Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

På plats för EU PVSEC 2013

Publicerat av

Sitter på hotellrum i Paris, endast några stenkast från konferens- och utställningsplatsen. “Pool position” till konferensen kan man säga. Ifjol var jag först med att lämna in det digitala material för artikeln som kommer i konferensens “proceedings”, kom före att man egentligen startat inlämningen, blir svårslaget i år…

Åkte taxi till hotellet. Taxichauffören var högljutt besviken och sa förmodligen några mindre väl valda ord på franska, tur att jag inte förstod…

Rummet var tack vare sin kompakthet snabbt överblickbart, men det spelar mindre roll, ska inte spendera så mycket tid på hotellrummet.

Ägnade flygtiden åt att planera de närmaste dagarna. Det fanns alltför mycket intressant. Måste sovra bort en del för att även hinna med utställningen.

Investeringskostnaden för solceller lägre än för havsbaserad vindkraft

Publicerat av

I Ny Teknik igår publicerades artikeln ”Här är nya svenska rekordparken” om en havsbaserad vindkraftpark utanför Öland. Investeringen uppgavs vara ”runt 1,2 miljarder kronor”. Effekten är enligt artikeln 48 MW. Det betyder att investeringskostnaden var 25 kr/W, om siffrorna stämmer. Antar att man här pratar utan moms och man kan idag utan vidare bygga en storskalig fast solcellsanläggning för halva den investeringskostnaden i Sverige.

Vindkraftverken producerar dock mera per installerad effekt. Årsproduktionen under ett normalår uppskattas bli 180 GWh för vindkraftparken, vilket gör 3 750 kWh/kW och år. Solcellsanläggningar ligger på 800-1 100 kWh/kW och år. Om man leker med tanken att sätta en solcellsanläggning på samma plats som vindkraftparken borde man nå 1 050 kWh/kW om man studerar SMHI:s solinstrålningskarta för Sverige. I grova slängar är utbytet per kW för en bra solcellsanläggning lika stort som den årliga globalstrålningen per m2 horisontal yta, som SMHI:s karta visar.

För att göra jämförelsen fullständig behöver man veta driftkostnader och livslängd för vindkraftverken. Vet inte vad man antagit i detta fall. Driftkostnaderna för vindkraft anges till 10-15 öre/kWh (högre för havsbaserad än landbaserad vindkraft antar jag) och livslängden till 20 år enligt Svenskt Vindkrafts Tekniskt Centrum på Chalmers. Jag brukar räkna med 30 års livslängd för en solcellsanläggning. I slutänden blir det alltså inte så stor skillnad som man skulle kunna tro i produktionskostand per kWh för en stor solcellsanläggning jämfört med en havsbaserad vindkraftpark.

Bollvitmossa. Ennora, Ängelsberg, 20130922

Bollvitmossa. Ennora, Ängelsberg, 20130922

EU PVSEC 2013 startar på måndag

Publicerat av

Åker på söndag till Paris för att delta i 28th European PV Solar Energy Conference and Exhibition (PVSEC). 1 752 bidrag från 76 länder ska presenteras under den kommande veckan, vilket konferensen till världens största inom solcellsområdet. Lägg därtill utställningen, som brukar vara stor, och egen poster och artikeln med titeln ”Production cost of PV electricity in Sweden”, vilket gör att det lär bli en mycket hektisk vecka som vanligt. Medförfattare till artikeln är professor Stefan Yard, Ekonomihögskolan Lunds Universitet, David Larsson, industridoktorand på Mälardalens högskola (MdH) från Direct Energy och professor Björn Karlsson, MdH. Hoppas hinna med att göra lite korta refererat här på bloggen från PVSEC under veckan som kommer.

När jag kommer tillbaka från konferensen kommer jag uppdatera bloggsidan om kostnad för solel. Det blir en finslipning som ger en liten justering av produktionskostnaden med enstaka ören. Det är flera som har frågat efter min Excelmall. Eftersom den revideras då och då skulle jag istället vilja lägga upp en webbaserad kalkylator på MdH:s hemsida där var och en kan lägga in sina egna värden och få ett resultat presenterat enligt de gjorda antagandena. Då kan var och en experimentera med de olika parametrarna. Med en webbaserad kalkylator kan nödvändiga uppdateringar göras vid behov i anslutning till den forskning vi gör på MdH.

Har inte löst den praktiska frågan hur den webbaserade kalkylatorn ska komma till. Det skulle kanske kunna göras som ett studentprojekt?

När når Sverige 4 TWh solel?

Publicerat av

Fick idag frågan hur lång tid det kommer att ta för Sverige att nå 4 TWh solel och 4 TWh solvärme per år. Låt oss fundera på solelfrågan.

Hur mycket installerad effekt kommer det att kräva? Låt oss anta att utbytet skulle vara 800-900 kWh/kW i snitt. När vi byggt så mycket solceller kommer vi även att ha utnyttjat tak eller andra lägen som inte är helt optimala, därav den något försiktiga uppskattningen vad gäller utbytet. 4,44-5,00 GW solceller skulle därmed behöva installeras. Med tanke på att det var 24,3 MW installerat vid utgången av 2012 är det en bit kvar…

Låt oss dessutom anta en befolkning på 10 miljoner innevånare när vi nått målet, det skulle då innebära 444-500 W solceller per innevånare. Idag har vi 2,55 W/innevånare.

Vi gör en jämförelse med Tyskland, som är det land som har installerat mest solceller i världen om man räknar installerad effekt. De hade installerat 32,6 GW eller 399 W/innevånare vid senaste årsskiftet. Om vi antar att man installerar 3,5 GW i år enligt en prognos som jag såg skulle det betyda ca 440 W/innevånare vid årets slut och om lika mycket installeras 2014 når man då ca 485 W/innevånare. Tyskland hade 2,26 W/innevånare år 2001, ungefär där Sverige ligger idag, se diagrammet här nedan. Om vi gör en ”Tyskland” skulle vi alltså kunna nå 4 TWh på 13 år. Man ska dock komma ihåg att det tyska undret haft ett starkt politiskt och ekonomiskt stöd, utan det hade det inte varit möjligt. Har utvecklingen av solenergi samma starka stöd i svensk politik som i Tyskland? Nej.

Mål saknas helt i Sverige för vad vi vill uppnå när det gäller både solel och solvärme. Värst är det väl för solvärme. Investeringsstödet för solvärme har tagits bort och stödet till svensk forskning på solvärme är svagt eller obefintligt. Solvärmen har det därmed fått det tufft i konkurrensen med solel. Rätt stora pengar satsas på solcellsforskning men det har dock hittills inte gett någon extra skjuts åt den svenska marknaden. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion och bara i storleksordningen en tiondel av de svenska solcellsanläggningarna har ansökt om tilldelning av elcertifikat. Den marknadssatsning som finns är investeringsstödet till solceller, som sedan 1 juli 2009 varit tillgängligt även för privatpersoner, för nätanslutna anläggningar. Dock är det en relativt blygsam budget, hästlängder ifrån den tyska budgeten. Låt säga att vi skulle ha en linjär utveckling enligt en trendkurva som kan dras med hjälp av installationer gjorda åren 2010-2012. Vi skulle då nå målet 4 TWh någon gång mellan år 2450 och 2500…

Ska det ta 13 år eller sådär 450 år att nå 4 TWh?

Flera trender som gör att det kommer att gå snabbare än 450 år är

  •  Det är fortfarande en relativ ung teknik ur kommersiell synvinkel. Produktionskostnaden per kWh kommer att fortsätta att sjunka.Minskad investeringskostnad och ökade verkningsgrad kommer att bidra till detta. Speciellt viktigt är att växelriktaren får samma livslängd som modulerna. En ökad inriktning i världen på att vår energiförsörjning måste baseras helt på förnyelsebar energi kommer att leda till nya framsteg inom solcellsområdet, som på sikt kommer att ge lägre produktionskostnad.
  • Elprisets utveckling har en stor betydelse för solcellsmarknaden eftersom det är de som kan ersätta köpt el med solel som är marknaden i Sverige. Ökar eller minskar elpriserna i framtiden? Tittar man bakåt under de senaste ca 20 åren har moms, energiskatt och elcertifikatavgift tillkommit som gett ett ökat elpris. Det är väl därför troligare att elpriserna kommer att öka än att minska och därmed skulle egenproducerad el gynnas. När man jämför med utvecklingen för solceller i Tyskland och Danmark bör man ha i minnet att de har ett elpris på över 2 kr/kWh och som därmed är betydligt högre än i Sverige, vilket gör en investering i egen solelproduktion mycket lönsammare.
  • Ökad medvetenhet hos elköpare att det faktiskt är väldigt lätt att producera egen el med solceller.
  • I Sverige bestäms utvecklingen på kort sikt väldigt mycket av politiska beslut, som att
    • Den politiska långbänken om nettodebitering eller liknande äntligen utmynnar i ett konkret beslut. Hellre ett beslut om skattereduktion under våren 2014 och igångkörning 1 juli 2014 än ytterligare förseningar.
    • Investeringsstödets budget förstärks. Alltför många står i kö idag.
    • Investeringsstödets nivå på 35% sänks till låt säga 25% för att ge fler möjlighet att installera i solceller. Det skulle också leda till att det skulle bli mindre skillnad gentemot att göra en investering med ROT-avdrag för arbetet och att flera då skulle nöja sig med ROT-avdrag.
    • Ett politiskt planeringsmål för solel och solvärme behöver sättas.
    • En lämplig vision bör vara solceller på varje hus i framtiden!

Källor

För nedanstående diagram har jag använt följande källor

Utvecklingen av installerad solcellseffekt per innevånare i Tyskland och Sverige.Observera att det är logaritmisk y-skala!

Utvecklingen av installerad solcellseffekt per innevånare i Tyskland och Sverige. Observera att det är logaritmisk y-skala!

Intervjuad om solceller av EFN idag

Publicerat av

Blev idag intervjuad av Mats Fors om solceller. Mats arbetar för Ekonomi- och finansnyheter (EFN) som i oktober startar en podradiokanal, så det dröjer ett tag innan programmet sänds. Även Johan Ehrenberg och en solcellsägare i Stockholmstrakten hade Mats intervjuat inför detta program. Bra att solceller uppmärksammas!

Slemsvampen vargmjölk på en björklåga. Ennora, Ängelsberg, 2013-09-22.

Slemsvampen vargmjölk på en björklåga. Ennora, Ängelsberg, 2013-09-22.

Påminnelse om uppföljning av statligt stöd till solceller

Publicerat av

Så var början av rubriken på ett brev vi fick från länsstyrelsen. I brevhuvudet stod det länsstyrelsen i Västmanlands län, men i brevfoten var adressen till länstyrelsen i Stockholm, liksom på kuvertet. Det är länsstyrelsen i Stockholm som numera även sköter Västmanlands län.

Innehållet i brevet var att länsstyrelsen saknade vår uppföljning från år två. Enligt villkoren för investeringsstödet måste man under de tre första åren skicka en blankett där man talar om solelproduktionen för varje driftår. “Om ni inte kommer in med begärda uppgifter kan Länsstyrelsen komma att besluta om återbetalning av stödet”.

Problemet med detta brev var att jag i början av oktober ifjol lämnade in vår driftuppföljning för år två. Jag lämnade personligen brevet i receptionen för länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. Jag fick då veta att Stockholms län tagit över, men det var inga problem, brevet skulle vidarebefordras till länsstyrelsen i Stockholm.

Kommentaren när jag ringde idag var att det ”Kan ha förkommit på posten. Det händer…”. Fick också veta att det gick bra att skicka uppföljningen med e-post och bifoga blanketten som pdf-fil. Det var viktigt att man angav ärendenumret i mailet (det står inte på blanketten).

Vi startade vår solcellsanläggning på 3,36 kW den 28 oktober 2010. Under första driftåret (2010-10-28—2011-10-27) producerade vi 2912 kWh (867 kWh/kW) enligt elmätaren och 2882 kWh (858 kWh/kW) enligt växelriktaren. Under andra driftåret blev det 2 741 kWh (816 kWh/kW) enligt elmätaren och 2 713 kWh (807 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vi har en dryg månad kvar på tredje driftåret, men vi kommer utan tvekan att få högre skörd än under första driftåret.

Diagrammet här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan starten. I år har det blivit månadsrekord i januari, mars, juli, augusti och kommer att bli det i september också. Däremot var 2011 bäst under februari, april, maj och juni. 2012 var medioker med tanke på solelproduktion, ingen månad var den bästa under våra snart tre driftår.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Värde på solel – vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion

Publicerat av

Vid ett annat inlägg uppstod en diskussion angående värdet av solel vid nettodebitering respektive vid regeringens förslag med skattereduktion. Jag ger här exempel på hur det skulle se ut i dagsläget för en privatperson som inte är momsregisterad, vilket jag bedömer vara en typisk solelproducent. Även med denna begränsning är det inte helt trivialt. Det finns variationer i priserna beroende på var man bor, vilket elabonnemang man har och vilket år det är, så för dig som läser detta kan andra värden gälla hemma hos dig.

Jag har för enkelhetens skulle bortsett från intäkter från elcertifikat och ursprungsgarantier eftersom de i teorin borde vara densamma för alla alternativen. I praktiken kan det dock finnas skillnader mellan de olika alternativen, men det blir för stort ämne för att ta med denna gång.

Egenanvänd el

När det gäller den solel som använder direkt i huset ersätter den köpt el och värdet på den elen blir därför lika med det rörliga priset för ens köpta el. Det rörliga elpriset är den del som varierar med elanvändningen och som består av elhandelspris, elcertifikatavgift (redovisas numera sällan separat utan ingår i elhandelspriset), energiskatt, elöverföring och moms på alla dessa poster. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet, eftersom de fasta abonnemangsavgifterna normalt sett inte förändras vid egen solelproduktion.

Exempel för elområde 3 – Värde av egenanvänd el

Pris (öre/kWh)
Elhandelspris 40,51 Elpriskollen 1-årsavtal. Lägsta pris för 1-årsavtal som erbjuds idag. Många olika prisvarianter finns, detta är bara ett exempel.
Energiskatt 29,3 I vissa nordliga kommuner 19,4 öre/kWh.
Elöverföring 10-23,5 19,2 öre/kWh hos Vattenfall syd, som är vår nätägare. E.ON Stockholm 10-23,5 öre/kWh beroende på hur mycket el man använder. Fortum Stockholm 20,56 öre/kWh för enkeltariff Stockholm, har en uppsjö av olika priser beroende på nätområde och val av tariff.
Moms 22,25 25% på alla ovanstående poster, med Vattenfall syd som nätägare.
Totalt rörligt pris 102,1-115,6

Sannolikt är det ett lågt räknat pris. I regeringens utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” om nettodebitering antog man ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh (se tabell 4).

PS 2013-09-18. Enligt Energimyndigheten var det 37,4% av elkunderna som hade rörligt elhandelspris i juni 2013, det verkar därför relevant att anta ett fast elhandelpris per kWh i denna kalkyl.

Nettodebitering

Vid nettodebitering skulle solelproducenten endast betala för nettot av använd el. Då skulle förutom den egenanvända elen även överskottselen få samma värde som det totala rörliga elpriset. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet. Principen är lättfattlig och med en logik: solelen är lika mycket värd som den köpta elen.

Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid nettodebitering

Se tabell ovan för egenanvänd el.

Här har jag bortsett från den ”energiersättning”, som Vattenfall kallar den. Nätägaren måste enligt Ellagen 3 kap. 15§ betala för den överskottsel som matas in till nätet. Detta är idag den enda lagstadgade ersättning som finns för el som matas in till nätet. Man får denna ersättning eftersom nätägarens överföringsförluster i nätet minskar. Vår solel går till våra grannar istället för att behöva transporteras betydligt längre sträckor från något kraftverk ett antal mil bort och därför minskar överföringsförlusterna.

Vattenfall Eldistribution AB betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, i energiersättning till oss. Sannolikt borde de nog inte betala ut moms till oss… Eskilstuna Energi och Miljö skriver i sitt informationsblad om att producera egen el ”Om du inte bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen utan moms både från elnätsföretaget och från elhandlaren.” Fortum skriver ”Elen du köper betalar du skatt och moms på, vilket du inte får igen på den el du säljer”. E.ON anger ”Den som är momsredovisningsskyldig får moms utbetald på ersättningen för nätnytta.”

Skattereduktion

Utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46, ett ”betänkande av utredningen om nettodebitering” som presenterades i juni föreslår en skattereduktion istället för nettodebitering. Skattereduktion skulle vara 2 gånger energiskatten i kommuner med normal energiskatt och 2,5 gånger energiskatten i kommuner med reducerad energiskatt. Med denna modell saknas en lättfattlig förståelse av värdet för egenproducerad solel.

Skattereduktionen skulle bara gälla för det överskott av solel man matar in till nätet. Den el som man använder själv skulle liksom idag få samma värde som priset för den köpta elen. Däremot skulle värdet på det överskott av solel som matar in till nätet få ett annat värde. Överskottselen skulle säljas till en hugad köpare som kan vara både en elhandlare eller ett nätbolag. Solelproducenten måste aktivt söka en köpare. Har man ett litet överskott tror jag att det finns en risk att man struntar i detta. Idag finns en uppsjö av olika erbjudanden, de tre stora elhandelsbolagen har dock Nord Pool spotpris per timme med ett mindre avdrag som standarderbjudande och jag tror att på sikt är det detta pris som kommer att gälla, speciellt om skattereduktionen träder i kraft. Nord Pool spotpris varierar per timme och år och det går därför inte att säga exakt vad detta pris kommer att vara i framtiden.

Dessutom skulle man från bolaget få en energiersättning, som Vattenfall kallar det. Här används olika termer av olika nätbolag. E.ON kallar det nätnytta och Fortum använder produktionsersättning. Nätbolagen borde komma överens om en gemensam benämning för denna ersättning.

Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid skattereduktion

Pris (öre/kWh)
Försäljning 33,34 Nord Pool spotpris, medelvärde mars-augusti under 2013. Vintertid är överskottet från solelproduktion minimalt och därför valde jag bort  januari-februari. Under 2012 var årsmedel 28,194 öre/kWh.
Avdrag försäljning 0,205 – 4 Fortum har 0,205 öre/kWh i avdrag medan Vattenfall och E.ON har 4 öre/kWh i avdrag.
Energiersättning 3,3 – 6 Vattenfall betalar 6 öre/kWh i område söder och 4,4 öre/kWh i område norr. Fortum betalar 3,3-5,8 öre/kWh medan E.ON betalar 2,9-5,5 öre/kWh beroende på vilket nätområde man bor i.
Skattereduktion 58,6 Två gånger energiskatten som är 29,3 öre/kWh under 2013.
Moms 0 (– 1,5) Moms betalas inte ut. Förutom av Vattenfall Eldistribution vad gäller   energiersättningen och eftersom det är otypiskt har 0 antagits vara normalvärdet.
Totalt värde 91,2-97,7

Det kan tilläggas att regeringens utredning om nettodebitering räknat fel på de ekonomiska effekterna av nettodebitering och skattereduktion, se inlägg från 26 juni.

Slutsats

Nettodebitering skulle i normalfallet var lönsammare än skattereduktion för en privatperson som inte är momsregistrerad. Principen för nettodebitering är lättfattlig. Överskottselens totala värde vid skattereduktion är svårare att förstå sig på eftersom värdet av den sålda elen är variabel. Man måste vid skattereduktion också aktivt hitta en köpare av ens överskottsel, vilket kanske de som har ett litet överskott struntar i.

Nattfjärilen grön fältmätare. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker, på foten av UV-lampan. Dyudden 2012-09-14.

Nattfjärilen grön fältmätare. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker, på foten av UV-lampan. Dyudden 2012-09-14.

EU-dom ger många miljoner åter för solcellsägare!?

Publicerat av

En EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013 kan få en mycket stor betydelse för svenska och andra solcellsägare i Europa. Den kan leda till att svenska solcellsägarna får tillbaka mångmiljonbelopp som betalats i moms vid inköp av en solcellsanläggning.

Domen gällde ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.”

Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var ”Utgör det en ekonomisk verksamhet, i den mening som avses i artikel 4 i [sjätte mervärdesskattedirektivet], att på eller i anslutning till en privatbostad driva en nätansluten solcellsanläggning, utan egna lagringsmöjligheter, som tekniskt är utformad så, att mängden producerad el varaktigt understiger den mängd som den person som driver anläggningen sammanlagt förbrukar i det egna hemmet?”

Domstolen beslutade att ”… att begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter.”

Clean Technica skriver den 28 juni i artikeln “Home Solar PV In Europe Not Subject To VAT (Consumption Tax), EU Court Rules” som en slutsats av EU-domen att ”This recent verdict from the EU Court of Justice means that the cost of installing a solar energy system anywhere in Europe shouldn’t be subject to VAT, which considerably reduces the cost of solar for homeowners.” med brasklappen “if I’m understanding the ruling correctly”.

Om momsen för investering återbetalas blir investeringen betydligt billigare och det skulle det få en mycket större effekt för den svenska solcellsmarknaden än den av regeringen föreslagna skattereduktion med tanke på investeringen i ett slag skulle bli 20% billigare.

Det låter nästan för bra för att sant och i de flesta fall då det känns så brukar det inte heller vara sant. Men den här gången kan det vara sant. Fick en uppgift om att en person som pratat med en svensk skattejurist hade fått beskedet att det nu är fritt fram att söka återbetalning av momsen. Hur det ska gå till i praktiken är dock oklart. Ett tips är att ringa Skatteverket och fråga!

Tänkte först att detta bara berörda nya anläggningar men anläggningen i EU-domen installerades redan 2005. Det villkor som finns í domen är att man måste ha sålt solel, har man använt all solel själv omfattas man inte av domen såvitt jag förstår som lekman.

I morgon ringer jag Skatteverket och frågar hur jag får tillbaka momsen på vårt inköp med hänvisning till EU-domen i mål C-219/12. Gör det du också! Det kostar inget att fråga och då kan vi röka ut vad som egentligen gäller…

Om det är någon som har mera information om detta får du gärna skriva en kommentar!

Nattfjärilen C-tecknat jordfly. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker. Dyudden 2014-09-14.

Nattfjärilen C-tecknat jordfly. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker. Dyudden 2014-09-14.

Regeringen satsar på skatteavdrag istället för nettodebitering

Publicerat av

Anna-Karin Hatt anger idag på sin blogg att regeringen i den kommande budgeten kommer att ta fasta på nettodebiteringsutredningens förslag om skatteavdrag. Regeringen höjer dock skatteavdraget till det dubbla jämfört med utredningens förslag och sätter gränsen vid avdrag för maximalt 20 000 kWh/år. Om man bor i områden med 29,3 öre/kWh i energiskatt skulle man då få göra skatteavdrag med maximalt 2*0,293 kr/kWh * 20 000 kWh/år = 11 720 kr.

Förutom skatteavdraget kan solelproducenten liksom nu sälja det överskott man matar in till nätet till hugade köpare.

Den första tanken som slår en är varför Anna-Karin Hatt och regeringen gör detta utspel redan nu, med tanke på att utredningen om nettodebitering fortfarande är ute på remiss, där remissvaren ska vara inkomna till Finansdepartementet senast den 9 oktober.

Se även Näringsdepartementet pressrelease “Regeringen föreslår sänkt skatt på egenproducerad förnybar el“, som också kom idag. Där man kan även se att det finns ett villkor: “En förutsättning är att man som mikroproducent under ett år köper lika mycket el från nätet som man matar ut på det.” (bör stå matar in, eftersom man matar ut när man köper el enligt den terminologi som elbranschen använder). I sådana fall skulle det betyda att man måste vara en nettokonsument av el. Utredningens förslag var inte riktigt på det viset, den föreslog att skattereduktionen skulle begränsas till högst hur mycket el man köpt under beskattningsåret, så ett litet frågetecken sätts för detta.

Även SVT uppmärksammar det hela idag i “Dubbelt avdrag för villaägare med solceller“. Anna-Karin Hatt gör här ett intressant uttalande att

“Den här reformen är här för att stanna. Den kommer att finnas ända till någon regering bestämmer sig fär att avskaffa den. Men jag tror inte att det kommer att ske, därför att nu ser vi en stark rörelse där många vill ta ansvar för sitt energiliv. Då kommer det vara en reform som jag inte tror någon kommer ha intresse av att ta tillbaka.”

Det är en viktig fråga att det finns en långsiktighet i spelreglerna för de som investerar i exempelvis solcellsanläggningar, för att det ska att gå att göra en uppskattning av ekonomi i en sådan långsiktig investering.

Om vi antar att en solcellsanläggning producerar 800-1100 kWh/kW och år skulle det krävas 18-25 kW solceller för att producera 20 000 kWh/år. Om vi antar en modulverkninsgrad på 15% krävs en modulyta på 6,7 m2/kW, vilket betyder att 18-25 kW skulle kräva en modulyta på 120-167 m2. Skatteavdraget skulle man få bara för överskottsel som matas in till nätet. För att få överskott på 20 000 kWh kan man därmed installera en större anläggning än en som producerar 20 000 kWh om man använder en del av elen själv och den möjliga installerade effekten och ytan bli då ändå större än ovanstående uppskattning. Det är väl ytterst få småhus som har så stora tak- och fasadytor med lämplig orientering. I praktiken skulle en småhusägare därmed kunna fylla lämpligt orienterade tak med solceller, om man inte faller på att man då skulle bli nettoproducent av el eller att det även finns en säkringsgräns vid 63A, som utredningen föreslog.

En övre säkringsgräns på 63A skulle i praktiken förmodligen utesluta de flesta bostadsrättsföreningar och även medelstora-stora företag skulle uteslutas från möjligheten till skattereduktion. I pressreleasen framgår inte om det även finns en säkringsgräns på 63A. Om man är en förening som inte betalar skatt utesluts man också eftersom man då inte har någon skatt att göra skattereduktion mot.

Elcertifikat – struligt med överföring från Cesarkonto

Publicerat av

Blev idag ombedd av en affärscontroller på Telge Energi att överföra årets elcertifikat (2) och årets ursprungsgaranti (2) från vår solcellsanläggning till dem. Det skulle vara gjort senast 1 december, så det var extremt god framförhållning.  “Nema problema” tänkte jag, men den tanken fick jag snart släppa.

När jag loggat in på Svenska Kraftnäts Cesarsida och skulle genomföra överföringen fastnade jag på att det behövdes ett konto eller kontonummer, se skärmklippet nedan.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.

När fönstret öppnades var mitt konto förifyllt som kontohavare och därunder fanns en ruta som hette ”Konto”. Jag trodde att man skulle ange mottagarens konto i denna ruta, men det fanns inga konton att välja bland.

Mailade problemet till Telge Energis affärscontroller som tyckte jag skulle ringa Cesar-supporten och något kontonummer som jag frågat efter fick jag inte, det skulle inte behövas blev ett senare svar. Det visade sig ytterligare senare att affärscontrollern aldrig varit inne i Cesar. Ärligt, men överraskande för att komma från en affärscontroller…

Tyckte inte att man skulle behöva ringa supporten för att göra en trivial överföring. Gick då in under ”Information” – ”Vanliga frågor” för att ladda ner Cesar användarbeskrivning. Men icke, ingen beskivning (pdf-fil) kom upp på min bildskärm, det öppnades bara ett tomt fönster i Internet Explorer. Samma resultat två gånger om. Nu började jag bli lite lack…

Fick öppna Firefox och då fungerade nedladdningen av pdf-filen felfritt. Hur lyckas man bygga en webblösning där man inte kan ladda ner en användarbeskrivning i Internet Explorer?

109 sidor användarbeskrivning. Hur ofta har ni behövt läsa en användarbeskrivning på 109 sidor för att hantera ert bankkonto? Efter att ha skummat användarbeskrivningens relevanta delar blev jag inget klokare av den, så jag fick gå på envishet.

Under kontoutdraget hittade jag efter en stund ett kontonumret för Telge Energi. Numret är på 18 siffror. Jag klippte in kontonumret i överföringsfönstret. Bredvid kontonumret finns en blå text ”Kontrollera kontonummer”. Efter att ha klickat där fick jag veta att ”You have entered a valid account number”. All annan text är på svenska, men här dök det plötsligt upp en engelsk text. Ologiskt…

Då visade sig också att man under Kontohavare skulle fylla i mottagarkontot istället för mitt eget förifyllda konto. Suck… Kunde man inte ha tittat på en banksida hur man lägger upp det hela användarvänligt. När jag ska göra en överföring från mitt bankkonto står det tydligt ”Från” och ”Till” för de fält där jag ska välja konton. Varför skrev man inte ”Till konto” istället för bara ”Kontohavare” i Cesar? Och varför är ens eget konto förifyllt där? Det kostade mig en dryg timme och många stönande att lösa enbart detta problem, på grund av det ologiska upplägget att det lilla ordet ”Till” saknades och att mitt eget konto var förifyllt där mottagarens konto skulle stå.

Hur som helst var jag på rull nu…

Fyllde i priset för elcertifikatet, 200 kr, och klickade på knappen ”Överför”. Men jag hade missat att ange antalet elcertifikat, hade bara ett så det fanns inte så mycket att välja på. En felaktig röd text angav att jag skulle ”Ange antal UG”, det vill säga antalet ursprungsgarantier, istället för elcertifikat som det handlade om.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat.

När jag sedan skulle göra färdig överföringen fastnade jag på ”Skriva under”. Det berodde väl på att jag varit inaktiv för länge (andra halvlek i VM-kval i fotboll) och då blivit utloggad, fast det framgick inte. Internet Explorer låste sig så jag fick avsluta programmet via aktivitetshanteraren, starta om igen och logga in igen på Cesar. Då, äntligen, lyckades jag genomföra en överföring.

Att överföra min ursprungsgaranti gick snabbt, men underligt nog behövde jag inte ange något pris. Undrans varför det är så? Affärscontrollern på Telge energi hade angett 30 kr så ett litet värde har de, noga räknat motsvarande 3 öre/kWh. Det är första gången jag fått ett konkret värde på en ursprungsgaranti, så det var dagens behållning.

Jag fick sedan upprepa proceduren för först Marias elcertifikat (vi äger halva solcellsanläggningen vardera, så därför får hon hälften av våra elcertifikat och ursprungsgarantier) och sedan hennes ursprungsgaranti.

Slutsats och förslag

Som tidigare gäller att elcertifikatsystemet behöver förenklas för att passa små elproducenter, se även inlägg “Solcellsägarna går miste om miljoner per år” från 14 augusti. Om några år borde de vara de flesta användarna av systemet, om alla skulle ansöka om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag hoppas att alla ägare av solcellsanläggningar ansöker om tilldelning, för att snabba på en modernisering av elcertifikatsystemet och en anpassning så att även de små elproducenterna känner sig välkomna.

Börjar på Energimyndighetens sida med formulär för att fylla i din ansökan om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och dra ditt strå till stacken för att få till en förbättring av elcertifikatsystemet.

Dessutom kan användarvänligheten med mycket enkla medel förbättras i Cesar:

  • Användarhandledning ska gå att läsa även i Internet Explorer 10.
  • För de små elproducenterna som bara ska överföra enstaka elcertifikat och ursprungsgarantier en gång per år eller så borde det räcka med en lathund på ett par sidor.
  • “Kontohavare” bör stå Till konto(havare) i fönstret enligt ovan.
  • Inget konto bör vara förifyllt i fältet “Kontohavare”
  • All text ska vara på svenska, inga ”You have entered a valid account number” önskas.
  • Felaktiga felmeddelande ska korrigeras, som ” Ange antal UG” ändras till ”Ange antal elcertifikat” i fönstret enligt ovan.
  • Se till att man kan använda andra säkerhetslösningar än Nordeas, som man måste stega in personligen på banken och hämta, om man inte redan är Nordeakund.