Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Hur mycket påverkar snö solcellerna?

Mycket! Med 5 cm heltäckande snö som idag på morgonen blir solelproduktion noll. Vi har 14 solcellsmoduler och de sitter i två strängar med sju moduler i vardera sträng. I varje sträng är modulerna seriekopplade. Hur mycket solel som produceras kommer att bestämmas av den sämsta modulen. Om sex fungerar kanonbra och en dåligt, blir det tyvärr den dåliga som bestämmer hur mycket ström som kommer att gå igenom strängen. Men, om en modul havererar eller är helt snötäckt borde strömmen i teorin gå igenom en by-pass diod förbi denna modul och strängens produktionen borde inte påverkas så mycket.

Jag började med att sopa av snön av tre moduler. En solinstrålning på 100 W/m2 räckte inte för att få växelriktaren att starta. Den stod på ”Warten” (man har glömt att översätta det tyska ordet till engelska i menyerna). Sopade rent ytterligare två moduler, så att fem av sju moduler i strängen var snöfria. 124 W/m2 i soinstrålning och ynka 24 W från strängen. När jag sopade rent den sjätte modulen lossnade det. 129 W/m2 gav nu plötsligt 244 W. Jag sopade så rent den sjunde och sista modulen i strängen. 147 W/m2 i solinstrålning gav då fina 421 W ut från strängen. Vid 12-tiden var den 172 W/m2 i solinstrålning och den snöfria strängen kom upp i 549 W. Den andra strängen fick vara snötäckt eftersom den är svårare att komma åt.

Jag litar inte på vår referenssolcell, jag tror att den kan visa fel värden, så ta värden ovan för solinstrålning med en stor nypa salt. Om vi antar att det bara var den snöfria strängen som genererade någon solel idag blir modulytan 9,7 m2. Med en solinstrålning på 172 W/m2 blir det totalt 1669 W för den snöfria strängen. Med en effekt ut från växelriktaren på 549 W skulle verkningsgraden bli  549/1669 = 33%. Det är ett omöjligt högt värde, det borde vara ungefär hälften av detta värde.

Vill man att solcellerna ska generera el på vintern får man se till att hålla dem snöfria. Med upp till någon cm snö blir det en viss elproduktion eftersom solljuset tränger igenom den tunna snön, men blir det några cm heltäckande snö blir det ingen el. Å andra sidan får man kanske leva med att solcellerna är översnöade när det är kallt eftersom det har sina risker för solcellsmodulerna, tegelpannor och en själv att vara upp på ett snöhalt tak. Blir det ett töväder och man har bra lutning på modulerna glider snö av utav sig själv. Fast något töväder är inte i sikte de närmaste två veckorna enligt väderprognoserna…

En snöfri sträng

En sträng med solcellsmoduler snöfri

Ansökan om ursprungsgaranti ifylld

I Energimyndighetens ”Nytt om elcertifikat nr 3 2010” som kom häromdagen var inledningen följande:

Nu träder den nya lagen om ursprungsgarantier i kraft

Den 1 december 2010 träder den nya lagen om ursprungsgarantier i kraft. För elproducenter och elleverantörer blir ursprungsgarantierna ett verktyg för att styrka elens ursprung.

Sagt och gjort. Nu har jag fyllt i blanketterna om ansökan om ursprungsgaranti för vår solel. För varje MWh solel vi matar in på nätet kommer vi att få en ursprungsgaranti, på samma sätt som vi får ett elcertifikat för samma el. Vad är då ursprungsgarantin värd? Säg det. På Energimyndighetens frågor och svar blir man inte klokare: ”Priset på ursprungsgarantier bestäms av utbud och efterfrågan. Det är mycket svårt att förutsäga priset på de elektroniska ursprungsgarantierna och i förlängningen priserna på el med olika ursprung och priserna kan komma att variera.”

När jag för ett par år sedan pratade med en kille som handlade med ursprungsmärkt el var den värd ett par öre extra per kWh. Det skulle bli 20 kr per ursprungsgaranti och om vi får i genomsnitt 1,5 sådan per år skulle vi hala hem 30 kr/år. Om vi sparar dem i tre år skulle det räcka till en lunch på stan och då får Maria och jag lotta om vem som ska få lunchen. Fast priset på ursprungsgarantierna kanske blir något helt annat förstås.

Får lite känslan av att ursprungsgarantin är ännu ett system, förutom elcertifikatsystemet, som inte är tänkt för de små elproducenterna. Men vi som hänger med får väl se…

Vår nätspänning under 200V – hur borde växelriktaren reagera?

Rekordlåg nätspänning idag. Noterade 197,5 V på förmiddagen via vår webbavlästa elmätare för solcellsanläggningen. Undrans hur kyl, frys etc reagerar på så låg nätspänning? Kunde se att solcellerna samtidigt producerade 46 W. Inte mycket att hänga i julgran, men det var mulet väder.

Fick idag lite information från Per Holmquist, Vattenfall. Bland skickade han en sida ur den svenska standarden SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard.). I standarden beskrivs på sidan 35 vissa svenska krav vid avvikelser på nätspänning och nätfrekvens:

Parameter Clearance time (s) Trip setting
Over voltage (stage 2) 60 230 V +6%
Over voltage (stage 1) 0,2 230 V +15%
Under voltage (stage 2) 60 230 V -10%
Under voltage (stage 1) 0,2 230 V -15%
Over frequency 0,5 51 Hz
Under frequency 0,5 47 Hz

 Om jag tolkar det hela rätt måste vår växelriktare sluta leverera ström om det är en underspänning på ”230 V – 10 %” (207 V) kontinuerligt under 60 sekunder eller om den är ”230 V – 15 %” (195,5 V) under 0,2 sekunder. Enligt vår solcellssystemleverantör Direct Energy ska vår växelriktare från tyska SMA vara programmerad med dessa svenska villkor.

När jag fjärravläser vår elmätare får jag ögonblicksvärden och inte medelvärden över en minut. Jag tror nog att ögonblicksvärden låg under 207 V under mer än en minut, men det är förstås omöjligt att säga om spänningen tillfälligt var över 207 V under denna minut. Jag tittade även hemma på de medelvärden för 5-minutersintevall som växelriktaren loggar. Under fem sådana intervall låg medelspänningen strax under 200 V på förmiddagen och under ca två timmar var medelspänningen under 207 V. Det verkar därför rimligt att spänningen varit under 207 V kontinuerligt under mer än en minut och att växelriktaren borde ha stängt av.

Jag ringde till Petter Sjöström, Direct Energy, som levererat vår anläggning och diskuterade detta. De har möjlighet att justera inställningarna i växelriktaren och vid tillfälle ska de komma hit och göra detta.

Ovanstående är inget som en normal solcellsanläggningsägare ska behöva fundera på. Däremot är det viktig kvalitétsfråga för systemleverantörerna att se till att de växelriktare som levereras följer svensk standard. Om nätets spänning eller frekvens ligger utanför de normala nivåerna (som vid strömavbrott) ska växelriktarna sluta att leverera ström, för att undvika så kallad ödrift. Om det blir strömavbrott och något håller på att arbetar på nätet utanför vårt hus ska inte vår solcellsanläggning kunna leverera solel till nätet, på grund av den risk det skulle innebära för den som utför servicen.

Nätspänningen fortsatt låg

Vår nätspänning höll sig runt 210 V idag. Ringde Vattenfall kundcenter som kontaktade en servicetekniker, som ringde upp mig lite senare.

Han sade att man försöker hålla 235 V i genomsnitt, men att 207-253 V är tillåtet. Han menade att det inte var något fel att ha 210 V. Han hade bett Vattenfall Service i Enköping att komma och mäta  momentanvärde för vår spänning för att till exempel se om det var en osymmetrisk spänning, som var olika på de tre faserna. De skulle även mäta spänning in och ut från Vattenfalls transformator och vid behov justera  transformatorn. Hur lång tid det skulle ta visste han inte, men han skulle höra av sig när det var gjort.

Svag kundservice hos Vattenfall och låg nätspänning

Ringde till Kundservice för vår nätägare Vattenfall idag, ”ett av Europas ledande energibolag” enligt deras hemsida. Detta betyg kan jag efter dagens samtal definitivt inte ge deras Kundservice.  Jag frågade efter Per Holmquist som jag tidigare haft kontakt med i frågor rörande vår solcellsanläggning. Men Kundservice kunde inte koppla mig till honom och de lämnade av princip inte ut telefonnummer. Hon skickade därför ett mail till Per med mitt telefonnummer, så att han skulle kunna ringa upp mig. Märklig Kundservice…

Det jag ville fråga om var om Per kunde se nätspänningen enligt Vattenfalls elmätare. Enligt en webbavläsning av elmätaren till vår solcellsanläggning kunde jag nämligen se att nätspänningen bara var 200-210 Volt vid lunchtid. Spänningen ska normalt ligga runt 230 Volt. När jag kom hem på kvällen var spänningen 207-208 Volt och när jag gick över till en granne var den 211-213 Volt hos dem. Kollade spänningen i ett utomhusuttag hos ytterligare en granne och där var det 211 Volt. Märkligt låg nätspänning.

 Jag kunde via loggade värden från solcellsanläggningens växelriktare se att nätspänningen den 29 oktober var 225-240 Volt mitt på dagen. Uppenbarligen verkar något ha hänt under den senaste månaden. Jag felanmälde därför det hela via Vattenfalls hemsida. Undrans vad som är problemet?

Snösväng på taket

Idag var det klart hela dagen men solcellerna gav bara ynka 0,02 kWh. Det räcker med andra ord inte att sopa rent några stycken moduler (se bild i gårdagens inlägg) och tro att åtminstone de ska ge full effekt. Eftersom modulerna är seriekopplade med andra moduler som är helt eller delvis snötäckta och som därmed ger ingen eller liten ström begränsar de strömmen i de seriekopplade modulerna till i det närmaste noll.

Utrustad med ny sop med längre skaft gjorde jag ett försök att i kväll i -12° och i mörkret utrustad med en pannlampa sopa bort snön från solcellsmodulerna. Det gick bra när jag kunde stå på takstegen, men därifrån nådde jag inte alla moduler så jag fick hasa mig fram på nocken för att nå övriga moduler. Flyttade också runt stegen lite på balkongen för att nå bättre från stegen. Sammantaget är det inget jag kan rekommendera. Det finns alltid en viss risk att man endera skadar modulerna eller sig själv. Jag gjorde det i alla fall denna gång för att se vilken skillnad det kan göra under morgondagen, då det förutspås en relativ klar dag.

Detta stärker också mina tidigare tankar att om man bör ha en brantare lutning än vad vi har på taket (27°) så att snön lättare glider av modulerna. Idag vid lunchtid var modulerna på ABB, Corporate Research, fortfarande helt snötäckta. De har en lutning på 40°, så man bör nog upp mot 50°.

Teoretiskt är ca 41° optimal lutning här i Västerås om man vill producera så mycket solel som möjligt under ett år. Men i dessa beräkningsmodeller tar man ingen hänsyn till eventuell snötäckning. Om man ökar lutningen till 50° förlorar man teoretiskt bara 1% av årsproduktionen, men i praktiken är det nog mindre med tanke på kortare snötäckningstid på vintern vid större lutning och lite effektivare självrengöring vid regn sommartid.

En annan fördel med större lutning på solcellsmodulerna är att solelproduktionen får en lite annan fördelning över året som gör att man kan använda en högre andel själv och att därmed mindre av elproduktionen matas in på nätet. Som läget är idag är det generellt lönsammare att ersätta köpt el med den egenproducerade solelen än att försöka sälja solelen. Därför bör man försöka att minimera elinmatningen till nätet.

Utformningen och orientering av tak på framtida byggnader så att de är lämpade för solenergi är en viktig fråga att ta hänsyn till för arkitekter och stadsplanerare.

Igensnöat

Sedan vi startade solcellsanläggningen den 20 oktober har den producerat 70 kWh. Diagrammet nedan visar fördelningen per dygn. De bästa dygnen, med soliga och klara dagar, har det blivit 7 kWh. Från 20 november har modulerna varit snötäckta och därmed har det knappt blivit någon solelproduktion alls. Var upp idag på taket och försökte sopa ren modulerna från snö, ca 1,5 dm… Men det var svårt att komma åt, måste skaffa längre en sop med långt skaft.

Soleproduktion per dygn sedan start

Soleproduktion per dygn sedan starten den 28 oktober

Översnöade moduler

Sopade bort snö från några av de översnöade modulerna

Investeringsstödet utbetalat

I förrgår fick vi brevbesked om att länsstyrelsen beslutat om utbetalning av vårt investeringsstöd för solcellerna. Igår betalades pengarna in på vårt konto, exakt två veckor efter det att jag lämnade in begäran om utbetalning av investeringsstödet till länsstyrelsen.

När vi ansökte om stödet i augusti 2009 hade jag uppskattat kostnaden till 250 000 kr och vi fick ett stöd beviljat på 150 000 kr (60%). Vår anläggnings pris blev 193 966 kr och vi fick 116 380 kr i stöd. Vi behövde alltså inte utnyttja hela stödet. Dels hann priserna sjunka under det år som gick mellan inlämnad ansökan och beställd solcellsanläggning dels hade jag gjort uppskattningen av priset med lite marginal eftersom det fanns en del osäkra poster.

Man kan undra hur det går med byggandet av alla anläggningar som sökt investeringsstöd. När jag pratade med länsstyrelsen häromdagen kunde han se att bara knappt 30 miljoner har betalts ut av de drygt 150 miljoner som beviljats. Jag skulle tro att många småhusägare inväntat Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering. Igår kom den och där finns inget förslag om full nettodebitering. Jag skulle därför tro att många småhusägare kommer att avstå från att bygga sina solcellsanläggningar. Här krävs ett snabbt agerande från regering och Näringsdepartement för att få rätsida på det här med nettodebitering.

Energimarknadsinspektionens förslag ett otillräckligt steg framåt

Idag släppte Energimarknadsinspektionen (EI) sin av många emotsedda slutrapport gällande den utredning om nettodebitering som de fick enligt regeringens regleringsbrev från 21 december ifjol. Utredningen viktigaste förslag är

  • Nätbolagen ska bli skyldiga att månadsvis kvitta den rörliga delen av nätöverföringsavgiften för elköpare som även har egen elproduktion, OM man har en säkring på högst 63 A och OM man under ett år är en nettoförbrukare av el.
  • Regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och moms.
  • Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna för elproducenter med små produktionsanläggningar att själva på månadsbasis svara för den mätning och rapportering för produktion inom icke koncessionspliktigt nät som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat, alternativt att en schablon kan ligga till grund för tilldelningen.

Den som hade väntat sig ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, det vill säga att man i framtiden ska få kvitta hela det rörliga elpriset för överskottsel man matar in på nätet, kommer att känna sig besviken på Energimarknadsinspektionen blygsamma förslag.

Kvittning av rörligt elöverföringspris

Detta är ett litet steg framåt. Om man som vi har Vattenfall som nätägare höjer det värdet på den överskottsel som matas in på nätet med 22 öre/kWh. Är man kund hos ett nätföretag som inte har någon rörlig del får detta förslag ingen effekt.

En tydlig trend hos åtminstone vår nätägare Vattenfall är att de fasta priserna har höjts betydligt mer än de rörliga under senare år. Det fasta priset har ökat med hela 58% och det rörliga med 10% under de tre senaste åren. Jag ogillar denna trend med ökad andel fast elpris eftersom det minskar drivkraften hos elanvändarna att spara på el. Om denna trend fortsätter eller om flera nätföretag övergår till debitering utan någon rörlig del urholkas eller försvinner dessutom värdet av det Energimarknadsinspektionens förslag.

Kvittning hos elhandlaren

Elhandlarna kan idag kvitta elhandelspris och elcertifikatpriset, men det finns idag ingen elhandlare som erbjuder detta. Däremot får de enligt ett utlåtande från Skattverket inte kvitta energiskatten. Enligt Skatteverket ska en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet till användaren. Det är önskvärt att regeringen raskt åtgärdar detta hinder för att möjliggöra full nettodebitering hos elhandlaren.  I slutändan skulle staten inte förlora några skatteintäkter eftersom förlusten av energiskatt mer än väl motsvaras av den moms som betalas vid köp av solcellsanläggningen.

Elcertifikat

Om man skulle ge de små elproducenterna möjlighet att själva rapportera in sin elproduktion skulle de ges möjlighet att få elcertifikat för hela sin elproduktion. Detta är ett mycket bra förslag, eftersom detta i praktiken är olönsamt idag, se gårdagens inlägg.

Det alternativa förslaget om att använda en schablontilldelning är jag nog skyldig till, eftersom jag nämnde det som en möjlighet i Energimarknadsinspektionens referensgrupp. Dock är en fördel med att man rapporterar in sin solelproduktion att vi kommer att få en värdefull statistik över hur mycket solel som faktiskt produceras i Sverige. Sådan statistik saknas idag.

Vad händer nu

Enligt uppgift kommer regeringen inom kort att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag på remiss. Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del negativa synpunkter på remissförslaget, inte minst från branschorganisationen Svensk Energi som har önskat en möjlighet till full nettodebitering.

Efter remissrundan ska ett förslag formuleras som riksdagen ska besluta om. Kan vi hoppas att det förslag riksdagen ska rösta om innehåller ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, där möjlighet ges till kvittning av hela det rörliga elpriset, inklusive energiskatt. Som jag ser det är detta i nuläget ett måste för att få fart på småhusmarknaden för solceller i Sverige.

Godkänd för elcertifikat!

Idag fick Maria (men inte jag, får väl mitt i morgon) ett brev från Energimyndigheten med rubriken “Ansökan om godkännande av anläggning för solenergi för tilldelning av elcertifikat”. Beslutet var att Marias och min solcellsanläggning blev godkänd för tilldelning av elcertifikat.

Räknat från det jag började med ansökan på Energimyndighetens hemsida tog det 7,5 vecka att bli godkänd, inräknat fyra förlorade veckor då jag felaktigt trodde att ansökan var inskickad. För varje MWh (1000 kWh) vi matar in på nätet kommer vi att få ett elcertifikat. Detta elcertifikat säljer vi sedan till Bixia till rådande pris för elcertifikaten.

Läs mer om vad elcertifikat är på Energimyndighetens hemsida. Svenska Kraftnät har en webb som heter Cesar som är systemet för kontoföring av elcertifikat med mera. På denna sida kan man även se ”Marknadsstatistik”. Där framgår att medelpriset för elcertifikaten har varit 298,53 kr under senaste året, det vill säga 29,853 öre/kWh. Jag gissar att vi kommer att mata in ca 1500 kWh/år på nätet och därmed skulle vi tilldelas i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år.

Den el vi matar in på nätet är bara en del av den solel vi producerar. Vi är berättigade till elcertifikat för hela vår solelproduktion, men då måste vi själva bekosta en elmätare och ett mätabonnemang för mätning av solelproduktionen per timme direkt efter växelriktaren. Bara mätabonnemanget kostar minst 1600 kr per år och eftersom vi bara skulle få i genomsnitt ytterligare ett elcertifikat per år, till ett värde av ca 300 kr/år, skulle det bli en brakförlust för oss att försöka göra ett sådant arrangemang.

Det finns ingen logik i att man för tilldelning av elcertifikat måste mäta elproduktionen per timme, som är dyrt, när elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. En idé som kom fram i referensgruppen, där jag var med, till Energimarknadsinspektionens nyligen avslutade utredning om nettodebitering är att man som liten elproducent själv borde kunna rapportera in elproduktionen till Svenska Kraftnät. Det är ett bra förslag som skulle förenkla det hela avsevärt för små elproducenter. Varje solcellsanläggning har en växelriktare som visar elproduktionen och det skulle vara en enkel sak att läsa av detta värde en gång per år och rapportera in via Internet. Man ska ha i minnet att de enstaka elcertifikat som tilldelas små solelanläggningar är en droppe i havet. 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat…  

Elcertifikatsystemet togs i drift 2003. De som riggade elcertifikatsystemet hade nog ingen tanke på att det skulle kunna komma in många små elproducenter i systemet. Till och med 2009 var 2631 anläggningar för bioenergi, vattenkraft, vindkraft och solenergi registrerade i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens publikation “Elcertifikatsystemet 2010“. I Tyskland har man idag i runda slängar en miljon solcellsanläggningar. Hur skulle det bli om vi fick en miljon solcellsanläggningar i vårt svenska elcertifikatsystem, där de allra flesta solcellsanläggningar skulle tilldelas färre än tio elcertifikat per år? De administrativa kostnaderna skulle öka avsevärt och man kan undra om elcertifikatsystemet är ett lämpligt sätt att stödja små solelproducenter.