Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Kolla även in Top 18 Solar Panel Manufacturers in Europe
Det är inte mycket Europa i solcellsvärlden. Enligt IEA:s rapport Trends in Photovoltaics 2019. Hade Europa 13% av världsproduktionen av polykristallint kisel, 0,1% av solcellsproduktionen och 3% av modulproduktionen under 2018. För Kina var motsvarande siffror 58%, 74% och 73%. När det gäller wafers hade Kina 93% av produktionen och ”övriga” 7% (Europa eller andra länder skiljs inte ut i diagrammet).
Kopierar ett tidigare svar på likande fråga.
Du behöver inte vara så oroad, det hela verkar vara i sin ordning.
En solcellsanläggnings märkeffekt definieras vid en solinstrålning på 1000 W/m2 och en solcelltemperatur på 25°C. I praktiken har man i stort sett aldrig dessa förhållanden. På sommaren med full solinstrålning blir solcelltemperatur betydligt högre, kan bli 60-70°C och då sjunker verkningsgraden. För kiselsolceller sjunker verkningsgraden med ca 0,4%/°C när man överstiger 25°C. Man har dessutom förluster i växelriktaren, i DC-kablar och man använder därför vanligen lägre effekt (AC) på växelriktaren än märkeffekten (DC) för solcellsmodulerna. Det blir en billigare växelriktare och den kommer att jobba med lite högre verkningsgrad, eftersom den sjunker vid de lägsta effekterna. Se även inlägget “Vad påverkar effekten hos en solcellsanläggning?“.Gjorde en snabb beräkning med PVGIS och solstrålningsdatabas ERA5 för Västerås och med vår taklutning på 27 grader. Med montering i öster blev det drygt 4% högre solelproduktion under ett år än med montering i väster. Skillnaden kan variera en del beroende på var man bor i landet och vilken taklutning man har. Med 45 graders taklutning blev öster knappt 6% bättre än väster på årsbasis. I Malmö blev det 1,4% mer på årsbasis i öster jämfört med väster vid 27 graders taklutning. Man får också ha i minnet att detta är beräkningar, så det finns en viss osäkerhet.
Vertikal montering (typ vägg) i söderläge i Västerås gav bara 0,7% lägre årsproduktion än öster med 27 graders lutning.
Nej, om du inte råkar vara elektriker som uppfyller nedanstående krav enligt Elsäkerhetsverket.
Solceller är starkströmsanläggningar och du får inte göra någonting som räknas som elinstallationsarbete själv. Hopkoppling eller koppla isär DC-kontaktdonen är exempel på elinstallationsarbete du inte får göra själv. Montering av infästningarna till modulerna räknas inte som elinstallationsarbete och därmed får du göra det själv.
Elsäkerhetsverket säger
“Den elektriker du anlitar för att göra installationen ska omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontroll. Företaget ska vara registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister för verksamhetstypen Elproduktionsanläggningar (Lågspänning).” Länk till registret:
https://e-tjanster.elsakerhetsverket.se/foretag/kolla-elforetagetOm du har optimerare på varje panel kan de sitta kvar på samma sträng om du skulle flytta dina paneler.
Att fundera på vid en modulflytt är hur det blir med egenanvändning och överskott av el. I söderläge kommer du att få en högre produktion. Men hur blir det med egenanvändning och överskott?
En gissning är att i stort sett all den ökade produktionen blir ett överskott som kommer att matas in till nätet. Skulle möjligen kunna bli så att även egenanvändningen minskar i mängd om det är så att du har låg elanvändning mitt på dagen, när de södervända modulerna producerar som mest.
Något att räkna på, :-).I inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? från 2013, med en äldre version av PVGIS finns beräkningar från väster-öster. Tog inte med mot norr eftersom det inte var aktuellt på den tiden. Det är väl fortfarande ingen lysande idé med solceller mot norr, beror till en del på taklutningen också. Kanske gör en uppdaterad tabell som julpyssel…
Antar att du menar att flyttade 5 paneler till söderläge skulle ge runt 2000 kWh, inte ökad produktion med tanke på att du får dra hur mycket de producerar där de sitter nu?
När det gäller markbaserade anläggningar kan det vara ett krav från försäkringsbolaget att man har anläggningen inhägnad om man vill ha den försäkrad. Om anläggningen sitter på taket av ett småhus ingår den vanligen i husförsäkringen. Kan även vara bra med inhägnad med tanke på risk för stöld, skadegörelse och att det är en starkströmsanläggning, vilken kan innebära en risk för lekmän, speciellt för lekande barn. Skuggning av solcellsmodulerna bör undvikas.
Beteckningar som ”bas” – ”standard” – ”premium” är nog baserat på att någon kommunikatör tycker det är svårt att kommunicera vad det egentligen rör sig om, polykristallina eller monokristallina solceller och skillnader i verkningsgrad.
I ett erbjudande jag hittade avser “bas” solceller baserade på polykristallint kisel som har en blåskimrande yta. Ytan blir skimrande eftersom den består av många olika kiselkristaller (= poly) med olika orientering som reflekterar ljuset lite olika. “Standard” och “Premium” är baserade på monokristallint kisel där varje solcell är en enda kristall (= mono) som får en enhetligt svart yta. “Premium” har högre verkningsgrad än standard som i sin tur har högre verkningsgrad än bas. Det betyder att på en given yta får man mest solel med ”premium” och minst med ”bas”.
Priset ökar med ökande verkningsgrad. I övrigt är det inga skillnader i modulernas effektgaranti, som brukar vara minst 80% av märkeffekten efter 25 år.
Tänkbara frågor att fundera över.
• Vill man ha blåskimrande eller svart yta? En fråga om tycke och smak, det finns inget rätt eller fel. Personligen gillar jag den blåskimrande ytan med mera liv i än den svarta. Andra tycker mer om den svarta ytan.
• Om man har ont om yta kan en högre verkningsgrad vara intressant. Har man gott om yta är det mindre intressant, då man vid behov kan sätta upp någon modul extra istället av den med lägre verkningsgrad. Man får jämföra pris och förväntad produktion från de olika modulerna och bedöma om det är värt att betala ett högre pris för den högre verkningsgraden.Man måste inte vara nettokonsument. Man får vara nettoproducent. Men nätägaren har då rätt att ta ut en årlig fast avgift för inmatningsabonnemanget. Det är dock inte alla nätägare som tar ut den avgiften, så kolla med din nätägare hur de gör och återkom gärna med deras svar, så fler får veta hur din nätägare gör.
Möjligheten att slippa avgiften för inmatningsabonnemanget infördes i ellagen först i april 2010. Jag vet inte varför man skrev in Ellagen att man måste vara nettokonsument för att slippa avgiften för inmatningsabonnemanget. Men det var då en extremt viktig lagändring för att främja solcellsinstallationer på småhus. Utan denna lagändring hade vi inte sett den stora utbyggnad av solcellsanläggningar på småhus vi har fått sedan dess tror jag.
Jag gjorde ett solcellsprojekt 2005 när jag jobbade på ABB Corporate Research, som sett i efterhand är detta ett av de viktigaste solcellsprojekt jag gjort… Den installerade anläggningen vid ABB var den första som matade in all el till nätet. Ingen verkade ha tänkt på att kostnaden för inmatningsabonnemanget gjorde det ekonomiskt omöjligt att försöka sälja sin överskottsel och att det därmed bara lönade sig att bygga mycket små solcellsanläggningar som inte gav något överskott, typ mindre än 1 kW, kanske bara några hundra Watt. Minns att skattereduktion för överskottsel kom först 2015. I den klassiska, :-), Elforsk-rapporten “Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning En demonstrationsanläggning” skrev jag att inmatningsabonnemanget hos Mälarenergi då kostade 3513 kr/år (sannolikt exklusive moms).
Denna insikt var en viktig orsak till att man gjorde ändringen av ellagen i april 2010. Men visst bör ytterligare förändringar snarast göras i ellagen, som att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Vore också bra om man höjde gränsen från 63 A till 100 A, så att det blir samma gräns som i lagen om inkomstskatt, när det gäller skattereduktionen för överskottsel.
När det gäller investeringsstödet för solceller, som idag är på 20% av investeringskostnaden, förbinder man sig inte till någonting om man lämnar in en ansökan till länsstyrelsen. Ur den synvinkeln vinner man inget på att vänta. Om man söker idag får man visserligen vänta till nästa år för att få stödet beviljat, om det finns tillräckligt utrymme i budgeten för investeringsstödet under nästa år. Enligt nuvarande förordning om investeringsstöd måste installationen var slutförd senast 31 december 2020. Efter 2020 är det oklart om det kommer att finnas något investeringsstöd, så väntar man något år med ansökan finns risken att man blir utan, vilket ger en sämre ekonomi.
Möjligen kommer något nytt stöd, men hur det skulle utformas för BRF:er är oklart. Exempelvis har ett solROT diskuterats, men idag kan en BRF inte få ROT-avdrag för installation av solceller. Möjligen kommer investeringsstödet i sådana fall att finnas kvar för de som inte kan på ROT-bidrag, men om detta vet vi inget med säkerhet idag.
Om ni ändå ska sätta tak på garaget finns självklart synergier att samtidigt montera solceller, då exempelvis säkerhetsanordningar för takarbete redan finns på plats för takinstallationen.
“Tveksam kvalité på dagens ‘billiga paneler'” är ett okunnigt nonsens-argument. Om man köper paneler från någon av de stora tillverkarna ska det inte vara något problem. Panelerna har en 25(-30)-årig effektgaranti. Senast idag fick vi höra på Solelmässan att Sonnenstorm Fabrik under 25 år haft i genomsnitt 0,02% i ”claim rate” (garantiärenden på grund av modulfel) = 2 av 10 000 paneler. Samma siffra har jag nyligen hört i andra hand från stor tysk grossist.
”Stor risk för skadegörelse när de placeras lågt”. Finns såvitt jag vet ingen utörlig statistik på skadegörelse av solcellsmoduler i Sverige. I rapporten ”Erfarenheter från medelstora solcellsinstallationer på byggnader” uppges 2 av 36 svarande haft skadegörelse i form av stenkastning och ungdomar som varit på taket. Riskerna är rimligen störst för markplacerade solceller, där man brukar hägna in solcellsparker. Beror väl också på hur synliga solcellerna skulle vara på garagetaket, vilken höjd taket har och om det är område som allmänt har problem med skadegörelse. I rapporten uppges att man informerat ungdomar med gott resultat, här borde Greta Thunberg-trenden vara till god nytta.
För att kunna bedöma ekonomin behövs kännedom om en del indata. 15 år återbetalningstid kan vara rimligt. Därefter nästan gratis el från solcellerna. Vilken lönsamhet har ett garagetak utan solceller kan man undra?
Stå på dig och be att få ut rapporten från den utredning som gjorts. Som medlem i BRF:n har du varit med och betalt utredningen, så det är minst sagt märkligt om du inte skulle få ta del av den.
Läs även Bebo:s “Solceller för bostadsrättsföreningar – En guide“.
Du kan fråga nätbolaget vilken typ av mätare de använder hemma hos dig, det är bara de som har koll på det.
Vilken den högsta effekten och produktionen blir beror på ett flertal parametrar och går inte att säga om effekten är OK med den givna informationen. Man behöver förutom den installerade effekten åtminstone ort, modullutning och väderstreck för att kunna göra en uppskattning av möjlig toppeffekt.
Man bör helst använda 3-fas växelriktare. 1-fas växelriktare är bara aktuellt för små solcellssystem (under 3 kW) och då bör anslutningen vara på den fas där man har störst elanvändning dagtid för att få så hög användningen av solelen som möjigt. MEN, beroende på vilken typ av elmätare man har kan det vara så att det inte spelar någon roll för elmätningen vilken fas man göra installationen på.
Se inläggen
Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del IMäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del IMäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I
Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del IIMäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del IIMäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del IIJa, det verkar spännande! Hybridväxelriktare har haft en viss nackdel i lägre verkningsgrad, men här verkar man ha fått till en bra verkningsgrad. Dock lite lurigt när man bara anger den högsta verkningsgraden, går inte att direkt jämföra med Euro-växelriktningsgrad eller annan standardiserad verkningsgrad.
Nu krävs bara att batterierna bli billigare. Se även Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?
Läste din länk från Solenerginyheter: “Ny teknik ska öka solpanelernas prestanda“. Där står som du påpekar felaktigt att “Därigenom minskar resistansen och det går att få ut mer effekt på samma yta.” Det beror väl på att artikelförfattaren inte förstår vad hen skriver om.
