Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

För hur stor solcellsanläggning kan du få skattereduktion?

Publicerat av

En intressant och viktig fråga med det nya skatteförslaget om skattereduktion för överskottsel är hur stor solcellsanläggning man kan sätta upp inom begränsningen att man som mest kan få skattereduktion för lika mycket el som man köper eller max 30 000 kWh. Gränsen 30 000 kWh ger ingen begränsning för en normal småhusägare eftersom en sådan anläggning skulle kräva en yta som är mycket större än ett normalt småhustak.

Den möjliga effekten man kan installera blir lite överraskande oberoende av hur mycket av solelen man använder själv och blir helt enkelt den mängd el man köper utan solceller (kWh/år) dividerat med utbytet för solcellerna (kWh/kW och år). Detta visas i beräkningen nedan.

Om man exempelvis använder 5 000 kWh innan man installera en solcellsanläggning och utbytet är 1 000 kWh/kW kan man installera en 5 kW solcellsanläggning som kommer att producera 5 000 kWh/år. Om egenanvändningen är 50% kommer 2 500 kWh att användas direkt i huset och 2 500 kWh bli överskott som matas in till nätet. Man kommer då att minska mängden inköpt el till 2 500 kWh. Om egenanvändningen istället skulle vara 25% skulle 1 250 kWh användas direkt i huset och 3 750 kWh bli överskott, medan mängden inköpt el skulle öka till 3 750 kWh.

Ytan på solcellsanläggning beror på modulernas verkningsgrad. Om modulerna har 15% verkningsgrad blir modulytan 1/0,15 = 6,67 m2/kW och en 5 kW stor anläggning skulle då få 33,3 m2 modulyta. Den totala ytan kan bli något större eftersom kan det krävas ett litet avstånd mellan modulerna beroende på hur fastsättningssystemet är utformat.

Den första tabellen nedan visar hur stor solcellseffekt man kan installera beroende på vilken elanvändning man har före installationen av en solcellsanläggning och utbytet för solcellsanläggningen.

Den andra tabellen visar hur stor modulytan blir vid en modulverkningsgrad på 15%.

Slutsats

Hus med låg elanvändning kan producera lika mycket solel som mängden köpt el utan solceller på årsbasis, men en begränsning blir att de inte kan få skattereduktion för all överskottsel om de fyller sina tak med solceller för man kommer då att få ett överskott som är större än mängden köpt el.

Beräkning

k = köpt el utan solceller (kWh/år)
K = köpt el med solceller (kWh/år)
Ö = överskottsel som matas in till nätet (kWh/år)
P = installerad solcellseffekt (kW)
y = utbytet (kWh/kW och år)
e = egenanvändning av den producerade solelen (%)

K = k – P*y*e

Ö = P*y*(1-e)

K = Ö => k-P*y*e = P*y*(1-e) = P*y – P*y*e => k = P*y => P = k/y

Tabeller

Maximal solcellseffekt (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).

Maximal solcellseffekt (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).

Maximal modulyta om modulerna har 15% verkningsgrad (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).

Maximal modulyta om modulerna har 15% verkningsgrad (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).

Regeringens förslag om skattereduktion för solelproducenter klart

Publicerat av

I ett nytt lagförslag som regeringen lämnar till lagrådet i dag om skattereduktion för överskott från småskalig elproduktion sätts säkringsnivån till max 100 A och maximala avdraget till 30 000 kWh/år, dock högst så många kWh el som tagits ut (köpts) från anslutningspunkten under året. Lagen föreslås börja gälla från 1 juli 2014.

Källa: Sverigesradio. Se även Anna-Karin Hatts blogginlägg från idag.

Lagförslaget är förmånligare än utredningsförslaget “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46 som kom i juni 2013, som föreslog max 63 A och max 10 000 kWh/år. Det är bra att säkringsgränsen höjdes. Det gör att även bostadsrättsföreningar kan dra nytta av förslaget, om de betalar skatt. För småhusägare spelar det ingen större roll att maxgränsen höjs från 10 000 kWh till 30 000 kWh/år eftersom man på ett småhustak normalt sett inte får så mycket som 10 000 kWh/år i överskott, speciellt med tanke på randvillkoret att man skattereduktion gäller högts den köpta mängden elen som sjunker när man installerar solceller! Däremot kan ha en inverkan för andra målgrupper, exempelvis lantbrukare som ofta har tillgång till stora takytor.

Utredningen  föreslog 2 gånger energiskatten = 2 x 29,3 öre/kWh = 58,6 öre/kWh = ca 60 öre/kWh om man avrundar det. MEN, jag ser att regeringen har justerat detta förslag:
“Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.”, se sidan 22 i lagrådsremissen. Det är bra att det därmed inte blir en koppling till var man råkar bo.

Förutom skattereduktion kan man liksom tidigare sälja sin överskottsel till marknadspris (exempelvis Nord Pool spotpris, eventuellt med något-några öres avdrag per kWh) och dessutom få en liten ersättning från nätägare för deras minskade överföringsförluster (6 öre/kWh hos Vattenfall) samt att man är berättig till elcertifikat för hela sin solelproduktion (genomsnittlig värde 20 öre/kWh under senaste året). Det verkar en del ha missat som kommenterat inlägget på SR.

Se även tidigare inlägg om skillnad i värde av solel vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion.

En intressant fråga är vad som kommer att hända med elhandelsersättningen för överskottselen där en del elbolag idag betalar 1 kr/kWh. Min tro att är att dessa ersättningsnivåer kommer att sänkas och Nord Pool spotpris kommer att bli den vanligaste ersättningen. Under 2013 var medelpriset 34,077 öre/kWh i område SE3 och under 2012 var det 28,194 öre/kWh. Med Nord Pool spotpris i nivå med det under 2013 skulle ersättningen för överskottsel med det nya lagförslaget därmed bli följande där vi bor:

Nord Pool spotpris: 34 öre/kWh.
Energiersättning från nätbolaget (Vattenfall): 6 öre/kWh. Varierar mellan olika nätbolag.
Skattereduktion: 60 öre/kWh (justering gjord 31/1 efter att ha läst lagrådsremissen)
Ersättning för elcertifikat: 20 öre/kWh (medelpris senaste året). I minskande?
Ersättning för ursprungsgarantier: 0 öre/kWh (svårsålda pga låga värdet? ~2 öre/kWh)
SUMMA: 120 öre/kWh.

Värdet av den solel man använder direkt i sitt hus skulle liksom tidigare vara lika som det rörliga elpriset.

När det gäller elcertifikat jag påpekat många gånger tidigare att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion. De flesta har därför avstått från att ansöka om godkännande av tilldelning av elcertifikat. Man kan dock få tilldelning av elcertifikat för överskottsel utan någon extra kostnad som småhusägare. Däremot är det idag inte lönsamt att försöka få elcertifikat för hela sin elproduktion, vilket man är berättigad till enligt lagen om elcertifikat, på grund av man då behöver betala för en extra elmätare för mätning av solelproduktionen och ett årligt mätabonnemang som kostar minst ca 1 500 kr/år. En reformering behövs av elcertifikatsystemet!

2013 var riktigt soligt

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI åren 1961-1990.

Sverige hade betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Mest sol var det vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Växjö var dock årets vinnare med tanke på att de hade otroliga 14,5% soligare än under ett normalår! I Norrlands inland var det inte lika soligt. Kiruna hade 0,8% under ett normalår och Östersund 0,3% över ett normalår. Ostkustens Stockholm och Svenska Högarna var 3% bättre än västkustens Göteborg och Nordkoster. Trots sitt sydliga läge hade Lund 0,6% lägre solinstrålning än Stockholm.

Notabelt är solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2013. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±20%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1050 kWh/m2 ±12% (om man undantar Härjedalen, Jämtland och Lappland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

2013 gav rekord i solel

Publicerat av

År

2 972 kWh (885 kWh/kW) enligt växelriktaren innebar ett nytt årsrekord för oss under 2013. Det tidigare rekordet var 2 899 kWh (863 kWh/kW) från 2011. Ifjol blev det mera blygsamma 2680 kWh (798 kWh/kW). Jag skulle tro att det blir knepigt att slå vårt nya rekord. 2013 var betydligt soligare än normalt på många håll i Sverige, återkommer till det i en framtida blogg. Dessutom hade vi bara några dagar med snötäckning under november-december, vilket får betraktas som extremt lågt. Enda svackan var under februari som gav klart mindre solel än under 2011 och 2012.

Degradering

Med tiden kan det bli en viss degradering av modulerna som gör att det blir allt svårare att slå produktionsrekord. Hur stor denna degradering blir är dock tämligen okänt för svenska förhållanden. När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 0,5%/år i degradering, som är baserat på en artikel där man sammanställde många internationella undersökningar av degradering hos solcellsmodulerna.  Jag känner bara till två svenska undersökningar för moduler baserade på kristallint kisel, publicerade 2006-2007, som därmed börjar bli lite till åren. När det gäller tunnfilmsmoduler har jag inte sett någon svensk publicerad undersökning vad gäller degradering. Du får gärna ge tips om du känner till någon sådan!

Månad

Diagrammen här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan november 2010 och per månad under 2013. Under 2013 blev det månadsrekord under hela sex månader; januari, mars, juli, augusti, september och november.

Under de tre åren 2011-2013 har 57,6 % (2013) till 59,5 % (2011) av solelproduktionen skett under första halvåret. Med få soltimmar är det logiskt att vintermånaderna november-februari bara givit 6,3%-9,7% av årsproduktionen.

Bästa månad har varit maj under alla tre åren. Det överraskar kanske nyblivna solcellsägare eftersom juni månad är den månad som har högst global solinstrålning vid alla SMHI:s mätstationer under normalperioden 1961-1990. Solinstrålningen var 3-15% högre än under maj under åren 1961-1990.  Det finns flera inverkande faktorer varför maj varit bäst tre år i rad för oss:

  • Det viktigaste skälet är att det finns en rätt stor spridning i månadsvärden mellan olika år. Under 2012-2013 har maj haft högre solinstrålning än under juni för flera av SMHI:s mätstationer (har ej kollat 2011), vilket alltså inte vara det normala för ett medelvärde under 1961-1990.
  • En gynnsam faktor under maj är lägre lufttemperatur vilket ger lägre solcellstemperatur och därmed högre verkningsgrad. I Västerås är medeltemperaturen under maj 10,6 grader medan den under juni är 15,4 grader enligt SMHI:s statistik. 4,8 grader högre temperatur sänker verkningsgraden med 2,2% för normala kiselmoduler (-0,45%/°C) och 1,4% för våra moduler (-0,30%/°C).
  • En längre solskenstid per dygn under juni än under maj kan inte utnyttjas fullt ut för fast monterade solceller. Man tappar den direkta solinstrålningen när solen står bakom modulerna under tidig morgon och sen kväll, då man bara kan utnyttja den diffusa solinstrålningen.

Dygn

Bästa dygn blev 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW), vilket kan ses i diagram här nedan. Det är näst högsta dygnsvärdet av de 1 180 dygn som gått till dags dato sedan vi körde igång vår solcellsanläggning 28 oktober 2010. Endast 22 juni 2012 med 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) har gett mera solel. 26 maj 2011 med 20,32 kWh, 7 juni 2012 med 20,19 kWh och 19 juni 2013 med 20,17 dygn är de tre övriga dygn vi passerat vår drömgräns 20 kWh.

2013 var alltså lysande för svenska solelproducenter. Hur mycket solel blir det 2014? Den som det visste …

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.

Solcellerna gav 4,35 kWh idag

Publicerat av

 

December öppnade och slutar på topp. Den 1 december var det en helt klar dag, som dessutom var blåsig vilket sänkte solcellernas temperatur = högre verkningsgrad. Det blev då 4,63 kWh (1,38 kWh/kW), vilket är den bästa notering vi haft under en decemberdag sedan starten den 28 oktober 2010.

Idag var det också soligt och klart vilket gav 4,35 kWh (1,29 kWh/kW), vilket är den tredje bästa decemberdagen för oss. Det var bara fjärde gången vi passerat 4 kWh under en decemberdag. Nästa bästa decemberdag är den 31 december 2011 med 4,58 kWh.

Egenheter för december är snötäckning och att dagarna är korta. Vi har dock i stort sett klarat oss från snö i december i år tack vare en extremt varmt decembermånad, som givet regn istället för snö.

Vi har hittills 27,66 kWh solel i december och det kommer att bli den näst bästa decembermånaden hittills för oss. Det kommer att bli vårt bästa år för solcellerna. I morgon kan vi göra årsbokslut…

Gott Nytt År tillönskas alla läsare av bloggen! Tack för att ni läser bloggen och att ni skriver kommentarer. Det är lärorikt för alla parter tror jag, inte minst för mig själv.

0 kWh solel idag

Publicerat av

Idag var det regn hela dagen och en tung molnighet som gav skymningsstämning hela dagen. Solelproduktionen slog ett nytt bottenrekord med 0 kWh. Det har nog bara hänt tidigare hos oss när modulerna varit snötäckta.

19,37 kWh (5,76 kWh/kW) hittills under december. Det kommer att bli den näst bästa decembermånaden under 2010-2013, men 34,64 kWh från december 2011 kommer vi inte att rå på.

 

Solelproduktion under december

Publicerat av

Enligt SMHI:s mätningar av solinstrålning är december den månad som har lägst solinstrålning i hela landet. Det är korta dagar och under mulna dagar blir det väldigt låg solinstrålning. Det blir därmed också låg solelproduktion för oss solcellsägare. Igår var det både mulet och regn och vi fick då låga 0,013 kWh (0,004 kWh/kW). Tittar man på kvartsvärden hade vi mitt på dagen, mellan 11:45-12:00, ingen effekt alls från växelriktaren!

Det behövs en viss minsta DC-effekt in till växelriktaren för att den ska starta. Jag hittar inget värde för nödvändig starteffekt i tekniska data för vår Sunny Boy 3000TL-20, men egna avläsningar tyder på att krävs ca 15-20 W DC in till växelriktaren för att den ska ge någon uteffekt. Den minsta uteffekt jag läst av från växelriktaren är 2 W. Växelriktaren verkningsgrad blir mycket låg vid låga DC-effekter, se diagram nedan när jag läste av DC- och AC-effekter och med hjälp av dem beräknade växelriktarens verkningsgrad den 7 december då det var 2-2,5 cm snö på modulerna.

Hittills under december har vi skördat 17,57 kWh (4,9 kWh/kW). I år är det endast några dagar som produktionen varit hämmad av snötäckning och om värderprognoserna slår in kommer vi att slippa snö under resten av december. Vår solelproduktion i december är bättre än under december ifjol då det var betydligt mera snö och vi kommer idag troligen att passera noteringen 18,87 kWh från december 2010 eftersom det blev relativt klart väder efter regnet på morgonen. Vårt decemberrekord är från 2011 med 34,64 kWh (10,3 kWh/kW). Jag tror att vi har små chanser att slå det eftersom väderprognoserna spår mestadels mulet väder under resten av året. Å andra sidan gör det extremt varma decembervädret att husets energibehov minskar radikalt jämfört med vad det skulle vara vid normala decembertemperaturer.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Solelrekord under 2013!?

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. I stora drag har Sverige haft betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Nästan alla mätstationer har redan, med en månad kvar av året, passerat normalvärdet för ett helår. Under januari-november har Växjö haft 13,6% soligare än under ett normalt helår. Mest sol har det varit vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Med tanke på den höga solinstrålningen i år, att det inte blir så mycket förluster på grund av snö under november-december och att det finns flera anläggningar än tidigare år, av vilka några kanske har topplägen, borde det bli svenskt solelrekord i år. Hur många är det som tar sig över det tidigare rekordet på 1 074 kWh/kW under ett kalenderår för en fast anläggning? Vi har hittills 881 kWh/kW i år och ligger väl över vårt rekord på 863 kWh/kW från 2011. Vi borde hamna på 885-890 kWh/kW innan årets slut, eftersom det inte verkar bli någon bestående snö under de närmaste två veckorna.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Nätavgifterna ökar …

Publicerat av

Ett av EU:s energimål till 2020 är “20% increase in energy efficiency” vilket översatts till “20% energieffektivisering” av Energimyndigheten. Vi ska alltså minska vår energianvändning. Under 2011 svarade el för 33% av Sveriges slutliga energianvändning (130/395 TWh) enligt Energimyndighetens “Energiläget 2012“.

Har vi en elprismodell som maximalt gynnar energibesparing och egen elproduktion i Sverige? Nej, och trenden går dessutom mot fel håll!

Den fasta nätavgiften hos vår nätägare Vattenfall är nu 3 100 kr per år i område ”söder” om man har 16 A säkring och den rörliga nätöverföringsavgiften är 24 öre/kWh, inklusive moms. Det betyder att om man varje år köper 12 900kWh (uppdatering gjord13/12)  består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Den fasta avgiften har ökat med 83% sedan 1 januari 2007 och den rörliga med 23% under samma period, vilket framgår av diagrammet här nedan. Detta kan jämföras med att under perioden 2008-2012 var inflationen 8,1% enligt SCB:s statistik över konsumentprisindex.

Om vi hade haft Vattenfall även för elhandeln hade vi dessutom haft ett fast pris på 360-420 kr/år för detta abonnemang.

Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5000 kWh, blir nätavgiften 73% och i ändå högre grad en fast avgift som man inte kan påverka. Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang än 16A finns inte för småhusägare enligt Vattenfalls prislista. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Har man tidstariff betalar man 49,5 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 13 öre/kWh.

En hög och ökande fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydligare koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Vattenfall i Berlin, Tyskland, har ett fast pris på 5,9-8,9 Euro/månad, vilket gör ca 640-970 kr/år. Om vi skulle ha Vattenfall för både elnät och elhandel skulle de fasta priserna bli totalt minst 3 460 kr/år för oss. Det är fyra-fem gånger mer än hos samma företag om vi bott i Berlin i Tyskland. Hur är detta möjligt? Har jag missat något fundamentalt med de tyska elpriserna?

Det som sticker i ögonen i Sverige är dessutom att Vattenfalls vinstmarginal ökat från 10% till idag 25% sedan 2008 enligt inslaget “Elpriset kan öka med 4000 kronor” i SVT igår. Om den nya elnätsdomen vinner laga kraft ger det dessutom utrymme att öka marginalerna ytterligare eftersom man höjer kalkylräntan från 5,2% till 6,5% (real kalkylränta efter skatt). I kalkylerna för produktionskostnaden för solel räknar jag med 2% realränta efter skatt för privatpersoner (5% låneränta, 30% skatteavdrag minus 1,5% inflation ger 2%).

Det vore en sak om man låtit vinstmarginalen vara 10% och investerat resten av vinsten i verksamheten. Men man har alltså valt att prioritera ökad vinstmarginal. En intressant fråga är vilken ”man” är i fallet Vattenfall. Vilka har gett Vattenfall mandat till dessa höga vinstmarginaler? Förvillande är att regeringen i november 2012 sänkte Vattenfalls lönsamhetsmål från 15% till 9% på sysselsatt kapital, där den vinstmarginal på 25% som SVT angav igår ligger långt över båda dessa värden. Eftersom Vattenfall är ett statligt bolag är vi alla delägare i det och vi kan genom våra politiker påverka vilken vinstmarginal vi tycker är lagom för Vattenfall. Samma sak gäller kommunalt ägda nätbolag.

Slutsats, kontakta i första hand dina politiker (och i andra hand ditt nätbolag) och säg vad du tycker…

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Snö på solcellerna

Publicerat av

Ovädret i förrgår gav heltäckande snö på solcellerna. Mätte 2-2,5 cm tjock snö igår (närmast modulkanterna längst ner 1 cm). Jag lät snön vara, i kommande vecka blir det plusgrader och då smälter snön. Jag gjorde dock ren referenssolcellen från snö för att kunna göra lite studier. Det var fastfrusen is närmast ytan på referenssolcellen, som jag fick smälta med fingrarnas värme. Därefter kunde jag göra en studie av hur mycket snö minskade solcellsmodulernas effekt, genom att manuellt läsa av referenssolcellens värde för solinstrålning och jämföra med värden från växelriktaren för DC-effekt, AC-effekt, DC-ström och DC-ström. Växelriktarnas värden ändras ibland med några sekunders intervall och ibland med 10-20 sekunders intervall. Det går därför inte att hinna med att skriva av alla värden varje gång och det finns en viss risk att det i hastigheten blev något skrivfel.

Lite solinstrålning trängde igenom snön, men den levererade effekten från växelriktaren blev som mest 100 W och det blev blygsamma 0,148 kWh under gårdagen. Idag var det helmulet väder och den svaga diffusa strålningen dämpas så mycket av snön att det inte räcker för att köra igång växelriktaren.

Här nedan är några olika diagram från igår. Det var inte helt klart utan det var tunna moln som skymde solen. Referenssolcellen visade som mest 190 W/m2. En brasklapp gäller för de uppmätta instrålningsvärden, som kan vara för låga. Referenssolcellen består av en amorf kiselsolcell och de är kända för att ge opålitliga värden. Man bör ha samma typ av solcell i referenssolcellen som i de moduler man använder.

Systemverkningsgraden (instrålad effekt per m2/AC-effekt från växelriktaren per m2 modulyta) blev fram till 13:16 som mest 2,7%, med en brasklapp för att om de uppmätta solinstrålningsvärden var för låga skulle systemverkningsgraden bli ändå lägre. För snöfria moduler borde den ha varit ca 20%, med tanke på att den låga temperaturen höjer modulernas verkningsgrad. Molnen blev därefter så tjocka att det inte blev någon effekt från växelriktaren under ca 20 minuter. När det sedan blev lite klarare gick växelriktaren igång igen klockan 13:32. Då följde effekten en annan kurva och systemverkningsgraden blev som mest 2,9%, trots att den borde ha varit lägre än tidigare eftersom solinstrålning var lägre och att växelriktaren därmed verkade med en lägre verkningsgrad. Jag förstår inte helt varför det blev dessa två kurvor. Snön hade visserligen smält en aning i nederkant på modulerna, men det var egentligen bara den svarta ramen som var synlig så det borde inte ha en så stor effekt kan man tycka. Återstår i sådana fall att det var någon avvikelse för värdena från referenssolcellen.

Lufttemperaturen höll sig enligt en väggtermometer mellan -2,7 och -3,0 grader under dagen. Luftemperatursensorn till solcellsanläggningen visade mellan -2,2 och -2,5 grader. Sensorn på baksidan av en modul varierade mellan -4,2 och -4,6 grader. Lufttemperaturen var alltså praktiskt taget konstant under dagen och inverkade därmed inte på resultaten.

Vid de låga effekterna blev verkningsgraden för växelriktaren också låg, se diagrammet här nedan.

Utter!

Nysnön igår gav även möjligheter att se vilka djur som rört sig på tomten. Spår av rådjur (som vi även såg), hare, ekorre och UTTER noterades. Utterspåret var fantastiskt roligt. Den hade kommit simmande och gått in 3 meter på piren till bryggan innan den vänt åter till vattnet. De upp till 7 cm breda spårstämplarna var dubbelt så stora som från mink, som vi ibland ser vid sjöstranden. Den 26 januari 2007 såg vi för en kort stund en livs levande utter som sprang över piren. Den enda utter jag sett i Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Växelriktarens effekt som funktion av solinstrålningen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Systemverkningsgraden som funktion av solinstrålningen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Systemverkningsgraden som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-strömmen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-strömmen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-spänningen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-spänningen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Spår av utter på vår pir. 2013-12-07.

Spår av utter på vår pir. 2013-12-07.