Idag släppte Energimyndigheten ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Den installerade effekten för solceller ökade med 287 MW (70%) till 698 MW under 2019. 43 944 solcellsanläggningar innebär en ökning med 18 458 (72%) anläggningar sedan 2018. 41% av alla nätanslutna solceller i Sverige installerades ifjol. Det räcker med endast en marginell ökning av installationstakten under 2020 för att milstolpen 1 GW ska passeras under 2020!

Detta gör 68 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2019, en ökning från 2018 års 40 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 155 W per invånare, enligt nedanstående tabell. Två ligger Halland med 130 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län ligger trea bland länen med 112 W per invånare. Jämtlands län svarade också för den största ökningen av installerad effekt jämfört med 2018, med 109%.

2018 var Tyskland i topp med 548 W solceller per invånare, följt av Japan med 444 W och Australien med 438 W enligt rapporten Trends in PV Applications 2019.

Västra Götalands län och Skånes län har med 115,3 MW respektive 113,0 MW mest installerad effekt. Det är rätt naturligt då det är län med stor befolkning.

Mindre solcellsanläggningar dominerar stort i antal

Anläggningar på småhus dominerar stort i antal. 86% av anläggningarna har en installerad effekt upp till 20 kW och de svarar för 50% av den totala installerade effekten. Antalet stora anläggningar har ökat med en till elva som har över 1 MW installerad effekt och de svarar för knappt 3% av den totalt installerade effekten.

Andel solel i Sverige

Med 698 MW installerat och antaget ca 900 kWh/kW per år blir det ca 0,63 TWh solel under ett år, vilket motsvarar ca 0,39% av 2019 års 163 TWh i elproduktion,  enligt Energiföretagens preliminära statistik. Elanvändningen var 137 TWh under 2019, där solel svarade för ca 0,46% solel.

Pressmeddelande från Energimyndigheten: Solcellsstatistik 2019 – nu finns 44 000 solcellsanläggningar i Sverige.

PS. Som påpekades i fjolårets inlägg Solceller ökade med 78% i Sverige under 2018 finns en viss osäkerhet vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Vanligen är växelriktaren effekt lägre än anläggningens märkeffekt. Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet. Det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC) och som är det man normalt menar med installerad effekt.

Solceller för riket och per län 2019.

Energimyndigheten skriver i en nyhet från 26 februari.

“Solcellsguiden är framtagen för att vara ett stöd för alla privatpersoner som skaffar solceller. Guiden är uppbyggd i steg, där de första stegen handlar om att undersöka förutsättningarna på platsen samt ta in offerter. Eftersom guiden är uppbyggd som en checklista kan man enkelt checka vartefter aktiviteter blir gjorda…

Solcellsguiden finns att ladda ner på Energimyndighetens webbshop. Inom kort kommer även en guide som riktar sig till företag, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.”

Solcellsguiden är på sex sidor och heter “Solcellsguide – från idé till färdig anläggning”, inklusive två omslagssidor, vilket gör fyra sidor med text i form av en checklista.

Bra med en kortfattad guide, då det är väldigt mycket information på Energimyndighetens Solelportalen, som kan upplevas som mastig i omfång av en presumtiv köpare av en solcellsanläggning.

Några anmärkningar

Vid en genomläsning var det några saker som jag reagerade på.

I informationen om investeringsstöd står “… i dagsläget är det en omfattande kö för att få stöd”. Det står inte när guiden är skriven, så det går inte att veta för läsaren när det gällde och om det fortfarande gäller när guiden läses.

Under “Sälj eller lagra din överskottsel”, nämner man möjligheten att lagra överskottsel i batterier. Man kunde ha nämnt i texten att det även finns ett separat investeringsstöd för batterilager. Där borde också ha nämnts att det inte är lönsamt för de småhusägare som får skattereduktion för sin överskottsel och idag sannolikt inte heller utan skattereduktion. Se inlägget “Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?“.

När det gäller “Ansluta till elcertifikatsystemet” kan nämnas att Energimyndigheten har ställt ett förslag till regeringen att börja  ta ut en årlig avgift på 200 kr för Cesar-kontot för elcertifikat. Energimyndighetens inriktning är enligt mailbesked i veckan att börja ta ut denna avgift från 1 januari 2021. Om detta genomförs blir det dödsstöten för elcertifikat till småhusägare, med tanke på att priserna på elcertifikat är låga och förväntas att bli låga även i framtiden, om inga förändringar görs av elcertifikatsystemet. Hos Svensk Kraftmäkling var spotpriset 18 kr per elcertifikat idag. Även utan en årlig avgift är det alltså för närvarande bara småpengar att hämta för en småhusägare vid försäljning av elcertifikat. Slutsatsen av ovanstående blir att elcertifikat är i det närmaste ointressanta för en småhusägare i nuläget, avsnittet om elcertifikat hade därmed kunnat hållits kortare.

Under punkten “Ta hand om dina solceller” anges

“Se över din anläggning årligen, gärna på våren efter att snön har smält. En kontroll av anläggningen från marken räcker oftast”.

Hade varit bra för läsaren att veta vad som menas med “se över” och vad man ska titta efter när man står på marken. Om jag står på marken och tittar på vår solcellsanläggning kan jag se om alla moduler fortfarande sitter kvar på taket, men så mycket mer kan jag nog inte se. Skulle det vara en spricka i glaset på en modul är det tveksamt om jag skulle kunna se det för blotta ögat från marken, möjligen vid en kikarkontroll.

Instruktionen hur man söker certifierade installatör är otydligt utformad och sökningen fungerar inte något vidare. Jag försökte följa guidens beskrivning på sidan 2 men det tog en stund innan jag insåg att man på sidan Incert först skulle välja menyn Incert online, Det visade sig att den information fanns först på sidan 3 i guiden i form av en länk. När postnummer och ort utelämnades i sökningen hos Incert Online fick jag meddelandet “Sökvillkor måste anges”,
När jag sökte på Västerås (minst tre bokstäver krävs för orten) eller postnummer (minst tre siffror krävs) som började på 721 fanns bara två företag, varav ett är grossistföretag. Vid sökning på Surahammar och Hallstahammar, två orter ett par mil från Västerås hittades inga företag. I sökningen missar man därmed alla installatörer som är baserade på annan ort men som kan utföra installationer på den sökta orten. Sökningen hos Incert Online enligt guidens instruktionen gjorde ingen egentlig nytta som jag ser det.

Sökruta på Incert Online. Postnummer eller Ort måste anges för att en sökning ska kunna göras.

Efter inläggen om värdet av egenanvänd respektive såld el kommer här utvecklingen av skillnaden av värdet av egenanvänd och såld el per månad under november 2010 – januari 2020. Kännedom om denna skillnad ger oss underlag för funderingar om det är lönsamt att installera batterilager för att spara överskottet av solel för senare bruk istället för att sälja solelen. I ovanstående två inlägg beskrivs i detalj hur värdet av egenanvänd och såld el beräknats.

Under åren 2011-2014 var egenanvänd solel värd ca 50 öre mer än såld solel i detta exempel, se diagrammet. I januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matades in till nätet. Det medförde att under 2015 blev det bakvända världen, då värdet av såld solel var 8-10 öre/kWh högre än egenanvänd el. Bakvänt med tanke på att ett huvudsyfte med att producera egen solel är att man vill ersätta köpt el med egenanvänd el. Men om värdet är högre för såld el, skulle man lika gärna kunna sälja all solel. Under 2016-2019 har ordningen återställts då värdet av egenanvänd solel ökat till 10-20 öre/kWh högre än värdet av såld solel. Det beror på att värdet för elcertifikat minskat vilket sänkt värdet på såld el och att energiskatt samt priset för elöverföring med moms på dessa ökat, vilket höjt värdet på egenanvänd el.

Skillnad i värde egenanvänd minus såld solel. Genomsnitt per månad.

Lönar sig batterilager för solcellsägare

Om man är en småhusägare som betalar den rörliga delen av nätavgiften per kWh kan vi raskt avfärda lönsamheten i batterilager. Det är alldeles för små skillnader i värde på såld och egenanvänd solel. Vid batterilagring tappar man 10% av elen i laddförluster om man använder Tesla:s Powerwall2 med 13,5 kWh användbar kapacitet enligt Tesla:s svenska hemsida. Eftersom värdeskillnaden mellan såld och egenanvänd el bara varit som högst runt 20 öre/kWh under 2019 skulle skillnaden reduceras till mindre än 10 öre/kWh efter förlusterna i batteriet. Det räcker inte på långa vägar till för att höja värdet på sparad solel så mycket att det betalar för den höga investeringskostnaden på 87 650 kr plus installation på minst 11 000 kr för Tesla:s batterilager.

E.ON anger ett pris från 55 858 kr för Fronius solcellsbatteri (3,6 kWh användbar kapacitet i grundutförande, utbyggbart till 9,6 kWh, med produktgaranti på minst 80% efter 10 år och minst 68% efter 15 år) och från 22 343 kr med 60% i investeringsstöd. Enligt datablad för Fronius Symo hybrid växelriktare är max verkningsgrad >90% för laddningscykel solceller – batteri – nät. Lurigt att man bara anger max verkningsgrad och utan någon precision, man får nog räkna med runt 10% i laddförluster även för detta batteri. Det skulle krävas ett orimlig uttag på minst 300 000 kWh lagrad solel i dagsläget för att få tillbaka investeringskostnad även om den “bara” är 22 343 kr för detta batteri, med värden enligt detta exempel. Inte ens om man skulle ta  bort skattereduktionen skulle det bli en intressant ekonomi dagsläget i detta exempel. Med låt säga 70 öre/kWh i prisskillnad efter batteriförluster skulle det krävas att man tar ut ca 32 000 kWh från batteriet för att få igen investeringen. Med ett uttag av 3,5 kWh under 300 dagar per år skulle det ta mer än 30 år (kapaciteten minskar med tiden så inte möjligt att ta ut 3,5 kW alla år), det vill säga längre än batteriets livslängd. Antog 300 dagar per år då det inte blir så mycket överskott under vintermånaderna.

I ovanstående exempel har ingen hänsyn tagits till att en växelriktare för batterilagret behövs, endera en separat för lagret eller en hybridväxelriktare, vilket höjer investeringskostnaden för batterilager.

Se även inlägget “Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?” från november 2016. Där diskuterades fem olika fall där batterilager skulle kunna användas. Hade svårt att se någon ekonomi i energilagring för en småhusägare då, även om har en effekttariff där man betalar för effekt (kW) istället för energi (kWh) till nätbolaget, och det gäller även i dagsläget.

Skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel och stödet på 60% till energilager har motverkat varandra. För en småhusägare är skattereduktionen för överskottsel betydligt viktigare än stödet till energilager, som kräver ytterligare en investering.

Däremot kan det finnas exempel på större fastigheter med effekttariffer där energilager skulle kunna vara av intresse, i syfte att kapa effekttoppar. Man skulle därför kunna avveckla stödet för energilager till småhusägare och istället rikta stödet mot större fastighetsägare.

Ladda batterilager från nätet

Istället för att ladda ett batteri med solel dagtid skulle man kunna tänka sig att ladda med el från nätet när elen är som billigast och att använda den elen när den är som dyrast under ett dygn. Under 2019 var skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris under ett dygn i genomsnitt 16,5 öre/kWh exklusive moms och 20,6 öre/kWh inklusive moms, se diagrammet. Med hänsyn tagen till förluster vid användning av batterier återstår i runda slängar någon tioöring per kWh i vinst och det räcker inte för att finansiera investeringen.

Inte heller här fanns alltså tillräcklig ekonomi för lönsamhet i investering av batterilager under 2019. Det utesluter inte att batterilager kan bli intressanta i framtiden när skattereduktionen för överskottsel fasats ut och batterilagren blivit billigare, men det känns som en lång väg dit för tillfället.

Skillnad mellan högsta och lägsta pris per dygn på Nord Pool spot 2019, exklusive moms.

Få har utnyttjat investeringsstödet för batterilager

Det finns ett investeringsstöd på 60% (max 50 000 kr) för batterilager som installerats tidigast 1 januari 2016. Enligt statistik från Energimyndigheten hade från starten 1611 ansökningar inkommit, 1 150 beviljats (55,90 miljoner kr) och 586 utbetalts (28,36 miljoner kr) till och 31 januari 2020. Med ovanstående resonemang i minnet kan man förstå att det inte är någon rusning till detta investeringsstöd.

Att tänka på

Detta exempel bygger på värde av egenanvänd och såld solel för endast ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Din prisskillnad mellan egenanvänd och såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

PS 2020-02-22. Fick tips om en rapport från Bebo om batterilager som kan vara av intresse. På sidan Lagring och styrning av solcellsanläggningar och batterier, Familjebostäder kan man ladda ner Rapport – Batterilager utvärdering för familjebostäder som gavs ut 2020-01-02. För de testade batterierna var förlusterna som lägst 13% vad jag kan se vid en hastig koll. Måhända är de 10% jag antog enligt ovan baserat på tillverkarens uppgifter för ett annat batteri än i rapporten i underkant?