvikelse än låt säga 50% dåligt. Under 62 dagar (17%) var avvikelsen mindre än 10%. Men under 172 dagar (43%) var avvikelsen större än 50%. Under 83 dagar (23%) var avvikelsen större än 100% = “way off”. Det var alltså större sannolikhet under 2011 att denna prognosmetod skulle ge avvikelser på mer än 100% än mindre än 10%. Denna prognosmetod fungerar med andra ord inte så bra i Sverige.

Figuren nedan sammanfattar resultaten.

Avvikelse i solelprognos baserad på föregående dag under 2011.

Avvikelse i solelprognos baserad på föregående dag under 2011.

50 kWh solel under januari

Under januari producerade våra solceller 50,31 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det är mer än under januari 2011 som gav 48,09 kWh. Det var dock betydligt mera snöproblem förra vintern än denna, så man ska inte dra några stora växlar på de små skillnaderna.

Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärden från Vattenfall.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per dygn under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Solelproduktion per timme under januari 2011.

Vår ersättning för överskottsel 2011

Jag försöker här reda ut begreppen om vilken ersättning man kan få för sin solel.

Den solel vi använder själva i vårt hus gör att vi minskar vårt inköp av el och den får därmed samma värde som det rörliga priset för köpt el. Observera att detta gäller det rörliga priset för summan av elhandel och elöverföring. Den fasta abonnemangskostnaden hos nätbolag och elhandlare påverkas däremot inte.

Den solel som vi inte kan använda själva i huset blir ett överskott som matas in på nätet. Eftersom vi är en nettokonsument av el under ett år får vi ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Ersättningen för överskottselen kommer från fyra olika källor:

  1. Energiersättning.
  2. Elcertifikat.
  3. Ursprungsgarantier.
  4. Elhandel.

Summa ersättning för överskottsel 2011

Energiersättning 7,5 öre/kWh
Elcertifikat Ca 26 öre/kWh
Ursprungsgarantier ?
Elhandel 56,9 öre/kWh
Summa Ca 90 öre/kWh

Energiersättning

Detta är en ersättning som betalas ut från nätbolaget på grund av minskade överföringsförluster i nätbolagets elnät. Nätbolagen är skyldiga att betala ut en ersättning enligt Ellagen 3 Kap. 15§. Det finns inget enhetligt namn för denna ersättning. Hos olika nätbolag kallas den exempelvis energiersättning, produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning, förlustersättning eller ersättning för nätnytta. Detta är den enda ersättning man som elproducent får med automatik. Gör man ingenting annat blir det inte mer än så här.

Ersättningen varierar beroende på var man bor i landet och vilken tariff man har mellan ca 4 öre/kWh och ca 8 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, till oss eftersom vi bor i deras område söder och har enkeltariff. Om vi bott i område norr hade vi istället fått 5,5 öre/kWh, inklusive moms. Om vi hade haft tidstariff hade vi fått olika ersättning under höglasttid respektive övrig tid.

Elcertifikat

Hos Energimyndigheten kan man ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Tilldelningen sker från den dag Energimyndigheten fattat beslut om godkännande. Tilldelning av elcertifikat kan inte ske retroaktivt. När man blivit godkänd får man elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet utan att det kostar någonting. Man får ett elcertifikat per producerad MWh (1000 kWh). Man är egentligen berättigad till elcertifikat för hela sin solelproduktion men som jag skrivit om tidigare är det idag inte lönt för en småhusägare eftersom kostnader som är förknippade med detta överstiger intäkterna.

Elcertifikaten bokförs av Svenska Kraftnät på ett Cesarkonto. Dessa elcertifikat kan man sälja, om man hittar en köpare. Man får elcertifikat under 15 år. Priserna för elcertifikat varierar med tiden, se diagram.

Under 2011 motsvarade medelpriset för elcertifikat ca 26 öre/kWh, inklusive moms.

Vi hade visserligen samlat ihop till ett elcertifikat under 2011 men vi fick inte något elcertifikat infört på vårt Cesar-konto under 2011 (se varför i inlägg från 24 januari), därför gjorde vi ingen handel med elcertifikat under 2011 utan det kommer att bli under 2012.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Ursprungsgarantier

Den 1 december 2010 trädde en ny lag om ursprungsgarantier i kraft. Ursprungsgarantin visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. För att få ursprungsgarantier måste man skicka in en ansökan till Energimyndigheten. Liksom för elcertifikat får man en ursprungsgaranti per producerad MWh och de bokförs också på ett konto hos Svenska Kraftnät. Dessa ursprungsgarantier kan man sälja, om man hittar en köpare.

Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart för mig. Vi hade visserligen samlat ihop till en ursprungsgaranti under 2011 men vi fick inte någon ursprungsgaranti infört på vårt Cesar-konto under 2011, därför gjorde vi ingen handel med ursprungsgarantier under 2011.

Elhandel

Fick häromdagen en ”producentfaktura” från Bixia, till vilka vi sålde vår överskottsel under 2011. Bixia betalade Nord Pool timspotpris utan avdrag och betalade dessutom ut moms på detta belopp. Deras ersättning för elhandeln blev totalt 869 kr för 1527 kWh vilket gör 56,93 öre/kWh i genomsnitt under året. En sammanställning per månad visas i nedanstående tabell. Se även diagrammet som visar tydligt hur Nord Pool spotpris har sjunkit under året.

 

Överskott
(kWh)

Ersättning
(kr/kWh)

Ersättning
(kr)

Jan

8

0,7469

5,98

Feb

17

0,6875

11,69

Mar

129

0,7039

90,80

Apr

208

0,5961

123,99

Maj

282

0,6288

177,31

Jun

273

0,6063

165,51

Jul

197

0,4996

98,43

Aug

196

0,5321

104,30

Sep

134

0,4330

58,02

Okt

56

0,3623

20,29

Nov

20

0,5263

10,53

Dec

5

0,4400

2,20

SUMMA

1527

0,5693

869,00

Nord Pool spotpris under 2011.

Nord Pool spotpris under 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Kommer januari 2012 att slå januari 2011?

Ifjol blev det 48,09 kWh från solcellerna under januari. I år är det hittills 36,91 kWh. Nu behövs tre dagar med övervägande sol för att spurta förbi januari ifjol, kan bli kärvt…

Ger solcellerna lite hjälp på traven. Igår sopade jag av 1 cm lös snö från 10 av de 14 modulerna och ikväll sopade jag av resten eftersom det inte hänt något under dagen med den kvarvarande snön. Det berodde på att det var övervägande mulet idag och det kom även några snöfjun.

Torkade även av referenssolcellen med en våt trasa så att den ska vara i god form.

1 cm snö på fyra av de 14 solcellsmodulerna på morgonen. Solfångarna till vänster var också snötäckta.

1 cm snö på fyra av de 14 solcellsmodulerna på morgonen. Solfångarna till vänster var också snötäckta.

Fasta avgifters andel av elpriset ökar oroväckande

Ett av EU:s energimål till 2020 är ”20% increase in energy effiency” vilket översatts till ”20% energieffektivisering” av Energimyndigheten. Vi ska alltså minska vår energianvändning. Under 2010 svarade el för 32% av Sveriges slutliga energianvändning (132/411 TWh) enligt Energimyndighetens “Energiläget“.

Hur borde elpriset utformas för att maximalt stödja minskad elanvändning hos oss elkonsumenter? Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser? Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen.

Nämnde igår att Vattenfall i Berlin, Tyskland, har ett fast pris på 5,6-6,9 Euro/månad, vilket gör ca 600-700 kr/år.

Vi betalar 2900 kr i fast pris (”abonnemang”) hos vår nätägare Vattenfall, för villa med 16 A säkring i område söder. Om vi hade haft Vattenfall även för elhandeln hade vi dessutom haft ett fast pris på 360 kr för detta abonnemang. Totalt skulle det alltså bli 3260 kr i fasta priser vilket är fem gånger mer än hos samma företag i Tyskland. Hur är detta möjligt? Har jag missat något fundamentalt med de tyska priserna?

En tydlig trend är dessutom att de fasta priserna ökar i andel i Sverige. Vi flyttade in i vårt hus i oktober 2006. Den 1 januari 2007 var vår fasta nätavgift 1690 kr. Den har alltså ökat med 57% på fem år. Under samma tid har den rörliga avgiften (”elöverföring”) ökat från 19,5 öre/kWh till 22,5 öre/kWh, vilket ger en ökning med “bara” 15%. Det betyder att av vårt nätpris är ungefär hälften en fast andel som vi inte kan påverka, se även diagram när nedan som visar andel fast och rörligt pris beroende på vilken elanvändning en kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall har.

En hög fast andel i elpriset missgynnar förstås också de som investerar i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar med egen elproduktion.

Än värre för en solelproducent är det hos de bolag som infört effekttariff, då kan man inte märkbart påverka det man betalar till nätbolaget.

Priser 2007-2012 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Priser 2007-2012 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Priserna för solcellsystem fortsätter att sjunka i Tyskland

2082 Euro/kW, inklusive installation men exklusive moms, kostade ett komplett takmonterat solcellsystem på max 100 kW i Tyskland under fjärde kvartalet 2011, se nedanstående diagram som visar prisutvecklingen sedan 2006. Med en Eurokurs på 8,84 kr/Euro (dagsnotering enligt Dagens Industri) och tysk moms på 19% blir det 21 900 kr/kW.

Priserna har minskat med 24% under senaste året i Tyskland! Vad det innebär i pris per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser ligger kostnaden per kWh för solel, utan något stöd!, lägre än priset för köpt (ful)el för en vanlig elkonsument i Tyskland…

I Berlin är det rörliga elpriset 23,36-24,23 Eurocent/kWh enligt Vattenfalls tyska hemsida. Det blir mer än 2 kr/kWh. Dessutom tillkommer 5,6-6,9 Euro/månad i fast avgift, vilket gör ca 600-700 kr/år. De fasta avgifterna är alltså mycket lägre hos Vattenfall i Tyskland än hos Vattenfall i Sverige. Vår årliga fasta nätavgift hos Vattenfall är 2900 kr enligt senaste fakturan (för villa med 16 A säkring i område söder). Hos Vattenfalls elhandelsbolag är den fasta årsavgiften 360 kr.

Uppskattningar från branschorganisationen BSW Solar av några siffror för Tyskland vid årets slut 2011 imponerar

  • Totalt 1 090 000 installerade solcellsanläggningar
  • 7,5 GW installerade effekt under 2011 blev med en kraftig slutspurt i slutet av året något mer än 2010 då det blev 7,4 GW
  • Totalt 24,8 GW installerad effekt, ca 2 000 gånger mer än i Sverige!! Om installationerna håller sig på den nuvarande nivån kommer Tyskland inom 1,5 år att ha lika mycket installerad solcellseffekt som Sverige har totalt i alla kraftslag.
  • Årsproduktion av solel 18,5 TWh, se diagram här nedan, det vill säga tre gånger mer än den svenska vindkraften.

Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den stora skillnad mellan Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme).

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland. Data från BSW Solar.

Installerad socellseffekt i Tyskland. Källa BSW Solar.

Installerad socellseffekt i Tyskland. Källa BSW Solar.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.