Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

SunShot program i USA

Det kommer att röra på sig rejält i solcellsbranschen i USA. Man gör nu en storsatsning i programmet SunShot. Notabelt är att 1995 tillverkade USA 43% av världens solcellsmaterial, men 2009 hade det sjunkit till 6%. I och med program SunShot förväntar man sig att USA:s marknadsandel ska öka.

Målet är att fram till 2020 sänka de totala kostnaderna för storskaliga solcellssystem med 75% till $1/W, som skulle göra att solel kan produceras för ca 5-6 cent/kWh i USA och bli konkurrensmässigt med andra energislag utan bidrag. Intressant är att man tror att solcellsmodulpriset ska bli $0,5/W = 50% av systempriset, det vill säga som idag.

Programmet tänker ta ett helhetsgrepp. Det gäller sänkta komponentkostnader, minskade installationskostnader såväl som beaktande av icke-tekniska barriärer.

Man förväntar sig att programmet ska leda till att år 2030 ska 375 gigawatt vara installerat som ska ge 13-14% av USA:s elbehov.

I USA finns nettodebitering redan i 43 stater. I Sverige är det trögt att ens få till nettodebitering för små elproducenter. Vi utreder och utreder och utreder men någon nettodebitering är inte i sikte ännu…

Nätspänningen återställd

Som jag skrev om i december upptäckte jag att vi hade låg nätspänning när jag tittade på de loggade värdena från vår solcellsanläggningen som även mäter fasspänningen på den fas som växelriktaren är inkopplad på. Nätspänningen på den fasen var ibland under de 207 Volt som är lägsta tillåtna värde.

I början av februari var Vattenfall på plats och åtgärdade problemen. Vi märkte det på att vi hade strömavbrott 1 och 3 februari. Jag skrev då till Vattenfalls kundtjänst och frågade varför det varit strömavbrott. Jag fick svaret

“Avbrotten berodde på ett kabelfel, kabeln är nu utbytt och vi tror och hoppas att det kommer att rulla på i vanlig ordning nu.”

Jag tror dock inte att detta svar var helt korrekt. Den 17 februari ringde nämligen Ove Andersson, Vattenfall. Han undrade om vi hade märkt att nätspänningen blivit bättre. Han berättade då att man installerat en extra kabel parallellt den gamla kabeln fram till en förgreningspunkt här på Dyudden. Så nu har vi två kablar fram till denna punkt och uppenbarligen hjälpte detta. Även fast det varit kallt de senaste dagarna (svala -27,2º som lägst gångna natten) sjönk inte nätspänningen under 207 V som den gjorde tidigare när det var kallt. I morse gick spänningen ner till 207,8, vilket ska jämföras med decembers bottennapp på 192 V.

Diagrammet nedan visar nätspänning dagtid och utomhustemperaturen kl. 08.00 den senaste månaden. Ska ringa Ove i morgon och berätta den glada nyheten.

Vi och alla andra här på Dyudden tackar Vattenfall för förbättringsarbetet!

Nätspänning och utomhustemperatur

Nätspänning och utomhustemperatur senaste månaden

Tvåsiffrigt från solcellerna!!

-23 grader i morse enligt temperaturgivaren på en solcellsmoduls baksida. Stärkande vinterväder…

10,03 kWh solel idag. Härligt! Det gav ett glädjerop vid datorn att se det första tvåsiffriga värdet sedan vi körde igång anläggningen den 28 oktober ifjol. Därmed är det totalt 112,65 kWh under februari. Vi mäter effekten var femte minut och som mest var dagens effekt fina 2396 Watt kl. 12.00-12.05. I diagrammet nedan ser man att vi förlorar en hel del solenergi på grund av den morgonskugga som träden sydost om vårt hus ger. Värst är en ståtlig lind, men ett sådant häftigt träd kan vi inte avverka så vi får leva med en viss förlust där. När solhöjden ökar senare under året blir problemet förhoppningsvis lite mindre.

Skugga på solcellerna under en del av dagen är förmodligen den vanligaste orsaken till att elproduktionen blir mindre än den optimala för småhusägare. Skuggan kan komma från träd, omgivande byggnader, skorstenar, flaggstänger, lyktstolpar etc. All sådan beskuggning ska undvikas om man har “vanliga” kiselsolceller eftersom skugga på en enda cell i en modul kan räcka för att sänka elproduktionen båda i den modulen och för alla andra solcellsmoduler i serie med den beskuggade.

Solcellerna tuffar på bra nu, medan solfångarna (10 m2) har varit översnöade större delen av vintern. För att solfångarna ska kunna ge ett tillskott krävs förutom snöfrihet även att temperaturen stiger till över ackumulatortankens minimitemperatur. Det blir därför inte mycket energi från solfångare vintertid. Det blir först en bit in i mars de blir att räkna med.

Vi har även en energimätning av värmeproduktionen i solfångarna. Flödesmätarens noggrannhet och därmed energivärdena får man dock ta med en nypa salt, det ger inte alls lika bra noggrannhet på energimätningen som mätningen av elen från våra solceller. Nåja, från 19 november till sista december ifjol blev det 0 kWh, i januari 19 kWh och hittills under februari 42 kWh varmvatten. För närvarande är de helt översnöade, vilket göra att det inte kommer att bli något mer från dem under resten av februari eftersom det förutspås minusgrader månaden ut.  

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).

Månadsprognosen snart uppnådd

94,2 kWh hittills under februari. Redan under onsdagen kan vi närma oss Sunny Portals månadsprognos på 116,58 kWh (PS 22/2: Tänkte tokigt, trötthetstecken efter helgen?, lär dröja till torsdag-fredag innan vi når prognosen). Det kom dock 1-2 cm snö i natt, men det mesta av snön var borta från solcellsmodulerna nu på kvällen. Med lite mer sol kommer snön att smälta bort under morgondagen.

I helgen blev det en sagolik skridskohelg på Vättern, där det var det bästa isläget för långfärdsskridsko på årtionden. Det blev 4,1 mil på lördag söderut till Karlsborg och på söndag 10,3 mil från Jönköping till Karlsborg. Det var strålande sol hela helgen som omvandlades till solbränna i ansiktet… Snacka om livsenergi.

Enastående is på Vättern utanför Hjo

Enastående is igår på Vättern utanför Hjo

Årsbästa för solcellerna

Det var en solig vinterdag idag och det blev 8,725 kWh solel, prydligt nytt årsbästa. Toppeffekten var 2190 Watt, se diagrammet här nedan (klicka på det för att se det i större skala).

Under fliken “Fakta solceller” har jag lagt in lite fakta om vår solcellsanläggning och lite annat matnyttigt.

Nu tar jag bloggpaus ett par dagar. Det är det bästa isläget på Vättern på många, många år. Så helgen tillbringar Maria och jag där. Bör bli 10-15 skridskomil. Holiday on ice…

Solcellernas effekt 18 februari 2011

Solcellernas effekt 18 februari 2011

Februari på väg att överträffa prognosen!

I mina prognoser över vår solelproduktion har jag gissat på 800 kWh/kW med ledning av driftdata från ABB Corporate Research 3 kW anläggning och med tanke på att vi har skuggning morgon och kväll, som drar ner elproduktionen. Med 3,38 kW installerat skulle årsproduktion då bli 2700 kWh. När jag matade in 800 kWh/kW i Sunny Portal gjordes där en uppskattning av produktionen per månad utifrån detta värde. Hittills har november, december och januari alla gett lite högre värden än denna uppskattning. För februari är uppskattningen 116,58 kWh. Det kommer vi att slå!

Till och med 16 februari har vi producerat 63 kWh. Tittar man på väderprognosen för Västerås på yr.no förutspås sex av de nio närmaste dagarna att bli soliga. Om denna väderprognos slår in kommer vi lätt att slå Sunny Portals uppskattning. Yiihaaa…

Vi  kommer troligen även att nå PVGIS prognos på 121 kWh medan PVSyst prognos på 129 kWh blir tuffare. PVSyst prognos gäller för oskuggat system. Vårt system skuggas morgon och kväll och därför bör vi ligga lägre än PVSyst prognos, om nu inte februari blir en soligare månad än genomsnittet.  

Solelproduktion under februari

Solelproduktion under februari

Skatteverket: Nettodebitering oförenlig med EU-direktiv

Så säger Skatteverket i sitt yttrande över Energimarknadsinpektionens (EI) utredning om nettodebitering. Nog kan man tycka att det hela är djupt tragikomiskt …

EI hade i utredningen om nettodebitering av små elproducenter föreslagit att Skatteverket skulle utreda frågan om kvittning av energiskatt och moms vid nettodebitering av små elproducenter, men i remissyttrandet skriver Skatteverket att

”Skatteverket motsätter sig att verket ges i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. Verket lämnar nedan en redogörelse för vissa skatteregler för att visa att det inte är förenligt med gällande EU-direktiv att ändra skattereglerna på önskat sätt. Vidare redogörs för ytterligare skäl mot att Skatteverket ska ges det föreslagna uppdraget.”

Nog borde EI under det år utredningen pågick ha kunnat få fram denna information istället för att den skulle komma fram i ett remissyttrande som skjuter ett av EI:s förslag helt i sank. Det känns som att Skatteverket i sitt remissyttrande gett EI en rejäl knäpp på näsan. Har våra myndigheter verkligen så svårt att samarbeta?

En springande punkt i Skatteverkets yttrande är ”Skatteverkets uppfattning är att en ändring till att lägga en nettodebitering av el till grund beskattning istället för varje enskild leverans inte är förenlig med energiskattedirektivet eller svensk lagstiftning.”

Det som förvånar mig är att man inte behöver gå längre än till Danmark för att hitta ett land som har nettodebitering. Hur kan det vara möjligt där men inte i Sverige om nu EU:s energiskattedirektiv skulle vara ett problem? Denna fråga borde rimligen ha besvarats i EI:s utredning.

Det är uppseendeväckande att Skatteverket även gör en ”samhällsekonomisk” bedömning som “Det finns redan idag särskilda stödsystem avseende viss elproduktion, såsom elcertifikat. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att utöver detta inrätta de nu föreslagna subventionerna.” Det märkliga är att en grundlig motivering till denna allvarliga kritik mot nettodebitering saknas i remissyttrandet. Denna fråga var aldrig uppe till diskussion i referensgruppen till EI:s utredning. Det bör också pekas att det staten förlorar i energiskatt och moms skulle kompenseras mer än väl av den moms som betalas vid investeringar i solcellsanläggningar. Undrans hur man resonerade i de 43 stater i USA där man idag har möjlighet till nettodebitering (klicka på länken för USA-karta över Net metering policies)?

Det bör påpekas att elcertifikatsystemet Skatteverket nämner i sitt svar idag inte alls lämpar sig för små elproducenter. En liten elproducent kan utan kostnad få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet, men vill man ha elcertifikat för hela elproduktionen måste man betala ett så dyrt abonnemang för mätning och rapportering av driftdata att det blir en förlustaffär för en normal småhusägare. Elproducenten måste också hitta någon som vill köpa elcertifikaten, vilket inte är någon självklarhet med tanke på att det rör sig om enstaka elcertifikat per år, som få elhandlare vill befatta sig med.

Nettodebitering i Danmark
Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Det verkar som att man bara behöver fylla i en ensidig ansökan om nettodebitering om man vill ha det. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

 § 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettodebitering i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettodebitering sedan 1998, vilket tyder på att det trots allt borde vara genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns.

Vilka köper överskottsel?

Alla, inklusive regering och branschorganisationen Svensk Energi, hade väl trott att Energimarknadsinspektionen utredning om nettodebitering som kom 26 november 2010 skulle bana vägen för nettodebitering av små elproducenter, det vill säga att man skulle få kvitta producerad solel mot köpt el på månadsbasis.

Så blev nu inte fallet, utan den som får ett överskott får även i fortsättningen själv försöka att hitta en elhandlare som vill köpa överskottselen från dina solceller. Om nu inte Näringsdepartementet tar sitt förnuft till fånga och föreslår möjlighet till full nettodebitering när det blir dags att skriva en riksdagsproposition.

Köpare av överskottsel

Sannolikheten för att just din elhandlare köper din överskottsel är låg. 12 av de 15 elhandlare jag frågade tackade nej.

  • Bixia köper överskottsel till Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag och utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • Falkenberg Energi köper till ”volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse” om man byter till dem som elleverantör.
  • BestEl köper till spotpris per timme, med 2 öre/kWh i avdrag för balansansvar och en avgift på 25 kr/månad utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • EgenEl köper för 50 öre/kWh under villkor att man köper anläggningen av dem och att man byter till dem som elleverantör enligt en nyhet från 8 februari.
    På hemsidan står ”EgenEl inför egen nettobetalning”. Rubriken är lite vilseledande eftersom det inte rör sig om nettodebitering utan att EgenEl betalar ett fast pris för överskottselen. Det pris man betalar motsvarar ungefär Nord Pool spotpris sommaren 2010. Det som skiljer från övriga köpare är att EgenEl betalar ett fast pris istället för ett rörligt pris enligt Nord Pool spotmarknad.  EgenEl går sina egna vägar och ibland kan det behövas någon som rör om lite i grytan och skapar en diskussion.

Av ovanstående fyra köpare ligger Bixia i topp. Dels har Bixia inga bivillkor för att köpa din överskottsel, dels betalar de sannolikt bäst pris. Månadsmedelvärdet för Nord Pool spotpris inklusive moms under 2010 var nämligen högre än 50 öre/kWh för alla månader utom maj då månadsmedelpriset var 47,9 öre/kWh, se nedanstående diagram (röda linjen markerar 50 öre/kWh). Vad elpriset blir i framtiden vet vi inte, men sannolikheten att det ökar är väl större än att det minskar.

Det står inte angivet i nyhetsartikeln om Egen Els pris är med eller utan moms. I mitt resonemang har jag utgått från att priset är inklusive moms.

Notera att du alltså kan sälja din överskottsel till en elhandlare och köpa din el du behöver förutom solelen i huset av en annan elhandlare. Det är måhända inte helt praktiskt att ha det så, men för oss som är delägare i vindkraft hos O2 är vi bundna till dem för vårt elköp och eftersom de inte ville köpa vår överskottsel var vi tvungna att finna en annan köpare.

Det finns ungefär 150 elhandlare till i Sverige än de 16 jag känner till något om. Har du lyckats sälja din överskottsel? Om du vet något annan elhandlare som köper överskottsel från små elproducenter får du gärna skriva några rader om det (pris, eventuella avdrag, avgifter eller andra villkor)!

OBS! Förutom att du kan sälja din överskottsel till en elhandlare har du rätt till en ersättning från din nätägare för den el du matar in på nätet, se mina inlägg från igår och från 13 januari. Dessutom har du möjlighet att sälja elcertifikat om du ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. På ett solcellsseminarium hos Solar Region i Skåne den 18 januari i år berättade jag om ekonomin vid elförsäljning, titta gärna på dokumentationen av det föredraget.

Nord Pool spotpris per månad 2010

Nord Pool spotpris per månad under 2010

Andra intäkten från solcellerna – 68 öre från Vattenfall

Från och med 1 april 2010 är nätägaren skyldig att betala en ersättning för inmatad el. Vår nätägare Vattenfall betalar 7,5 öre/kWh i ”energiersättning”. För de 9 kWh vi matade på nätet under januari kunde vi därmed raka in 68 öre.

Läs mera om bakgrunden till denna ersättning i inlägget från den 13 januari.

Denna ”energiersättning” har inget att göra med den ersättning vi får för elhandeln av vår inmatade solel, som sköts av Bixia.