Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Podd med Bengt Stridh från Svensk Solenergi

Svensk Solenergi har publicerat säsongens första podd: “Bengt Stridh – 2,2 miljoner bloggbesök, solsambruk och en lång karriär“.

“I säsongens första avsnitt träffar vi Bengt Stridh, Sveriges främsta expert på solsambruk.

Bengt är Teknologie doktor i materialvetenskap och sedan två dagar efter inspelning av detta av detta avsnitt pensionerad efter en vända som universitetslektor vid Mälardalens universitet.

Vi pratar med Bengt om hans långa karriär, hans bidrag till kunskapen om solenergi i Sverige, solsambruk och inte minst hans mycket populära blogg om solenergi.”

Kombination av vall och solceller. Solsambruk vid Kärrbo prästgård, Västerås. Projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” leddes av Mälardalens universitet. En slutrapport kan laddas ner från projektets webbsida. 

Regeringen föreslår sänkt skattereduktion för solceller

Regeringen kom idag med pressmeddelandet “Förändrade skattesubventioner för solceller“. Man skriver bland annat

“Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026.

Finansdepartementet kommer att remittera förslag med utgångspunkt i ovanstående. Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.”

Förslaget är drastiskt med tanke på att det berör både blivande och befintliga solcellsägare. Att skattereduktionen sänks från 20% till 15% för investeringen i solceller ger 5 000 – 10 000 kr mindre i skattereduktion vid en investering på 100 000 – 200 000 kr.

Till detta kommer att man föreslår att helt ta bort skattereduktionen på 60 öre/kWh för det överskott av solel man matar in till nätet. Låt säga att man installerar 10 kW solceller som producerar 900-1000 kWh/kW,år. Det blir då en årsproduktion på 9 000 – 10 000 kWh. Hur stort överskott som matas in till nätet varierar stort beroende på ett hushålls elanvändninng men baserat på ett projekt vid dåvarande Mälardalens högksola där vi tittade på egenanvändning hos solelproducenter skulle jag uppskatta att en egenanvändning på 30% och därmed ett överskott på 70% för en 10 kW solcellsanläggning är hyggligt typiskt. Det blir då 70%*(9 000 – 10 000 kWh) * 0,6 kr/kWh = 3 780 – 4 200 kr/år i minskad skattereduktion. På några års sikt har den borttagna skattereduktion för överskott som matas in till nätet därmed en större inverkan än sänkningen av skattereduktionen för installationen av solceller.

I en tid där Sveriges elanvänding förutspås öka rejält inom det närmaste årtiondet och att vi därmed borde stimulera ny elproduktion är det märkligt att regeringen går i motsatt riktning när det gäller både solkraft och nätanslutning av havsbaserad vindkraft.

Att med regeringens förslag öka skatteintäkterna med mindre än miljard per år är småsummor i sammanhanget. Jämför att regeringen vill satsa miljarder på sänkt flygskatt.

“Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 0,87 miljarder kronor under 2025, 0,91 miljarder kronor under 2026 och 0,94 miljarder kronor under 2027. Den varaktiga nettoeffekten beräknas till -0,94 miljarder kronor.”

Bakåtsträvande regering

Med vår nuvarande regering går det bakåt vad gäller energi, miljö och biologisk mångfald. Vi får se till att det blir en ny regering vid nästa val 😉.

Pension om en månad

Den 11 september är min sista arbetsdag som universitetslektor i energiteknik vid Mälardalens universitet. Sedan blir jag 100% pensionär om en månad.

Får väl se hur det kommer att påverka min aktivitet på bloggen. Kanske blir det också pension för bloggen. Det krävs tid att hänga med och att formulera inlägg, samt har flera andra intressen att ägna mig åt som botanik, fågelskådning, långfärdsskridsko och tomtskådning. Det sistnämnda handlar om att notera så många olika arter som möjligt ur olika artgrupper på och från sin tomt. Har hittills närmare 1400 arter i min tomtskådning och många fler finns att upptäcka.

Startade denna blogg 15 november 2010 på Vi i Villa. Från 2 november 2014 flyttades den till denna domän, som är min egen. Detta blir inlägg 1 087 och jag har skrivit 2 160 kommentarer. Det blir i snitt ungefär ett inlägg och två kommentarer var femte dag.

Vid starten av bloggen fanns inte så mycket information på webben om solceller och det var en anledning till att jag en gång startade som bloggare på Vi i Villa. Idag finns väldigt mycket lättillgänglig information om solceller och för den som inte är så insatt kan det kanske vara lite svårt sovra i informationsflödet.

Kan med viss tillfredställelse konstatera att vi är på god väg mot det motto som sattes på bloggen från start: “Solceller på varje hus i framtiden”. Utvecklingen har gått starkt framåt vad gäller tekniken med en ökande verkningsgrad och priserna är idag väsensskilda från när vi lät installera våra första solceller 2010 enligt bilden 😊. I framtiden är det inte frågan från förr om varför man ska ha solceller på sitt hus utan snarare varför man inte ska ha solceller på huset 😉.

PS. Kan tillägga att bloggen under tiden på denna domän, från november 2014, haft knappt 2,1 miljoner sidvisningar sedan start.

Morgonskugga på solcellsmodulerna, novemberfrost kvar i skuggan.

Morgonskugga på solcellsmodulerna, novemberfrost kvar i skuggan. En av de första bilderna på bloggen från 16 november 2010. Lite nostalgi…

Agrivoltaics World Conference i Denver – Onsdag

Onsdag var andra konferensdagen vid Agrivoltacis World Conference 2024 i Denver. Har blivit en svenk sjukstuga med både jag och Pietro förkylda.

Under onsdagen handlade det bland annat om regelverk i olika länder. Intressant är att Tyskland i maj i år gjort en ändring i deras energilag, med nya krav för solcellsparker på mark vad gäller biologisk mångfald etc, se bilden.

När det gäller studier av biologisk mångfald vid solcellsparker är USA långt, långt före Sverige och Europa. Vi skulle behöva mera praktiska studier i Sverige inom detta område. Solcellsparker skulle som en bonus kunna bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Merparten av antalet agrivoltaiska solcellsparker i USA är med tanke på att stärka pollinatörernas livsmiljö, se gårdagens inlägg.

Studierna i USA indikerar, som förväntat, att om man vill gynna den biologiska mångfalden genom att exempelvis så in växter som gynnar pollinatörer behövs en planering från starten av projektet, en anpassning till den aktuella platsen och det behövs en skötselplan. Det duger inte att så in blandningar av ospecificerade “ängsfröer” och hoppas att det ska sköta sig själv.

Jag har viss insikt i botanik då jag som amatör sysslat med växtinventeringar i över 40 år. Är ordförande i Botaniska Föreningen i Västmanland län sedan 2011 och blev i våras invald i Svenska Botaniska Föreningens styrelse igen, där jag även var med tio år från 1988.

Agrivoltaics World Conference i Denver – Tisdag

Första konferensdagen avklarad vid Agrivoltaics World Conference 2024 i Denver. Den avslutades med en konferensmiddag och vi var tillbaka först 21.30. Tröttsamt med tanke på att det är åtta timmars tidsskillnad.

Otroligt många intryck från dagens presentationer och samtal med andra deltagare. Intressant att av 565 agrivoltaiska projekt i USA med 10 GW installerad effekt var hela 418 för pollinatörers livsmiljö (”pollinator habitat”), 201 för fårbete (“sheep grazing”) och 35 för odling av grödor (“crop production”). I genomsnitt blir därmed den installerade effekten knappt 18 MW. I Sverige har vi några enstaka solcellsparker som är större än 18 MW, där den största i drift idag är på 22 MW i Kungsåra, utanför Västerås.

Här är en interaktiv karta som visar agrivoltaiska installationer i USA. Vore fint med en sådan karta även för Sverige 😀.

Agrivoltaiska projekt i USA.

Fullbokad konferens och fullsatt i lokalen.

Pietro  Campana, Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu och Bengt Stridh från Mälardalens universitet är svenska representanter på konferensen.

Agrivoltaics Conference Denver – Studiebesök

Idag började Agrivoltaics World Conference 2024 i Denver med “technical tours”. NREL, Jack’s garden och Colorado State University Agricultural Research Development and Education Center kunde man välja på. Jag deltog I den sistnämnda. Doktoranderna Sebastian Zainali och Silvia Ma Lu från Mälardalens universitet besökte NREL.

Fyra agrivoltaiska anläggningar

Vi gjorde fyra stopp under turen i närheten av Cotton Springs, en dryg timmes bussresa norr om Denver.
1. Sheep agrivoltaics ground mount system.
2. Beef cattle feeding pens agrivoltaics.
3. Semi-transparent crop agrivoltaics
4. Vertical bifacial crop agrivoltaics

Längst ner är några bilder med lite funderingar.

Vertikala solcellspaneler

De hade i år installerat ett solcellsystem med vertikala solcellspaneler i tre rader med 30 stående dubbelsidiga paneler totalt. De sa att effekten var 15 kW. En modul jag tittade på var märkt 410 W vilket ger 12,3 kW totalt, så lite oklart hur de fick det till 15 kW. Det är lite lurigt med dubbelsidiga paneler. Man ger ett värde för test av enbart framsidan vid STC (Standard Test Conditions), som var 410 W per panel i detta fall. Men kan även ge en effekt där man i testet även har en viss strålning på baksidan och då blir effekten högre. Kan har varit denna effekt man använde för att få 15 kW installerat.

Colorado State University’s Agricultural Research Development and Education Center
“Colorado State University’s (CSU) Agricultural Research Development and Education Center (ARDEC) Main was founded in 1993 to encourage cooperation between soils, crop and water research scientists in an integrated setting under common management. After early success, ARDEC Main was expanded in 1999 to create the same type of facility for animal scientists. Today, ARDEC Main is approximately 1,000 acres (1 acre = 0,405 hektar) of which 889 are farmable and irrigated.

ARDEC South is home to the CSU Agrivoltaics Testing Grounds demonstration site, established in 2019. The current agrivoltaics testing site is replicated three times and includes three different solar module (panel) technologies with different levels of transparency and a full sun control. Research has been ongoing at this demonstration site; serving as a connection point with growers, stakeholders, legislators, university researchers, students, and the public. In 2024 the site was expanded to include vertical bifacial modules.

ARDEC Main is the site of a cattle feeding pen with shading provided by two pole mounted photovoltaic arrays.”
Läs mer på About CSU ARDEC

Tre rader med totalt 30 dubbelsidiga solcellspaneler som var och en hade effektoptimerare från Solar Edge. Kostnaden på 120 000 dollar obegripligt hög.

På baksidan av varje modul fanns en effektoptimerare, som tillsammans med DC-kablarna och dess kabelhållare ger en viss oönskad skuggning av panelernas baksida,

Fåren gillade skuggan under de lutande modulerna.

Här ska det bli en tjurhage. Djurägaren sa att det var viktigt att djuren fick skugga. Rejäla betongfundament runt nederdelen av stålstolparna för att förhindra att tjurarna ska skada anläggningen. Som jag fattade jag 3 m (10 fot) betong under mark och 1,8 m (6 fot) ovan mark. Dessutom kraftig struktur för att klara vind- och snölaster. Mycket hög kostnad på 150 000 dollar för 18,4 kW solceller.

Transparent CdTe-moduler med 40% transparens vilket gör att man kan ana kvinnan bakom panelen. Installationen var gjord 2019. Överraskande mycket avlagringar på panelytan. Man använde konstbevattning och troligen har panelerna blivit bevattnade också vilket gett avlagringar från kalcium i vattnet. Därför olämpligt att använda kranvatten för regelbunden tvätt av solcellspaneler.

 

Webbinarium examensarbeten Solelforskningscentrum Sverige 17 juni

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE) anordnar ett webbinarium med 13 intressanta examensarbeten den 17 juni kl. 13.00-14.30. Program och anmälan finns här.

SOLVE är ett konsortium av universitet, företag och organisationer i den offentliga sektorn som genomför samverkande forskningsprojekt som syftar till snabb expansion av solenergi i det svenska elnätet.

SOLVE Webinar Master Thesis Project

AGENDA

Session 1: Introduction to SOLVE (13:00 – 13:05)

• Overview of SOLVE (Jonathan Staaf Scragg, Co-director of SOLVE, Uppsala University)

Session 2: Presentations (13:05 – 13:30)

1. Gustav Öhgren: “Improving snow loss modelling of photovoltaics” – RISE, Uppsala University, Bequerel Sweden

2. Tommy Tanapon Bredin: “PV potential in Sydöstra staden (Uppsala)” – Uppsala Kommun, Uppsala University

3. Benjamin Fejzic: “Solceller för fjärrvärme -lönsamhetsanalys av solceller i fjärrvärmenät för sala-heby energi” – Sala-Heby Energi, Mälardalen University

4. Abadi Kidanemariam: “Evaluation of PV-charged electric vehicles’ electricity delivery potential for improving the power grid resilience” – Dalarna University

Session 3: Presentations (13:30 – 13:55)

5. Tilde Mårlid: “Potential production from photovoltaics on the buildings of the Church of Sweden” – Vattenfall, Church of Sweden, Uppsala University

6. Julia Forsblad & Emelie Heino: “PV power participation on frequency markets” – Vasakronan, Uppsala University

7. Mojtaba Hakimi, Rashid Seraj: “Solenergi på mälarenergis pumpstationer – resan mot netto noll- ekonomisk och teknisk utvärdering av solpanelinstallationer på överbyggda pumpstationer” – Mälarenergi, Mälardalen University

8. Erik Ekstrand and Fredrik Hermodsson: “Market segmentation of existing PV systems” – Bequerel Sweden, Uppsala University

Break (13:55 – 14:00)

Session 4: Presentations (14:00 – 14:30)

9. Gustav Johansson: “Melting snow on PV modules with electrical heating to reduce snow loads and snow shading losses, with a special interest on commercial and industrial buildings” – RISE, Luleå Tekniska Universitet

10. Maja Olofsson, Karolina Flory Kjellin: “Solar PV and Battery Systems In Sweden: trade-offs between Self-Consumption and Frequency Ancillary Services” – CheckWatt AB, Chalmers

11. Vera Tornell & Ebba Axelsson: “Cybersafety of PV systems” – Vasakronan, Uppsala University

12. Mustafa Abdi: “Egenproducerad solenergi- bli mer självförsörjande med solceller” – Mälardalens University

13. Inas Al-Kamachy: “Load prediction of partially observed (digitalized) systems using machine learning” – Karlstad University

Agrivoltaics World Conference 2024

Efter 20 timmar och över 800 mil resa är jag nu på Sheratown hotell i Denver där Agrivoltaics World Conference 2024 hålls. Måndag är det studiebesök och sedan är det tre konferensdagar innan det blir hemresa på fredag. Det är 426 anmälda deltagare. Fantastiskt att denna konferens har växt så och det visar att det finns ett stort intresse att kombinera jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark = “agrivoltaics”.

Från Sverige deltar Mälardalens universitet (MDU). Förutom jag är även Pietro Campana och våra doktorander Sebastian Zainali och Silvia Ma Lu på plats. Postdoktor Tekai Zidane har en antagen presentation men han fick tyvärr inte inresetillstånd i tid, så han är inte med till Denver.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. En slutrapport finns för projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” med Mälardalens universitet som ledare.

Webbinarium för beslutsfattare – Solceller + jordbruk = sant?

Vilka regelverk finns eller behövs för att kunna producera solel och mat på samma mark genom solsambruk belyses i ett webbinarium för belutsfattare måndag 3 juni. Arrangör är projekt Solbruk i Skåne.

Webbinarium för beslutsfattare

Måndag 3 juni kl 11-12

REGLER SOM GYNNAR UTVECKLING? Skåne satsar för att öka den regionala elproduktionen och intresset för att bygga solceller på mark i Skåne har blivit rekordstort. Samtidigt vill vi i Skåne bevara den fantastiska åkermarken som producerar en tredjedel av hela Sveriges livsmedel.

Kan vi både äta kakan och ha den kvar?
Resultat från andra länder visar på stora möjligheter att använda marken till att BÅDE producera solel OCH mat. Inkomsterna för lantbrukaren förstärks när marken används dubbelt.

Men går det att genomföra i Skåne och Sverige, rent praktiskt? Reglerna för solceller i Sverige togs fram innan kombinationen av solel- och livsmedelproduktion fanns i tanken. Hur gör andra länder som kommit längre för att gynna solelproduktionen och samtidigt säkra sin livsmedelsproduktion?

Inom projektet Solbruk i Skåne har vi undersökt regelverk i både Sverige och andra länder. På detta webbinarium ger vi en sammanställning av vilka regler som finns respektive kanske skulle kunna finnas för att underlätta utvecklingen.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” med Mälardalens universitet som projektledare.