Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

2012 soligare än normalt för de flesta

Publicerat av

Av SMHI:s mätstationer för global solinstrålning är lite överraskande Lund i topp efter årets fyra första månader. Tätt följd av Visby och överraskningen Växjö, som på årsbasis ligger långt ner bland SMHI:s mätstationer. Nästan alla orter har i år fått mera solinstrålning är normalt. Som synes är Sverige dock ett så stort land att det är stora skillnader mellan orterna. SMHI:s nät för mätning av solinstrålning är för övrigt så väldigt glest att det säkert finns platser som haft mer solinstrålning än nedanstående.

Tabellerna nedan visar dels den globala solinstrålningen per månad och summerat för januari-april i jämförelse med vad som förväntas under ett normalår under perioden 1961-1990, som SMHI använder som referensperiod. Svenska Högarna och Tarfala är nya stationer som saknar värden för denna period.

Solelproduktionen är i princip direkt proportionell mot solinstrålningen, men för vintermånaderna kan snötäckning av solcellsmodulerna minska solelproduktionen.

SMHI stationskarta solinstrålning. Kartan visar även orter som bara mäter solskenstid och de finns därför inte med i nedanstående tabeller.

Global solinstrålning Januari-April 2012. Data från SMHI.

Global solinstrålning jämfört med normalvärden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Ger maj månadsrekord?

Publicerat av

Den bästa månaden sedan vi körde igång vår solcellsanläggning den 28 oktober 2010 var under maj ifjol. Då skördade vi fina 449,99 kWh. Hittills i år har det blivit 318,36 kWh under maj. Det skulle behövas 16,5 kWh per dag under åtta dagar i sträcka för att slå fjolårets rekord. Visserligen har vi snittat på 16,4 kWh per dag under de sju senaste dagarna, men det verkar lite osannolikt att det skulle bli åtta sådana soliga dagar till i rad. Fast de fyra närmaste dagarna ser fina ut enligt väderprognosen, vi håller tummarna…

Solelproduktion per dygn under maj 2012.

Träjon. Ekevitorp 19 maj 2012.

Vattenfall höjer nätavgifterna

Publicerat av

Skrev 26 januari i år om ”Fasta avgifters andel av elpriset ökar oroväckande”. Från och med 1 april höjde Vattenfall sina nätpriser. Den fasta nätavgiften är nu 2 980 kr per år i område ”söder” om man har 16 A säkring och den rörliga nätöverföringsavgiften är 23,5 öre/kWh, inklusive moms. Det betyder att om man varje år köper 12 700 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Den fasta avgiften har ökat med 60% sedan 1 januari 2007 och den rörliga med 19% under samma period, vilket framgår av diagrammet här nedan.

Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är betydligt lägre än 12 700 kWh/år, blir nätavgiften i ändå högre grad en fast avgift som man inte kan påverka. Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Har man tidstariff betalar man 49 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 12,5 öre/kWh.

En hög och ökande fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Nätpriser 2007-2012 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Timmätning – ger inte nettovärde!

Publicerat av

Med timmätning skulle man kunna tro att man får ett nettomätvärde för timmen och att detta värde skulle visa endera att man haft nettoinmatning till nätet av överskottsel under timmen eller att man haft nettouttag (köp) under timmen. MEN, så fungerar det inte hos i vart fall Vattenfall, som vi har som nätägare.

Elmätaren har olika register för in- och utmatning och det blir därför två mätvärden, som man valt att redovisa separat. Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att vi under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010. Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Om man för den inmatade elen ersätts med Nord Pool spotpris minus 4 öre (vanligast, erbjuds av exempelvis Vattenfall, E.ON och Fortum) kan det bli så att man en minut säljer överskottsel till detta pris, medan man under nästa minut köper tillbaka elen för ett mer än dubbelt så högt pris på 1,1-1,2 kr/kWh (aktuellt elhandelspris från Kundkraft 1-årsavtal antaget), inklusive den rörliga nätöverföringsavgiften som är 23,5 öre/kWh hos Vattenfall. Denna effekt kan tyckas lite märklig för solelproducenten…

Jag undrar om det fungerar likadant för alla solelproducenter som har timmätning? Hur fungerar det hos ditt bolag?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Billigaste nyckelfärdiga solcellsanläggningen i Sverige

Publicerat av

En av de vanligaste frågorna när det gäller solceller är vad kostar en solcellsanläggning. I inlägget den 8 maj då jag nämnde priser på solcellsanläggningar som kan köpas av elbolag i Sverige lovade jag att återkomma till de tyska systempriserna. Tyskland är världens största solcellsmarknad med över en miljon!! installerade olcellsanläggningar. Det som händer där kan därför ses som vägledande för vad som kommer att hända i Sverige också med tiden.

Billigast i Sverige

Fick jag idag mera detaljerade ekonomiska uppgifter av Hans Nyhlen, Sala-Heby Energi, om de solcellsanläggningar som byggts i Sala-Heby med den ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby som ägare. Föreningen har låtit bygga fyra anläggningar och priserna har stadigt sjunkit. Den senaste kostade 16 400 kr/kWh, inklusive moms, och är därmed såvitt känt den billigaste beställda nyckelfärdiga anläggningen som levererats i Sverige. Då räknar jag inte med intresserade som på egen hand köpt och installerat solcellsanläggningar eller de fall där man ger ett pris inklusive ROT-avdrag för arbetet eller investeringsstöd. Har man fått investeringsstöd kan man för övrigt inte få ROT-avdrag också.

Anläggning

Driftstart

Effekt (kW)

Pris (kSEK/kW)
1. Sala – på mark

2009 höst

47

60,0
2. Heby – på mark

2010 sommar

77,5

35,6
3. Ösby – på tak

2011 sommar

36

27,8
4. Ösby – på tak

2012 sommar

38

16,4

Medelpris i Tyskland

I Tyskland har man mycket bra statistik för nyckelfärdiga solcellsanläggningar upp till 100 kW monterade på tak. Diagrammet nedan visar medelprisets utveckling sedan 2006 . Prisutvecklingen har varit häpnadsväckande. Under första kvartalet 2012 var medelpriset 1969 Euro/kW exklusive moms, vilket var 23% lägre än under första kvartalet föregående år och 61% lägre än andra kvartalet 2006 på prisstatistiken startade. Med en kurs på 9,00 kr/Euro och tysk moms på 19% blir det 21 100 kr/kW. Men den senaste anläggningen i Ösby var alltså betydligt under detta belopp och jag får se till att uppdatera ”Kostnad för solel” med ytterligare priskurvor…

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland. Data från BSW Solar.

I Berlin idag

Publicerat av

Folks, jag följer idag med Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi, på kick-offmöte för projektet PV-GRID inom EU:s IEE (Intelligent Energy Europe). Projektets fulla titel är “Reducing barriers hampering large-scale integration of PV electricity into the distribution grid”. 21 partners från 17 EU-länder deltar i projektet. Sverige är det enda av de nordiska länderna som deltar.

Projektet hade en föregångare i PV LEGAL Reduction of Bureaucratic Barriers for succesful PV deployment in the EU. Där finns bland annat en databas för varje av de 12 länder som var med i det projektet

Fullriggaren årets anläggning 2011

Publicerat av

Svensk Solenergi har tilldelat Fullriggaren hos Gavlegårdarna i Gävle priset årets anläggning 2011. Så här lyder motiveringen:

”En tekniskt och estetiskt väl utförd byggnad som på ett förtjänstfullt sätt visar möjligheterna att integrera såväl solvärme som solel för minskat behov av köpt energi i nya byggnader. Det faktum att byggnaden uppförts av ett engagerat bostadsbolag som ett nytt landmärke på Gävle Strand ger ett stort exponeringsvärde.”

Ett positivt värde med priset är att det gett mycket god uppmärksamhet i media. Det har omnämnts på många ställen.

Solcellerna sitter vertikalt placerade i balkongväggarna. Enligt Gävle Dala Energikontor har man 157 solcellsmoduler med en yta på 228 kvadratmeter och märkeffekt 20,41 kW. Jag kan tycka att det är missvisade att säga att de har en maximal effekt på 20,41 kW. Med den vertikala placeringen lär de aldrig uppnå denna effekt. Den årliga produktionen beräknas till ca 11 325 kWh/år. Det ger en modulverkningsgrad på 20,41/228 = 9% och en produktion på 11 325/20,41 = 555 kWh/kW och år.

Modulerna är polykristallina med glas på båda sidor. Den låga verkningsgraden på 9% beror på att de är semitransparenta där man satt solcellerna glesare än normalt för att de ska släppa igenom en del solljus, vilket ses i inslaget från TV4 (se källor här nedan). Den låga beräknade produktionen per kW har jag ingen bra förklaring till. Den vertikala placeringen borde ”bara” minska produktionen med 25%. Ett år med normal solinstrålning bör man producera 800-1000 kWh/kW med en hyggligt placerad anläggning och drar man bort 25% borde man få 600-750 kWh/kW och år.

Lyckades inte hitta något om den extra kostnaden för solcellsmodulerna i förhållande till vanliga balkongväggar. Specialmoduler höjer kostnaden väsentligt. Det är inte otroligt att merkostnaden för semitransparenta moduler jämfört med vanliga solcellsmoduler var högre än kostnaden för vanliga balkongväggar.

Fullriggaren, Gävle, med solceller i balkongväggarna. Huum… hur tänkte man här då? Bild från anonym fotograf.

Källor

Svensk Solenergi. Årets anläggning 2011. 2011-04-26.

TV4 Play. Prisbelönta solceller.

Gävle Dala Energikontor.

Bygginfo. Solig balkong ger energi.

Pärlhyacint. Kvarstående från gammal odling, Igelsta backe 5 maj 2012.

Elbolag blir leverantörer av solcellssystem

Publicerat av

Har gjort en meny som heter ”Leverantörer” där det finns exempel på leverantör av solcellssystem. I första hand har jag lagt in de som kan leverera färdiga paket inklusive installation. Om du har tips på flera leverantörer får du gärna höra av dig.

Intressant är att även elföretagen har gett sig in på denna marknad. Uppenbarligen ser de möjligheter att tjäna både goodwill och pengar på detta.

Den senaste i raden är Fortum som startade bara för några dagar sedan. De säljer paket med storlek och pris inklusive moms enligt tabellen nedan till de som bor inom Stockholms län. I priset ingår rubbet, inklusive installation. Fortum påpekar att man kan få ROT-avdrag för installationsarbetet, men man bör komma ihåg att det gäller för hus som är minst fem år gamla enligt Skatteverkets regler.

Antal moduler

Installerad effekt (W)

Totalpris (kr)

Pris per kW (kr/kW)

6

1 470

59 900

40 748

9

2 205

80 000

36 281

12

2 940

100 000

34 014

Fortum verkar inte tro att konsumenter förstår vad effekt är och man får därför leta efter det i deras detaljerade beskrivning. Med hjälp av den angivna effekten på det största systemet kom jag fram till att det är 245 W moduler. Jag saknar angivelse om verkningsgrad och tillverkare för moduler och växelriktare. Med hjälp av uppgiften att ytan är 20 m2 för 2 940 W kan man räkna ut att verkningsgraden är (2 940/20)/1000 = 14,7%, där motsvarande en solinstrålning på 1000 W/m2 är vad som gäller när man testar märkeffekten på modulerna och som då kan användas för att räkna ut modulverkningsgraden.

Din El är ett annat av de större elföretagen som säljer kompletta paket inklusive installation inom Göteborgs stad med nedanstående priser. Din El tror att konsumenter förstår vad effekt är och anger det tydligt. Även här saknas uppgifter om verkningsgrad och tillverkare för moduler och växelriktare.

Installerad effekt (kW)

Totalpris (kr)

Pris per kW (kr/kW)

0,5

38 875

77 750

1

61 125

61 125

1,5

86 125

57 417

2

111 750

55 875

3

132 900

44 300

4

177 875

44 469

6

246 250

41 042

Bixia började tidigare än Fortum och Din El att erbjuda solcellspaket, men hos dem måste man ringa eller maila för att få en offert och installation ingår inte.

Tidiga var även Egen El med att sälja solcellspaket, men inte heller hos dem ingår installation.

Med tiden kommer väl även E.ON och Vattenfall, i nämnd ordning… , med liknande erbjudanden.

Priserna på solcellssystem har rasat under det senaste året. På en IEA PVPS konferens i Uppsala den 19 april i år fick vi höra att Sala-Heby Energi betalade ca 17 000 kr/kW, inklusive moms, för sin senaste anläggning på ca 38 kW (mera precisa uppgifter den 13 maj visade att priset var 16 400 kr/kW!). Den byggdes utan investeringsstöd. Så vitt jag vet är det den billigaste nyckelfärdiga solcellsanläggning som har byggts i Sverige.

Hur står sig då dessa priser med vad man får betala i Tyskland, världens största solcellsnation? Detta tar vi i nästa inlägg…

PS. I press release den 25 maj 2012 uppger Vattenfall att de kommer att börja sälja solcellspaket påföljande vecka.

Gullviva med ovanlig blomfärg. Berga 6 maj 2012.

Nytt årsbästa igår med 19,7 kWh!

Publicerat av

Igår blev det 19,67 kWh vilket är årsbästa och den tredje bästa dagen någonsin. Endast 26 maj 2011 med 20,32 kWh och 29 juni 2011 med 19,82 kWh har varit bättre. Klart väder, relativt låg lufttemperatur och blåst (ger lägre solcelltemperatur, vilket höjer verkningsgraden) var gynnsamt för solelproduktionen.

Maxeffekten igår var 2919 W. I diagrammet nedan har jag jämfört med KTH-anläggningen, men det visade sig att där har det varit en del molnighet under dagen. Även hos oss var det en liten svacka 11:25-11:30 vilket tyder på att även vi hade några små, tunna molntussar. Trots molnstörningarna på KTH kan man se att vi tappade en del på tidig förmiddag och kväll på grund av träd som skuggar solcellsanläggningen. Trots KTH:s molnstörningar skördade de mera än oss, 20,45 kWh, på grund av våra beskuggningsförluster.

Jag har förskjutit KTH-kurvan med 15 minuter, så att vi och KTH startar samtidigt på morgonen. Två av KTH-växelriktarna startade 15 minuter tidigare än vår, medan den tredje startade 10 minuter tidigare. Tittade även på 1 maj då det var helt klart hela dagen både hos oss och vid KTH. Då skilde starten 10 minuter. Om jag däremot jämförde maxeffekt 1 maj skilde det 40-50 minuter. Om KTH-kurvan skulle förskjutas så mycket skulle starten för vår anläggning vara 25-35 minuter tidigare än på KTH och det är inte rimligt eftersom KTH-anläggningen sitter ostörd på ett högt beläget tak och därför att KTH-anläggningen liggre längre åt öster där solen går upp något tidigare.

Jämförelse av solcellseffekt mellan Gäddeholm och KTH den 6 maj 2012.

Styvmorsviol. Ängsö slott 29 april 2012.

261 kWh solel under mars och 308 kWh under april

Publicerat av

Det blev 260,71 kWh under mars och 307,98 under april månad. Det är mindre än under 2011 då vi producerade 292,32 kWh respektive 362,20 kWh under mars och april. Här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen under 2011 och 2012 per dygn under mars och april.

Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

Jämförelse av solelproduktion per dygn under mars 2011 och 2012.

Jämförelse av solelproduktion per dygn under april 2011 och 2012.

Dvärgvårlök. Irsta kyrka 29 april 2012.