I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.
Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.
Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.
I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.
Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.
Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.
Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.
Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.
