Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Försiktig inledning på aprils solelproduktion

Aprils solelproduktion har börjat i ett relativt långsamt tempo. 70 kWh hittills med ett snitt på 7 kWh/dag och bästa dag igår med 14,12 kWh. Om det skulle fortsätta likadant skulle det bli 210 kWh för månaden, men det bör förstås bli en ökning av tempot med ökande solhöjd och daglängd under månaden. Väderprognoserna förutspår dessutom rätt soligt väder under den kommande veckan vilket bör ge en klar ökning i solelproduktion.

De beräknade värdena från Sunny Portal (baserat på mitt relativt försiktiga antagande om 800 kWh/kW och år), PVGIS, PVsyst och Solelekonomi 1.0 förutspår 324, 336, 368 respektive 465 kWh i solelproduktion under april. För att nå dessa värden krävs i genomsnitt 12,7, 13,3, 14,9 respektive 19,8 kWh/dag under resten av månaden för att nå prognoserna. Det är därför troligt att april månads solelproduktion kommer att bli lägre än alla prognoserna. Man får komma ihåg att vi tappar en del på grund av skuggande träd under morgon och kväll och att hänsyn till skuggningsförluster saknas i de beräknade värdena från PVsyst och Solelekonomi.

Vårs sädesärlor är förresten tillbaka från sin vintersemester. Fyra år i rad har de häckat på sydsidan av vårt tak, under takpannor på den sneda delen av taket som vetter mot solfångarna. Idag såg jag att en av dem gick i den spalt som finns mellan solcellsmodulerna och tegeltaket. Undrans om den lurade på att bygga bo under solcellsmodulerna? (Fick förklaringen morgonen efter,  såg då att båda sädesärlorna tog bomaterial under modulerna och gick iväg mot den vanliga boplatsen).

PS. Lade till några färska bilder till inläggen från 5-6 april och justerade texten om solcellsanläggningen på Helags topp, som visade sig ha en annan användning än vad jag först skrev.  

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

 

Solceller i Totana, Spanien

I december 2008 gjorde min arbetskollega Staffan Norrga och jag ett besök hos ABB Power Systems i Spanien. Vi åkte till Totana, nära ostkusten, den 12 december och tittade på en 1 MW anläggning som ABB levererat. En mäktig syn… Jämför med att bara ca 10 MW solceller är installerade i hela Sverige genom tiderna.

Solcellsanläggningen i Totana har 2-axlig solföljning. 2008 hade man råd att bygga anläggningen med 2-axlig solföljning eftersom inmatningstarifferna var så pass höga då i Spanien. Med sjunkande inmatningstariffer går det numera mot 1-axlig solföljning om man överhuvud taget har solföljning. Man inte vinner så många procent i elproduktion på 2-axlig solföljning och det innebär ökade investerings- och driftkostnader.

Bengt Stridh och Staffan Norrga  i Totana.

Bengt Stridh och Staffan Norrga i Totana.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

Solceller vid Lagoa do Fogo, Azorerna

2009 var Maria och jag till Azorerna på sommarsemester. Den första dagen gjorde vi en 20 km lång vandring tur och retur från Bahia Palace hotell vid havet till bergen upp på 675 meters höjd till vulkankratersjön Lagoa do Fogo. När vi gjorde rast med fantastisk utsikt över sjön såg vi att man använde solceller för att driva en mätstation, sannolikt för att mäta seismisk aktivitet.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Solceller på Helags topp

April 2009 gjorde Mara och jag en skidtur mellan stugor i södra Jämtlandsfjällen. Med start i Storulvån åkte vi till Blåhammaren, Sylarna, Helags, Gåsen och åter Storulvån. Den 14 april gjorde vi en topptur med start på 1040 meters höjd vid Helagsstugorna till Helags topp på 1796 meter.  På toppen av Helags var en solcellsdriven relästation för det svenska fjällradiosystemet massivt nedisad, men i en lucka i isen syntes en del av en solcellsmodul! Jag hjälpte till att befria den lite från is. Är det Sveriges högsta belägna solcellssystem?

PS. Jag reviderade detta inlägg den 9 april på grund av ny information under besök vid Helags fjällstation den 4-5 april 2011 (hade tidigare fått information om att det var en väderstation på Helags topp, men det visade sig tyvärr vara felaktigt). Turen 2009 gjorde vi dessutom i april och inte i mars som jag råkade skriva. Lade även till en bild från en tur vi gjorde i april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Maria på väg mot Helags topp.

Maria på väg mot Helags topp. 14 april 2009.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation. 14 april 2009.

Solceller driver nödtelefoner i svenska fjällen

Sedan ca 30 år används solceller för att driva nödtelefoner i de svenska fjällen. Enligt ett pressmeddelande från Eltel Networks 2007 rör det sig om ca 95 solcellsdrivna nödtelefoner i de svenska fjällen.

Maria och jag har under våra vinterskidturer noterat att det nu är vanligt med solceller även på de av STF:s raststugor som inte är elektrifierade. Men, skulle inte någon kunna förbarma sig och sponsra lite flera solcellsmoduler till Mr Syter (se bild nedan på Syterstugan)?

PS. Under en tur från Blåhammaren till Storulvån den 7 april 2011 var det hårt väder med 23 m/s i vindbyarna vid starten från Blåhammaren. Snöfall och snödrev gjorde att sikten ibland bara var en ledmarkering. I raststugan vid Ulvåtjärn satt en kille som gjort illa en muskel i benet och som inte kunde åka vidare. Han hade dock använt sin egen mobiltelefon för att ringa på hjälp istället för telefonen som fanns i raststugan… Mobiltelefoner är inte tillförlitliga i de svenska fjällen, det finns ingen som helst garanti för att man har täckning enligt min erfarenhet, så det är bra att dessa nödtelefoner finns.

Syterskalets raststuga, NO Hemavan. Solceller driver nödtelefon.

Syterskalets raststuga, NO Hemavan. Solceller driver nödtelefon. 29 mars 2010.

Igensnöad raststuga på väg mot Aigertstugan, SV Ammarnäs. Tufft för solceller.

Igensnöad raststuga på väg mot Aigertstugan, SV Ammarnäs. Tufft för solceller. 2 april 2010. Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Syterstugan. Maria betraktar solcellsmodulen på väggen.

Syterstugan. Maria betraktar solcellsmodulen på väggen.

Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Mieskentjakke raststuga mellan Helags och Sylarna. 5 april 2011.

Hårt väder gjorde sikten begränsad vid start från Blåhammaren. 7 april 2011.

Hårt väder gjorde sikten begränsad vid start från Blåhammaren. 7 april 2011.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Solceller på svenska fyrar

Under 1980-talet började man att byta alla acetylengasdrivna farledsfyrar till solcellsdrift. Den första fyren med solceller blev Kuggviksskär i Bråvikens inlopp till Norrköping (1983) enligt en artikel i Blänket 1998. Det finns även uppgifter på nätet om att man började med solceller på svenska fyrar redan i slutet av 1970-talet, vad som är rätt törs jag inte säga. Genom att ladda upp batterier klarade man även vinterns behov och driftskostnaderna blev mycket lägre än för gasdrivna fyrar. Till och med februari 1998 hade Sjöfartsverket 445 fyrar med solceller i drift.

2009 bytte man i Ystads hamn ut två fyrar vid hamninloppet till solcellsdrivna, från att tidigare ha varit elförsedda via elkabel. Enligt artikeln var man bland de första hamnarna i landet som satsade på solcellsdrivna fyrar.

Små solcellsförsedda fyrar för bryggan eller trädgården kan köpas hos Fyrgubben!

När jag sökte efter information om solceller på fyrar var det slående hur mycket idag föråldrad information som finns om solcellers användning där det står att solceller mest används för icke nätanslutna tillämpningar. De flesta solcellsanläggningar är idag nätanslutna, även i Sverige.

Snesarboudde, Mälaren. Solcellsdriven fyr.

Ytterholm fyr, Mälaren. Skridskoåkarnas Kap Horn. Solcellsdriven fyr.

Skillnad i solelproduktion mellan solig och molnig dag

Den 30 mars var det en solig dag med all time high på 14,8 kWh. Igår var det gråmulet och det blev bara 2,01 kWh. Det är alltså en väldigt stor skillnad i elproduktion under soliga respektive mulna dagar. Diagrammet nedan visar skillnaden.

I kväll åker Maria och jag till mot Storulvån. Vi ska åka längdskidor mellan fjällstugorna Gåsen – Helags – Sylarna – Blåhammaren och åter Storulvån. Jag har skrivit inlägg i förväg för fem dagar med start på måndag som visar diverse solcellsinstallationer, bland annat från Helags topp (1796 m)!

Skillnad i solelproduktion mellan solig och gråmulen dag

Skillnad i solelproduktion mellan solig och gråmulen dag

Spänningsvariationer hos solcellerna

I inlägget den 30 mars visade jag en kurva på hur DC-spänningen från solcellerna varierade. Dessa värden var för 5-minutersintervall. Dagen efter läste jag av momentanvärden genom att titta på de värden som visas av Sunny Webbox.  Under morgonen, då åtminstone den östra halvan av solcellsanläggningen var delvis skuggad lästa jag av 200 värden under en dryg halvtimme, se diagram nedan. Spänningen varierade med så pass mycket som ±13% vid en effekt på ca 500 Watt. I teorin borde spänningen ha varit relativt konstant inom detta begränsade effektintervall.

Gjorde om det hela strax efter kl 13 i full sol då jag läste av 100 värden under ca 20 minuter. Då varierade spänningen bara ±3%.

Det vore lite intressant att veta hur växelriktarens algoritm arbetar för att hitta punkten för maximal effekt. Växelriktaren har en MPPT (Maximum Power Point Tracker) som söker den maximala effekten. I den Sunny Boy 3000 TL vi har från SMA har den en funktion som gör att den lättare ska hitta maximum vid delbeskuggning. SMA har något de kallar ”OptiTrac Global Peak” som ser till att växelriktaren hittar ”rätt” maximum och inte bara ett lokalt maximum för effekt. Mer om detta kan man läsa om på SMA:s hemsida under ”Made for shade”.

Globala och lokala effektmaximum. Från SMA "Made for shade".

Globala och lokala effektmaximum. Från SMA “Made for shade”.

Spänningsvariationer på morgonen den 31 mars.

Spänningsvariationer på morgonen den 31 mars.

Spänningsvariationer mitt på dagen den 31 mars.

Spänningsvariationer mitt på dagen den 31 mars.

292 kWh solel under mars

Under mars producerade våra solceller 292,2 kWh el, se diagrammen här nedan för elproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag relativt försiktigt antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det kan tyda på att mars var en ovanligt solig månad.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 PVSyst oskuggat Stockholm Sunny Portal PVGIS Västerås Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 72,4 44,1 73,2 73
Dec 18,87 47,8 0,3 32 31
Jan 48,09 48,7 18,3 49,8 68
Feb 129,93 129,1 115,9 121 70
Mar 292,32 273,2 242,5 229 255

 

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per timme.

Solelproduktion under mars per timme.

All time high för solcellerna

En strålande solig dag gav 14,8 kWh vilket är det högsta dagsvärdet hittills. Effekten toppade på 2797 Watt, se diagram. Plottade även en kurva för spänning och ström från solcellerna in till växelriktaren samt temperatur på en modulbaksida. Temperaturen nådde 33°C, vilket var knappt 30 grader över lufttemperaturen. Den maximala strömmen var 12,5 Ampere. Spänningen varierade mellan 179 och 279 Volt. Den lägre spänningen mitt på dagen jämfört med förmiddagen beror rimligen på att cellspänningen sjunker när celltemperaturen ökar. Det spänningsminimum som ses på förmiddagen bör bero på ”by-pass” av två moduler på grund skuggning av omgivande träd av dessa moduler.

Återfann en soldyrkande huggorm på tomten idag, säkert samma orm som jag såg för första gången i förrgår, se bild. Lyckades inte klura ut om det var en hona eller hane. I familjen råder det delade meningar om hur roligt det är med ormar på tomten. Jag tycker det är häftigt…

Klicka på bilderna och diagrammen nedan för att se dem i större storlek.

Skugga på solfångarna till vänster, men inte på solcellerna kl. 14.30.

Skugga på solfångarna till vänster, men inte på solcellerna kl. 14.30.

Effekt från växelriktaren.

Effekt från växelriktaren.

Ström från solcellerna till växelriktaren.

Ström från solcellerna till växelriktaren.

Spänning från solcellerna till växelriktaren.

Spänning från solcellerna till växelriktaren.

Temperaturen mätt på baksidan av en solcellsmodul.

Temperaturen mätt på baksidan av en solcellsmodul.

Soldyrkande huggorm sedd idag på tomten

Soldyrkande huggorm sedd idag på tomten