Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Publicerat av

Folks, ikväll har vi en spännande nyhet. Det följande inlägget är nämligen författat av gästbloggare Johan Lindahl!

Johan är doktorand vid Ångström Solar Center vid Uppsala Universitet där han bedriver forskning kring kadmiumfria buffertlager i tunnfilmssolceller av typen CIGS. Han är också sedan 2010 på uppdrag av Energimyndigheten Sveriges representant i IEA-PVPS Task 1 och därmed ansvarig för att samla in och sammanställa information om den svenska solcellsmarknaden för IEA-PVPS räkning.

IEA-PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) är ett av de samverkande internationella avtal för forskning och utveckling som är etablerade inom IEA och som sedan 1993 har genomfört en rad gemensamma projekt inom solcellstillämpningar.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Johan Lindahl

Varje år sammanställs en rapport om den svenska solcellsbranschen inom ramen för Sveriges medlemskap i IEA-PVPS. Årsrapporten sammanfattar de flesta aspekter av den svenska solcellsbranschen, som till exempel den sammanlagda installerade effekten, produktion, prisutveckling, de olika stödsystemen och vilken forskning som bedrivs inom området. 2011 år rapport blev i dagarna klar och finns nu tillgänglig för gratis nerladdning på IEA-PVPS hemsida.

Tidigare har dessa rapporter gått många förbi och jag är därför tacksam att genom detta gästinlägg (i Sveriges troligen mest lästa solcellsblogg, med drygt 10 000 besök under maj) få möjligheten och sprida en del av den information som varje år sammanställs.

Enligt mina uppgifter installerades det 4,3 MW solcellskapacitet i Sverige under 2011, vilket är en ökning med ungefär 60 % jämfört med 2010. Av dessa 4,3 MW kopplades ungefär 3,6 MW upp på nätet medan de resterande 0,7 MW bestod av ej nätanslutna system. Sverige hade därmed vid årsskiftet en sammanlagd solcellskapacitet på 15,8 MW. Dessa 15,8 MW står för ungefär 0,01 % av Sveriges totala elproduktion i dagsläget. Sverige har historiskt sett haft en liten men stabil marknad för ej nätanslutna system och det var först när det första solcellsstödet infördes som antalet nätuppkopplade system började öka. I figur 1 syns tydligt hur den svenska solcellsmarknaden har utvecklats och hur viktigt solcellsstödet har varit fram tills nu.

En stor anledning till den ökade installationstakten i Sverige är såklart också de kraftigt sjunkande systempriserna. Prisutvecklingen i Sverige har gått väldigt snabbt och priserna har nästan halverats på två år, vilket syns tydligt i figur 2. Den snabba prisreducering som pågår gör att de typiska priserna för 2011 som presenteras i rapporten redan nu, ett halvår senare, är inaktuella.

Den växande marknaden har inneburit att antalet installatörer och försäljare har ökat. Under bara 2011 och början av 2012 har ett 20-tal nya aktörer tillkommit. Dock lyckades inte den ökande sysselsättningen inom den delen av branschen kompensera för de förlorade arbetstillfällena inom produktionsindustrin som hade ett tufft år 2011. Sammanlagt minskade antalet solcellsrelaterade jobb i Sverige från 740 under 2010 till 460 under 2011. Den största anledningen till denna minskning var REC:s beslut att lägga ner sin fabrik i Glava och att flytta modulproduktionen till Singapore. Det nystartade företaget SweModule, som tagit över delar av REC ScanModul:s fabrik, hade vid 2011 årets slut omkring 30 anställda, vilket är betydligt färre än de 330 som tidigare jobbade i fabriken.

REC:s beslut att flytta deras produktion till Asien påverkade såklart även den sammanlagda modulproduktionen i Sverige. Jag har inte komplett statistik då ett företag inte velat lämna ut deras produktionssiffra, men de övriga producenterna tillverkade moduler med en sammanlagd effekt av 40,5 MW under 2011. Det vill säga nästan 10 gånger mer än vad som installerades i Sverige under 2011. Produktionsutvecklingen kan ses i figur 3.

Annars var 2011, i alla fall för mig, året då energibolagen hoppade på solcellståget. Från att det var svårt att hitta någon köpare av överskottsel under 2010 introducerade flera olika energibolag olika erbjudanden under 2011. Denna trend har som bekant fortsatt under 2012 då nya ersättningsmodeller har lanserats och några energibolag har nu även börjat sälja solcellspaket.

Sammantaget känns det som om den svenska solcellsbranschen är på frammarsch. Installationstakten ökar, priserna sjunker och elbolagen är nu med på tåget. Det kommer att bli spännande att följa denna utveckling och jag ser fram emot att snart stolt och rakryggad kunna presentera den svenska solcellsbranschens utveckling under våra interna IEA-PVPS möten.

Figur 1. Den svenska solcellsmarknadens utveckling.

Figur 2. Prisutveckling för solcellssystem i Sverige.

Figur 3. Utveckling av solcellsmodulproduktionen i Sverige.

Produktionskostnaden för solel nu lägre än konsumentelpriset i hela Tyskland!

Publicerat av

Fraunhofer ISE har helt nyligen släppt rapporten ”Studie Stromgestehungskoten erneuerbare energien. Version 30 Mai 2012”.  Det är en mycket intressant läsning. Där har man studerat hur mycket det kostar att producera el med hjälp av bland annat solceller.

Resultaten kan sammanfattas som att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än vad konsumenterna betalar för sina köpta el. Detta oavsett var i Tyskland man bor och det gäller även för små anläggningar med max 10 kW installerad effekt. OTROLIGT!

Produktionskostnaden är beräknad som ”Levelized Cost of Electricity” (LCOE) där man tar hänsyn till såväl investeringen, drift och underhåll samt kapitalkostnader under en solcellsanläggnings hela livslängd. Denna kostnad fördelar man på den producerade energin under livslängden, där man räknar med en viss degradering per år.

För en liten solcellsanläggning på mindre än 10 kW anges solelkostnaden till 0.137-0.165 €/kWh (1,23-1,45 kr/kWh vid en kurs på 9,00 kr per Euro) i södra Tyskland, med en produktion på 1100 kWh/kW vilket är vad en bra placerad solcellsanläggning Visby kan ge. I norra Tyskland blir solelkostnaden 0.167-0.203 (1,50-1,83 kr/kWh), med en produktion på 900 kWh/kW vilket en bra placerad solcellsanläggning kan producera i merparten av Sverige. För stora anläggningar på minst 1 MW blir produktionskostnaden lägre, se tabellen nedan där det även framgår vilka antaganden man gjort.

När det gäller investeringskostnader har man antagit 1 700 – 2 200 Euro/kW (15 300 – 19 800 kr/kW) för de små och 1 500 – 1 700 Euro/kW (13 500 – 15 300 kr/kW) för de stora. Jag kan inte hitta om priserna är med eller utan tysk moms (19 %). Jag skulle tro att de är utan moms med tanke på att branschorganisationen BMW solar anger ett snittpris under första kvartalet 2012 för en nyckelfärdig anläggning på max 100 kW till 1 969 Euro/kW (17 700 kr/kW) exklusive moms. I sådana fall matchas de antagna systempriserna av nyligen gjorda erbjudanden från både Knivsta kommun och Vattenfall för solcellssystem på 3-4 kW.

Konsumenternas elpris i Tyskland anges till 0.253 Euro/kWh (2,28 kr/kWh) under 2011. Det är därmed ingen tvekan om att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än konsumentelpriset.

Det som skiljer mot Tyskland är att vårt elpris är lägre, i vart fall om man tittar på det rörliga elpriset för en villaägare. Värdet av användning av egenproducerad solel blir lika med det rörliga elpriset, de fasta abonnemangskostnaderna påverkas inte. Det svenska rörliga elpriset är ungefär hälften av det angivna tyska elpriset. När jag i ett tidigare inlägg tittade på Vattenfalls tyska elpriser noterade jag att de fasta kostnaderna för en elkonsument är betydligt lägre i Tyskland än i Sverige. Varför är det inte så i Sverige också? Vill vi gynna energibesparing och egenproducerad el maximalt bör de fasta kostnaderna minimeras eller varför inte tas bort helt?

Solcellsanläggning ≤10 kW

Solcellsanläggning

>1 MW

Livslängd (år)

25

25

Genomsnittlig vägd kapitalkostnad   (WACC = Weighted average cost of capital)

4.4%

5.1%

Årlig driftkostnad (kr/kW)

270

270

Årlig ökning i driftkostnad

2%

2%

Årlig degradering i produktionen

0.2%

0.2%

Investering (kr/W)

15,3-19,8

13,5-15,3

LCOE, vid 1100 kWh/kW (kr/kWh)

1,23-1,45

ca1,08-ca1,22 *

LCOE, vid 900 kWh/kW (kr/kWh)

1,50-1,83

1,37-1,50

* Min uppskattning från två diagram eftersom man verkar ha skrivit fel i texten.

Hasselgrodd från fjolårets potatisland. 6 juni 2012.

Hanergy köper Q.Cells dotterbolag Solibro

Publicerat av

Fick ett spännande tips från Ulf Åman, Solect Power. Hanergy Holding Group Limited köper Q.Cells dotterbolag Solibro, inklusive Solibro Research i Uppsala enligt pressmeddelande från Q.Cells igår. Det var snabba ryck!  Bara för två månader sedan, 3 april, meddelades att Q.Cells var bankrutt. En lättnad att Solibro och speciellt Solibro Research i Uppsala blir kvar. Enligt pressreleasen ska man öka produktionen av CIGS-moduler i tyska Thalheim till 100 MW. Det är dock en bit kvar till världstoppen. Under 2011 behövde man producera mer än 500 MW för att komma med på 20 i topp listan över världens största solcellstillverkare enligt tidskriften Photon International nummer 3-2012.

Marknaden för tunnfilmssolceller har blivit betydligt tuffare i takt med att kinesiska kiselmodultillverkat sänkt priserna. Enligt Photon hade kiselsolceller 87,9% av solcellsmarknaden under 2011. Tunnfilmsolcellerna marknadsandel minskade under både 2010 och 2011 och var 2011 lägre än 1999, se diagrammet här nedan. Ett ljus i mörkret var att CIGS under 2011 ökade sin marknadsandel från 1,6% till 2,4%.

Marknadsandel för olika solcellsteknologier. Data från Photon International 3-2012.

Det som ligger tunnfilmsteknologierna i fatet är lägre verkningsgrad än för moduler baserade på kristallint kisel. Det gör att installationskostnaden ökar eftersom det krävs större tak- eller markyta, flera moduler för en given effekt (påverkar frakt, hantering och sortering), mera profiler för fastsättning av modulerna, flera kopplingsskåp (med brytare, strömsensorer, överspänningsskydd), mera kablar och mera arbetstid för installationsarbetet samt sannolikt lite högre driftkostnader på grund av att det är flera komponenter i systemet. I takt med att modulkostnadens andel för en solcellsinstallation minskar ökar betydelsen av hög verkningsgrad för att hålla nere kostnaderna för resten av solcellssystemet. En utmaning för tunnfilmsteknologierna är därför att höja modulverkningsgraden.

På lång sikt har kisel en fördel i att det är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan näst efter  syre (bundet i olika oxider) och det är därför ingen bristvara. Indium och tellur är mindre vanliga vilket med tiden kan ge prisökningar. Kadmium är mycket giftigt och bör undvikas.  EU:s RoHS-direktiv listar kadmium som ett ämne vars användning ska begränsas, CdTe i solcellsmoduler är dock ett undantag för närvarande. Vid Uppsala Universitet pågår forskning att finna alternativa grundämnen i CIGS-solceller.

Nyheterna duggar tätt. 1 juni meddelade Konarka att man var bankrutt. Konarka var en ledande tillverkare av organiska (polymer) tunnfilmssolceller (OPV). Konarka var ett av få OPV-företag som hade kommit så långt att man kunde erbjuda OPV-moduler; “Power Plastic“. Ska man tro att det dyker upp en kinesisk köpare här också??

 

Nya lägstapriser för solcellspaket

Publicerat av

Fick tips av Hans Nyhlén, Sala-Heby Energi, om ett initiativ av Sala-Heby Energi, Knivsta kommun och omställningsgruppen i Sigtuna. Man har gjort en upphandling av nyckelfärdiga solcellspaket som gett häpnadsväckande låga priser.

Med hjälp av uppgifter på Knivsta kommuns energiblogg (från 29 maj) gjorde jag nedanstående tabell. Priserna är inklusive moms och med SMA växelriktare enligt Hans. Modulerna är gissningsvis från Kina. Jag räknar med att man inte räknat in ROT-avdrag. I bloggen nämns inget om vilka som får köpa solcellspaketen, måste man bo i Knivsta kommun? Saknar även tekniska detaljer om paketen eller för vilka typer av installationer paketpriset gäller.

Effekt (kW)

Pris exklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr/kW)

Montage (kr)

Montage (kr/kW)

1

17 946

19 946

19 946

2 000

2 000

2

27 500

30 000

15 000

2 500

1 250

4

49 750

53 250

13 312

3 500

875

Om man köper ett nyckelfärdigt solcellspaket på 4 kW betalar man bara 13 312 kr/kW. Den tidigare kända billigaste nyckelfärdiga anläggningen var en på 38 kW som upphandlades för ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby tidigare i år till ett pris av ca 16 400 kr/kW. I Knivsta är priset alltså 19% lägre och det för en betydligt mindre anläggning som vanligen brukar ha ett högre pris per kW än en större.

Med det angivna priset för ett 4 kW paket blir produktionskostnaden 1,11 kr/kWh vid en kalkylränta på 5% enligt min beräkningsmodell, som finns beskriven under Produktionskostnad solel. Det är ungefär vad det rörliga elpriset är idag. Den beräknade produktionskostnaden för solelen är ett i stort sett fast pris under 30? år, medan elpriset sannolikt är högre om 30 år än idag. Med detta paketpris är alltså solelen även en ekonomiskt bra affär på sikt, under förutsättning att vi får nettodebitering (eller motsvarande) som ger en välbestämd nivå på ersättningen för överskottsel som matas in på nätet. Och detta utan något investeringsstöd…

Upphandling av solcellspaketen vanns av Swedish Centre med Kjell Bengtsson, Enköping, som kontaktperson. Jag kände inte till bolaget sedan tidigare. Deras hemsida säger att bolaget är baserat i Baghdad, medan allabolag.se anger Enköping som adress och att det bildades i oktober 2011. Antal företag i branschen ökar…

Är det något skrivfel när det gäller montagepriset? Kan man verkligen installera 1 kW solcellsanläggning för 2000 kr och för 500 kr/kW utöver den första kilowatten med någon vinst för installationsföretaget? När vi anlitade en behörig elektriker i höstas kostade han 562,5 kr per timme, inklusive moms, och dessutom kostade det 500 kr för ”servicebil” för resan till oss. Hittade just att Fortum anger att installationen kostar 13 000 kr för deras 3 kW paket, vilket är 10 000 kr mer än för ovanstående paket om det funnits ett 3 kW paket.

Det ska bli intressant att höra hur det går i Knivsta.

PS. Den 11 september fanns ingen information kvar längre på Knivsta kommuns energiblogg. Enligt andrahandsinformation jag hört verkar den tilltänkta leverantören ha dragit sig ur det hela.

Jämförelse mellan olika elbolags paketpriser

I diagrammet nedan har jag sammanställt fyra elbolags olika solcellspaketpriser. I alla fall rör det sig om nyckelfärdiga paket, inklusive installation och moms. Det är roligt att soceller har sådan medvind, men samtidigt blir jag förundrad över de stora prisskillnaderna. Din El:s erbjudande är det äldsta, övriga har alla kommit under maj månad.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Man bör ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel).
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Köper elbolaget överskottselen och i sådana fall till vilket pris.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.

Rödnarv. Johannisbergs herrgård. 26 maj 2012.

 

Nära majrekord

Publicerat av

Det blev 445,26 kWh under maj, molnigheten efter lunch satte stopp för rekordförsök. Men det blev i alla fall den näst bästa månaden någonsin, sedan starten 28 oktober 2010. Bara maj ifjol med 449,87 kWh har varit bättre. Trea är juni ifjol med 444,79 kWh.

Parksmultron. Stora blad och utstående hår på blomskaften skiljer från smultron. Johannisberg, 26 maj 2012.

Hur mycket ger solceller per m2?

Publicerat av

En fråga som dyker upp då och då är vilken effekt eller hur mycket energi solceller ger per kvadratmeter (m2). Jag har skrivit om det förut men här kommer en repris med lite uppdaterade data.

Effekt per m2

Man behöver veta att solcellsmoduler vid tillverkningen testas vid så kallade ”standard test conditions” (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcellstemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset.

Våra Sanyo HIT solcellsmoduler har en verkningsgrad på 17,3%. Det betyder att 17,3% av den instrålade solenergin blir elektricitet, resten blir värme. Vid STC blir solcellsmodulernas effekt då 17,3% x 1000 W/m2 = 173 W/m2. I praktiken har man dock nästan aldrig STC-förhållanden och därför ger modulerna heller nästan aldrig märkeffekten. Mera detaljer om detta finns i inlägg från 13 april.

Notera att solcellerna ger likström (DC). Effekten enligt ovan är solcellsmodulens DC-effekt. För att kunna använda solelen i huset behövs en växelriktare för att omvandla likströmmen till växelström (AC). Det ger vissa energiförluster och därför är växelriktarens levererade AC-effekt alltid lägre än modulernas DC-effekt.

Energi per m2

Jag har reviderat min tumregel till att hyggligt placerade solcellsanläggningar i Sverige ger ca 800-1100 kWh/kW och år under ett år med normal solinstrålning. Uppgraderingen till 1100 kWh/kW och år baseras på att under ett normalår ger en toppenbra solcellsanläggning 1000 kWh/kW i Stockholm (har uppmätts) och solinstrålningen i Visby är enligt SMHI:s mätningar 10% högre än i Stockholm. Därför bör en lika bra anläggning i Visby ge ca 1100 kWh/kW och år under ett år med normal solinstrålning. Solinstrålningen kan variera ca ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar. Under bästa möjlig solår skulle därmed Visby kunna skörda ca 1200 kWh/kW under ett år. Gotlänningar, hör av er med produktionssiffror för era solcellsanläggningar!

För att kunna utnyttja ovanstående tumregel för att få energi per m2 behöver man veta hur stor yta 1 kW märkeffekt kräver. Det räknar man ut om man vet modulverkningsgraden. Om vi antar 17,3% verkningsgrad vet vi enligt ovan att effekten är 173 W/m2 vid STC. Ytan för 1 kW (1000 W) blir därmed 1000/173 = 5,8 m2/kW. Bor man i Visby och har ett toppenläge bör man då kunna skörda 1100/5,8 = 190 kWh/m2 och år.

Om man skulle ha en modul av typen ”Concentrating PV” (CPV) med verkningsgrad på 25% skulle det bara krävas 4 m2/kW för att installera 1 kW märkeffekt. CPV kräver solföljare. CPV är dock inte gångbart i Sverige eftersom CPV kräver en hög andel direkt solinstrålning för att vara bättre än vanliga moduler på solföljare.

Får man tag på en SunPower kiselbaserad modul med 20,4% verkningsgrad blir ytan 4,9 m2/kW. Köper man världens bästa kommersiella CIGS-modul från Miasole med 13,1% verkningsgrad behövs 7,6 m2/kW. Klipper man till med en Konarka Power Plastic 1140 flexibel polymerbaserad modul är verkningsgraden blygsamma 1,67% och man får ta till 59,9 m2/kW för att få ihop till 1 kW.

Skördetabellen nedan visar med röda siffor hur mycket energi (kWh/m2 och år) man kan vänta sig vid olika utbyten per kW och år (anges med svarta siffor 800, 900, 1000 och 1100 kWh/kW och år).

Verkningsgrad

Det är inte alltid verkningsgraden anges i produktbladen. Så var exempelvis fallet för Konarkamodulen enligt ovan. Men har man dimensionerna och effekten kan man räkna ut verkningsgraden själv.   Konarkamodulen har enligt databladet ytan 2,407 m x 0,676 m = 1,63 m2.  Effekten är 27,3 W vilket gör 27,3/1,63 = 16,7 W/m2 vid STC. Vid STC har vi en instrålning på 1000 W/m2 och verkningsgraden blir då 16,7/1000 = 1,67%.

Yta i m2 per kW som funktion av solcellsmodulers verkningsgrad.

Myskmadra. Johannisberg, Västerås. 26 maj 2012.

Hälften av Tysklands el var solel i lördags

Publicerat av

I lördags producerade Tysklands solceller 22 GW och det var nästan hälften av Tysklands elbehov mitt på dagen! Det är fakta som talar för sig själv…

Detta enligt the Guardian. Solar power generation world record set in Germany. 28 maj 2012. Ett tips från Mats Andersson, Energibanken, som det i ett nyhetsbrev.

Det bör påpekas att Tyskland har inte så värst mycket mer solinstrålning på årsbasis än vad vi har i Sverige. Norra halvan av Tyskland är ungefär som södra halvan av Sverige när det gäller solinstrålning.

Man kan också tänka på att nästan hela Tysklands nuvarande solcellspark har installerats under endast den senaste tioårsperiod och den installerad solcellseffekten på 24,8 GW i slutet av 2011 kunde producera 4.19% av Tysklands årliga elbehov. Bäst i Europa är Italien med 5.39%!

 

Vattenfalls priser för solcellspaket

Publicerat av

Priserna för Vattenfalls nyckelfärdiga solcellspaket har nu släppts. Priserna för en standardinstallation framgår av följande tabell, där priserna är inklusive moms och installation för en komplett anläggning.

Effekt (W) Pris (kr) Pris (kr/kW)
1 470 45 000 30 612
1 960 55 000 28 061
2 940 70 000 23 810

Paketen säljs över hela Sverige. Man behöver inte vara nätkund hos Vattenfall och jag hittar inget om att man måste vara elhandelskund hos Vattenfall.

Om man är elhandelskund till Vattenfall betalar man ett lägre pris:

Effekt (W) Pris (kr) Pris (kr/kW)
1 470 40 500 27 551
1 960 49 500 25 255
2 940 63 000 21 429

Erbjudandet gäller alltså inte nätkunder till Vattenfall. Vi är nätkund till Vattenfall, men köper vår el av O2 ekonomisk förening (vi är delägare i vindkraftverket Svegström) och säljer vår överskottsel från solcellerna till Telge Energi. Det gör att vi inte kan köpa Vattenfalls solcellspaket till kundpriset.

Priserna för solcellspaketen är bra och betydligt lägre än de priser som andra elbolag erbjuder, som Fortum och Din El. Eftersom Vattenfall ger rabatt till deras kunder ser man väl detta som ett sätt att locka nya kunder.

Om man fått investeringsstöd blir priserna riktigt låga. Har man inte fått investeringsstöd man kan få ROT-avdrag för arbetet, om huset är minst fem år gammalt. Vattenfall anger 3 500 – 4 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras solcellspaket. Med ROT-avdrag kan man få en skattereduktion på 50% av arbetskostnaden. Skatteverket anger som exempel för ROT-arbeten för solpaneler att “inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.”

Solcellspaketen säljs och installeras av Direct Energy, som också installerat vår solcellsanläggning.

Månlåsbräken, numera rödlistad. Skälby 27 maj 2012.

Majrekord inom räckhåll, om inte…

Publicerat av

18,72 kWh idag och totalt 396,85 kWh under maj. Fyra dagar kvar av maj, kan det bli det bättre än maj ifjol, som med 449,87 kWh ståtar med vårt bästa månadsvärde?

Det behövs 13,26 kWh per dag i snitt så knäcker vi rekordet! Men… det ser kärvt ut. Moln i morgon eftermiddag kan vi ta, sol hela dagen på tisdag är perfekt, men mulet onsdag-torsdag är inte bra. Å andra sidan, man ska aldrig ta ut väderprognoser som sanna innan de verkligen inträffat, så allting kan hända som det brukar heta, ha…

Rödkämpar som börjat blomma. Skälby 27 maj 2012.

Vattenfall börjar sälja solcellspaket

Publicerat av

Richard Thygesen och Adam Hultqvist tipsade var för sig om att Vattenfall idag hade en pressrelease om att de börjar sälja nyckelfärdiga solcellspaket nästa vecka. Trodde att E.ON skulle hinna föra Vattenfall, men där högg jag i sten. Mycket kul att Vattenfall i Sverige ändrat sin åsikt och börjat tro på solceller…

Undrans vilket pris de kommer att lägga sig på? Naturligtvis måste de bräcka Fortum, där man får betala mellan 34 014 kr/kW och 40 748 kr/kW, inklusive moms och installation. Hos Din El i Göteborg får man betala mellan 41 042 kr/kW och 77 750 kr/kW, inklusive moms och installation.

Men den ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby betalade bara 16 400 kr/kW, inklusive moms och installation, för den anläggning som man håller på att eller nyligen har färdigställt. Det kan därför löna sig att jämföra olika leverantörer av solcellspaket, ta en titt under menyn ”Leverantörer” så hittar du ett antal att välja bland.

Undrar förresten vilken som kommer att leverera Vattenfalls solcellspaket? Ordnar man det på egen hand eller kommer man att köpa in paketen från någon underleverantör? Hoppas i sådana fall att det blir något svenskt företag så att det gagnar den svenska solcellsbranschen.

Vårtörel. Kolmsta 17 maj 2012.