Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Belgien har nettodebitering för solcellsanläggningar

Är på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Bryssel måndag-onsdag. Som inledning fick vi idag höra hur solcellsystem stöds i Belgien.

  • Elcertifikat. Ett lägsta pris är garanterat och detta pris är högre för el framställd med solceller än för annan el. Priset är ca 300 Euro/MWh = ca 2,7 kr/kWh! Nivån är alltså ungefär en tiopotens högre än för svenska elcertifikat. Produktionsvärden rapporteras en gång per år, detta efterlyser jag i Sverige också för mindre system.
  • Nettomätning (“net metering”) tillämpas för system upp till 10 kW växelströmseffekt från växelriktaren (alltså inte toppeffekt för modulerna som man brukar använda). Nettomätning ger nettodebitering. På årsbasis ska man vara nettokonsument av el.
    Aschim Woyte som gjorde presentationen sade att mätaren gick baklänges. Undras om det stämmer? I svenska elmätare är det olika räkneverk beroende på om strömmen går till eller från en konsument och dessa räkneverk kan bara gå framåt, de kan ej backa. I Sverige pratar vi istället om nettoavräkning eller nettodebitering.
  • Investeringsstöd. Till och med 2011 fick privata system 40% av investeringskostnaden  och företag fick 5% i skattereduktion. Från med 1 januari i år har man tagit bort detta stöd.  Det kan jag förstå. Kombination av elcertifikat och nettomätning ger fullt tillräckligt stöd.

Nettoavräkning från Elinorr en utmärkt lösning!

Thorsten Handler, Bergs Tingslags Elektriska AB, har lanserat ett förslag till en utmärkt lösning av problematiken med överskottsproduktion av el från små elproducenter. Metoden för hantering av överskottet av el, som inte kan användas direkt av producenten, bygger på nettoavräkning med följande enkla förutsättningar:

  • Konsumtionens mätarställning minus överskottsproduktionens mätarställning ger en framräknad mätarställning.
  • Den framräknade mätarställningen är aldrig mindre än föregående framräknade mätarställning, det vill säga den framräknade mätarställningen ”backar” aldrig.
  • Elbolagen köper inte ett överskott under en månad utan lagrar den till senare användning. Om det blir ett månadsöverskott en månad lagras det till nästkommande månad(er).
  • Den framräknade mätarställning går ut till marknadens alla aktörer.

Här är ett exempel, med fiktiva värden från ett föredrag Thorsten höll vid ett seminarium i Umeå den 29 november 2011 där jag lagt till kolumnen ”lagring” och förtydligat två av kolumnrubrikernas namn.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

De fördelar som anges med förslaget är

  • Egenproducenten blir oberoende av konfigureringen i mätsystemen hos landets olika elnätsbolag.
  • Alla avräkningssystem klarar detta.
  • Alla debiteringssystem klarar detta.
  • Det blir ingen liten rest av kilowattimmar vid månadsskiftet som kan bli fallet vid nettodebitering och som blir svårhanterad i systemet.
  • Enkelt att kontrollera om anläggningen är nettokonsument.
  • Förlusterna balanserar (med det menades att de minskade överföringsförluster som inmatad överskottsel ger upphov till balanseras av de ökade överföringsförlusterna när man tar tillbaka den lånade elen).
  • Nätbolagen vill behålla nätkunderna.

Elinorr

Enligt uppgift från Thorsten Handler erbjuder merparten av bolagen i Elinorr denna form av nettoavräkning.

Elinorr består av sexton elnätsbolag, med 230 000 kunder och 2 500 mil elnät i södra och mellersta Norrland. Elinorr är den fjärde största aktören i Sveriges elbransch.De bolag som ingår är AB Kramfors Energiverk, Bergs Tingslags Elektriska AB, Elektra Nät AB, Gävle Energi AB, Hamra Besparingsskog, Hofors Elverk AB, Härjeåns Nät AB, Härnösand Elnät AB, Jämtkraft Elnät AB, Ljusdal Elnät AB, Sandviken Energi Nät AB, Sundsvall Elnät AB, Söderhamn Elnät AB, Åkab Nät och Skog AB, Årsunda Kraft och Belysningsförening och Övik Energi Nät AB.

 

Nettodebitering – debattartikel i Ny Teknik idag

I dagens Ny Teknik skriver Kjell Jansson, VD Svensk Energi, och Johan Ehrenberg, VD Egen El, en debattartikel med rubriken ”Ta bort avgifterna för alla som gör egen el”.

Rubriksättaren missade det väsentligaste i artikeln. Det som har störst betydelse för solelproducenterna är att man föreslår nettodebitering per månad. Som visats i Elforskrapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” (Molin, Widén, Stridh och Karlsson) är månadsvis nettodebitering visserligen ett stort steg framåt jämfört med dagsläget, men det gör tyvärr att alla tillgängliga takytor inte kommer att kunna utnyttjas för solelproduktion. För detta skulle behövas en längre period för nettodebitering och småhusägarna förväntar sig därför att våra politiker är mera offensiva och framsynta när det gäller periodlängden.

Det är ingen nyhet att Svensk Energi förespråkar nettodebitering, men det är ändå bra att frågan tas upp igen eftersom det för närvarande är den viktigaste frågan för de små solelproducenterna och eftersom det inte händer något praktiskt i denna fråga. Enligt ett uttalande från Näringsdepartementet 28 november ifjol skulle det ta minst ytterligare ett år innan nettodebitering skulle kunna bli verklighet. Det är svårt att förstå vad denna senfärdighet beror på. Avsaknaden av nettodebitering hämmar utvecklingen för småskalig solel i Sverige.

Det andra förslaget i Ny Tekniks debattartikel är att man inte ska behöva betala för ett inmatningsabonnemang, som behövs för att kunna mata in överskottsel till nätet, om man är nettoproducent av el under ett år. Idag slipper man betala inmatningsabonnemang bara om man är nettokonsument av el under ett år. Detta förslag berör bara de som har lågt behov av köpt el under ett år, i praktiken de som har fjärrvärme eller biobränsle för uppvärmning. Andelen villor med fjärrvärme och biobränsle är relativt lågt och därför berörs de flesta villägare inte av detta förslag. År 2010 värmdes 230 000 (12%) småhus med enbart fjärrvärme och 204 000 (11%) med enbart biobränsle enligt ”Energistatistik för småhus 2010” från Energimyndigheten. De 518 000 (27%) småhus som värms med enbart el får så hög elanvändning att de med en solcellsanläggning dimensionerad för nettodebitering per månad (= solelproduktion under juni eller juli lika som behovet av köpt el under någon av dessa månader) är väldigt långt ifrån att bli en nettoproducent av solel.

”Nyfiken och kunnig”

Media ligger på…

Upptäckte idag att artikeln för Gröna Draken (se sidan 10-11) har publicerats i nummer 1 – 2012 på webben. Har dock inte fått Gröna Draken i brevlådan ännu. För övrigt har de skrivit flera andra artiklar om solenergi i detta nummer, vilket var trevligt. Gröna Draken har ca 132 000 i upplaga, så soltemat borde få hygglig synlighet.

 

Solelproduktion Februari – Summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för februari från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för februari 2011.

26% av vår producerade solel på 116,86 kWh under februari matades in på nätet, vilket kan jämföras med endast 13% under februari ifjol. Denna överskottsel sålde vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh, inklusive moms.

2 av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var lika många timmar som under februari 2011. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under februari köpte vi 2711 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var lite mer än februari i fjol med 2658 kWh men mindre än 2010 års 2991 kWh. 2008 köpte vi bara 1566 kWh. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under februari på 87 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 2798 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 30 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 2681 kWh.

Jämförelse februari 2011 och 2012.

Jämförelse februari 2011 och 2012.

Solelproduktion per dygn under februari 2011.

Solelproduktion per dygn under februari 2011.

Solelproduktion per timme under februari 2011.

Solelproduktion per timme under februari 2011.

Solceller storvinnare av installerad effekt i EU 2011

The European Wind Energy Association har gett ut rapporten ”Wind in power 2011 European statistics. February 2012”. Det är en riktig guldgruva när man vill studera installerad effekt av olika elproduktionsslag i EU:s 27 länder.

Solceller sopade mattan med alla andra kraftslag när det gäller nyinstallationer under 2011. Hela 21,0 GW solceller installerades i EU. Det var 46,7% av den nyinstallerade effekten för elproduktion i EU. Naturgas var två med 9,7 GW (21,6%) och vind trea med 9,6 GW (21,4%).

Installationerna i vind anges till 12,6 miljarder Euro. Det gör i genomsnitt 1300 Euro/kW. Den 11 februari skrev jag om att stora solcellsanläggningar installeras för 1600-1800 Euro/kW, exklusive moms.

Man bör ha i minnet att den installerade effekten ger olika mycket energi beroende på vilket kraftslag man tittar på. Sammanlagt 93,957 GW installerad vindeffekt i EU anges ge 204 TWh el under ett normalår, motsvarande 6,3% av EU:s slutliga elanvändning. Det betyder i medeltal 2170 kWh/kW under ett år.

Den såvitt känt bästa solcellsanläggningen i Sverige under 2011, på KTH, gav 1074 kWh/kW, vilket var nytt svenskt rekord. En solföljande solcellsanläggning i sydligaste Portugal, Spanien eller Sicilien kan ge ca 2000-2100 kWh/kW och år enligt mina uppskattningar med PVGIS.

Tyskland är det EU-land som har mest installerad effekt av både vindkraft och solceller.

Även om kol, kärnkraft och olja för elproduktion alla minskat sedan år 2000 är kol fortfarande det kraftslag som störst installerad effekt för elproduktion i EU och tillsammans med gas svarade de för 49% av den installerade effekten i EU år 2011. Dessutom har vi förstås trafik, flyg och bostadsuppvärmning där vi har fossila bränslen. Det är fortfarande en lång väg att gå att fasa ut de fossila bränslena i EU, men sol och vind går starkt framåt.

Man kan väl också säga att det är vi själva som beslutar hur snabbt det ska gå att fasa ut de fossila bränslena genom exemplvis

  • hur mycket vi satsar i forskning och utveckling av nya tekniker,
  • hur mycket ekonomiskt stöd vi ger förnyelsebara respektive icke förnyelsebara tekniker,
  •  i vilken grad vi alla bidrar genom energibesparing och medvetna val, inte bara i vardagen utan även genom vilken politik vi ger vårt stöd…

Klicka på diagrammen nedan om du vill se dem i större skala.

Nyinstallerad effekt i EU 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Mycket solig start på mars och årsbästa idag

Redan har 71 kWh solel producerats under mars, jämfört med 55 kWh under första vecka av mars ifjol. Idag blev det dessutom nytt årsbästa med 11,93 kWh, vilket
var 0,7 kWh mer än i förrgår!

Kul med statistik så att det börjar gå att jämföra från ett år till ett annat.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

 

Kinas prismål för solceller 2015 och 2020

I EPIA:s (European Photovoltaic Industry Association) Market report 2011 ger man en prognos att 21 GW av totalt 27,7 GW nätanslutna solcellsystem installerades i Europa under 2011. Prognosen anger att 7,5 GW av dessa installerades i Tyskland, som är det land som har mest installerade solceller i världen. Tysklands 24,7 GW motsvarar hela 37% av de nätanslutna solcellssysstem som är installerats i hela världen. Det som händer i Tyskland är därför av stort intresse för hela solcellsvärlden, som var och en kan förstå av ovanstående fakta. Skrev den 24 februari om Tysklands förändringar i inmatningstariffer i syfte att ge en lägre nivå på solcellsinstallationerna under 2012 än under 2011. Det finns dock ett annat land som kommer att vara än viktigare än Tyskland för framtiden för solceller.

Kina var trea 2011 med 2,0 GW installerad effekt. Med sina 2,9 GW totalt svarar de för 4,3% av världens installerade solceller, vilket alltså är långt mindre än Tyskland. Men man ska i minnet att ungefär hälften av världens alla solcellsmoduler tillverkas i Kina. Och Kina kommer öka takten! Man vill öka produktionen av kisel för solceller och till 2015 har man satt som mål att ha 15 GW installerat.

Det är väldigt intressant att se de prismål Kina satt för 2015 och 2020, se tabellen nedan där jag använt en kurs på 1,1304 kr/yuan enligt Dagens Industri webb idag.

  2015 2020
Solcellsmoduler 7 000 yuan/kW = 7 900 kr/kW 5 000 yuan/kW = 5 650 kr/kW
Solcellssystem 13 000 yuan/kW = 14 700 kr/kW 10 000 yuan/kW =11 300 kr/kW
Kostnad solel 0,8 yuan/kWh = 90 öre/kWh 0,6 yuan/kWh = 68 öre/kWh

Uppgifterna från Kina kommer från artikeln ”China’s solar master plan sets goals for production, efficiency, pricing” (ElectroIQ 24 februari 2012) och där anger man att det inte framgår av planen om det är produktionskostnad eller försäljningspriser man talar om.

När det gäller 2011 var för övrigt Italien världsetta med hela 9,0 GW installerat. De rycker därmed fram till en klar andraplats i världen när det gäller totalt installerad effekt (12,5 GW).

Kumulativt installerad solcellseffekt totalt, i Europa (orange) och övriga världen (gult). Källa: EPIA World market report 2011.

Kumulativt installerad solcellseffekt totalt, i Europa (orange) och övriga världen (gult). Källa: EPIA World market report 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Årsbästa för solcellerna

Idag var det en härligt solig dag med 3-5 plusgrader under dagen. Det blev 10,95 kWh solel idag vilket var något bättre än gårdagens 10,62 kWh, som var föregående årsbästa.

I nedanstående diagram har jag jämfört solelproduktionen från en av solcellsväxelriktaren på KTH. Den anläggningen på 10,08 kW har liksom vår en SMA Sunny Boy 3000 TL växelriktare, med 3,36 kW per växelriktare. KTH-anläggningen sitter högt på ett tak och är därmed helt oskuggad. Det är en bra referens när vi vill se hur mycket skuggning vi har från omgivande träd under morgon-förmiddag och kväll.

Skuggning under en del av dagen är nog generellt den faktor som mest påverkar solelproduktionen för solcellsanläggningar i Sverige. Man bör redan vid planeringen studera om det är något som skuggar den tänkta placeringen, om skuggning kan undvikas eller om det går att justera placeringen för att minimera skuggning. Därmed inte sagt att vi ska göra kalhyggen på alla hustomter med solceller, även träd har sitt värde, :-).  Allvarligast är förstås att ha skuggning mitt på dagen då solelproduktionen är som störst.

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

117 kWh solel under februari

Det blev 116,86 kWh solel under februari. I februari ifjol blev det 129,93 kWh, trots att februari då hade normala 28 dagar. I år var inverkan av snöbeläggning marginell, så det var helt enkelt inte lika soligt i år som under februari ifjol.