Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solceller storvinnare av installerad effekt i EU 2011

The European Wind Energy Association har gett ut rapporten ”Wind in power 2011 European statistics. February 2012”. Det är en riktig guldgruva när man vill studera installerad effekt av olika elproduktionsslag i EU:s 27 länder.

Solceller sopade mattan med alla andra kraftslag när det gäller nyinstallationer under 2011. Hela 21,0 GW solceller installerades i EU. Det var 46,7% av den nyinstallerade effekten för elproduktion i EU. Naturgas var två med 9,7 GW (21,6%) och vind trea med 9,6 GW (21,4%).

Installationerna i vind anges till 12,6 miljarder Euro. Det gör i genomsnitt 1300 Euro/kW. Den 11 februari skrev jag om att stora solcellsanläggningar installeras för 1600-1800 Euro/kW, exklusive moms.

Man bör ha i minnet att den installerade effekten ger olika mycket energi beroende på vilket kraftslag man tittar på. Sammanlagt 93,957 GW installerad vindeffekt i EU anges ge 204 TWh el under ett normalår, motsvarande 6,3% av EU:s slutliga elanvändning. Det betyder i medeltal 2170 kWh/kW under ett år.

Den såvitt känt bästa solcellsanläggningen i Sverige under 2011, på KTH, gav 1074 kWh/kW, vilket var nytt svenskt rekord. En solföljande solcellsanläggning i sydligaste Portugal, Spanien eller Sicilien kan ge ca 2000-2100 kWh/kW och år enligt mina uppskattningar med PVGIS.

Tyskland är det EU-land som har mest installerad effekt av både vindkraft och solceller.

Även om kol, kärnkraft och olja för elproduktion alla minskat sedan år 2000 är kol fortfarande det kraftslag som störst installerad effekt för elproduktion i EU och tillsammans med gas svarade de för 49% av den installerade effekten i EU år 2011. Dessutom har vi förstås trafik, flyg och bostadsuppvärmning där vi har fossila bränslen. Det är fortfarande en lång väg att gå att fasa ut de fossila bränslena i EU, men sol och vind går starkt framåt.

Man kan väl också säga att det är vi själva som beslutar hur snabbt det ska gå att fasa ut de fossila bränslena genom exemplvis

  • hur mycket vi satsar i forskning och utveckling av nya tekniker,
  • hur mycket ekonomiskt stöd vi ger förnyelsebara respektive icke förnyelsebara tekniker,
  •  i vilken grad vi alla bidrar genom energibesparing och medvetna val, inte bara i vardagen utan även genom vilken politik vi ger vårt stöd…

Klicka på diagrammen nedan om du vill se dem i större skala.

Nyinstallerad effekt i EU 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Nyinstallerad effekt i EU 1995-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

EU mix av elkraft 2011. Källa: EWEA Wind in power 2011.

Mycket solig start på mars och årsbästa idag

Redan har 71 kWh solel producerats under mars, jämfört med 55 kWh under första vecka av mars ifjol. Idag blev det dessutom nytt årsbästa med 11,93 kWh, vilket
var 0,7 kWh mer än i förrgår!

Kul med statistik så att det börjar gå att jämföra från ett år till ett annat.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

Jämförelse solelproduktion första veckan i mars 2011 och 2012.

 

Kinas prismål för solceller 2015 och 2020

I EPIA:s (European Photovoltaic Industry Association) Market report 2011 ger man en prognos att 21 GW av totalt 27,7 GW nätanslutna solcellsystem installerades i Europa under 2011. Prognosen anger att 7,5 GW av dessa installerades i Tyskland, som är det land som har mest installerade solceller i världen. Tysklands 24,7 GW motsvarar hela 37% av de nätanslutna solcellssysstem som är installerats i hela världen. Det som händer i Tyskland är därför av stort intresse för hela solcellsvärlden, som var och en kan förstå av ovanstående fakta. Skrev den 24 februari om Tysklands förändringar i inmatningstariffer i syfte att ge en lägre nivå på solcellsinstallationerna under 2012 än under 2011. Det finns dock ett annat land som kommer att vara än viktigare än Tyskland för framtiden för solceller.

Kina var trea 2011 med 2,0 GW installerad effekt. Med sina 2,9 GW totalt svarar de för 4,3% av världens installerade solceller, vilket alltså är långt mindre än Tyskland. Men man ska i minnet att ungefär hälften av världens alla solcellsmoduler tillverkas i Kina. Och Kina kommer öka takten! Man vill öka produktionen av kisel för solceller och till 2015 har man satt som mål att ha 15 GW installerat.

Det är väldigt intressant att se de prismål Kina satt för 2015 och 2020, se tabellen nedan där jag använt en kurs på 1,1304 kr/yuan enligt Dagens Industri webb idag.

  2015 2020
Solcellsmoduler 7 000 yuan/kW = 7 900 kr/kW 5 000 yuan/kW = 5 650 kr/kW
Solcellssystem 13 000 yuan/kW = 14 700 kr/kW 10 000 yuan/kW =11 300 kr/kW
Kostnad solel 0,8 yuan/kWh = 90 öre/kWh 0,6 yuan/kWh = 68 öre/kWh

Uppgifterna från Kina kommer från artikeln ”China’s solar master plan sets goals for production, efficiency, pricing” (ElectroIQ 24 februari 2012) och där anger man att det inte framgår av planen om det är produktionskostnad eller försäljningspriser man talar om.

När det gäller 2011 var för övrigt Italien världsetta med hela 9,0 GW installerat. De rycker därmed fram till en klar andraplats i världen när det gäller totalt installerad effekt (12,5 GW).

Kumulativt installerad solcellseffekt totalt, i Europa (orange) och övriga världen (gult). Källa: EPIA World market report 2011.

Kumulativt installerad solcellseffekt totalt, i Europa (orange) och övriga världen (gult). Källa: EPIA World market report 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Årsbästa för solcellerna

Idag var det en härligt solig dag med 3-5 plusgrader under dagen. Det blev 10,95 kWh solel idag vilket var något bättre än gårdagens 10,62 kWh, som var föregående årsbästa.

I nedanstående diagram har jag jämfört solelproduktionen från en av solcellsväxelriktaren på KTH. Den anläggningen på 10,08 kW har liksom vår en SMA Sunny Boy 3000 TL växelriktare, med 3,36 kW per växelriktare. KTH-anläggningen sitter högt på ett tak och är därmed helt oskuggad. Det är en bra referens när vi vill se hur mycket skuggning vi har från omgivande träd under morgon-förmiddag och kväll.

Skuggning under en del av dagen är nog generellt den faktor som mest påverkar solelproduktionen för solcellsanläggningar i Sverige. Man bör redan vid planeringen studera om det är något som skuggar den tänkta placeringen, om skuggning kan undvikas eller om det går att justera placeringen för att minimera skuggning. Därmed inte sagt att vi ska göra kalhyggen på alla hustomter med solceller, även träd har sitt värde, :-).  Allvarligast är förstås att ha skuggning mitt på dagen då solelproduktionen är som störst.

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

Jämförelse solelproduktion 3 mars 2012 mellan Gäddeholm och KTH (normerat).

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

En lysande skridskodag idag. Bengt på Granfjärden.

117 kWh solel under februari

Det blev 116,86 kWh solel under februari. I februari ifjol blev det 129,93 kWh, trots att februari då hade normala 28 dagar. I år var inverkan av snöbeläggning marginell, så det var helt enkelt inte lika soligt i år som under februari ifjol.

Hur kan elbolag hjälpa små producenter av el?

Jag har under den senaste veckan fått en fråga från exjobbare Martina von Sabsay hos GodEl och Anna Cornander, Solar Region Skåne, som skulle möte Lund Energi, hur elbolagen skulle kunna hjälpa och gynna mikroproducenter av el.

Här är några förslag.

  1. Ge god information på hemsidan. Den ska vara aktuell, lätt att fatta och lätt att hitta. Här finns helt klart möjligheter till förbättringar! När jag tittade igår fanns åtminstone två sidor som fortfarande angav att man kunde få 60% i investeringsstöd, detta ändrades till 45% från 1 november 2011! Information som getts i pressreleaser kunde inte alltid återfinnas under informationen om mikroproduktion. Det var också ibland rätt snårigt att hitta tydlig prisinformation. Vissa bolag betalar ut moms, andra inte, och information om detta hittade jag inte alltid.
  2. Gör en lättfattlig lathund som beskriver hur man rent praktiskt hanterar kontakter med nätbolag och elhandlare. Varför inte göra en YouTube-rulle? Det finns en snårskog av regler runt elproduktion. En vanlig villägare har inte koll på alla dessa regler och behöver inte heller ha koll på alla regler! I princip kan man se det som en elinstallation vilken som helst. Man kan kontakta en systemleverantör av exempelvis en solcellsanläggning som sköter hela arbetet, inklusive föranmälan och färdiganmälan till nätägaren samt som ser till att alla regler följs. På SolEl-programmets webb kan man för övrigt ladda ner ”Solceller – snabbguide och anbudsformulär”.
  3. Nettodebitering. Den egenproducerade el som ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset på den köpta elen. Detta inser var och en. Men när det gäller vilket värdet är för överskottselen som matas in på nätet finns inget enkelt svar och ersättningen kan variera kraftig beroende på vilket nätbolag och elhandlare man har. Ersättning kan komma från ”energiersättning” på grund av nätägarens minskade förluster i elnätet, försäljning av överskottselen (via elhandlare eller nätägare), elcertifikat och ursprungsgarantier. Den praktiskt enklaste långsiktiga lösningen borde vara nettodebitering, där även överskottselen får samma värde som den köpta elen. Här borde energibolagen trycka på att de vill ha en laglig lösning snarast. Vad är problemet? Saken har utretts i olika omgångar sedan 2008. Åren går, men det händer ingenting. Varför tar det sådan tid för regeringen att komma till skott?
  4. Erbjud solcellspaket till förmånliga priser. Jag tror att egen produktion på sin egen fastighet gör mera nytta än andelsägande. När man har egen elproduktion på sin fastighet och dagligen kan se hur mycket el man producerar kommer man också att bli mera intresserad av vad man använder elen till. Det kommer sannolikt göra att man ser över sin elanvändning och börjar spara lite el. Har för mig att jag hört att denna effekt även påvisats i en gjord studie men jag har ingen referens att hänvisa till.
  5. Väldigt viktigt är vad som händer med investeringsstödet för solceller från och med 2013. Nuvarande investeringsstöd upphör 2012. Vad händer sedan? Fortsätter investeringsstödet eller kommer någon annan stödform? Är det över huvud taget något regeringen funderar på? Om man inte påbörjat detta arbete är det i sista minuten att göra något nu om det ska finnas något klart att ta i bruk från 1 januari 2013. Vi vill absolut inte se ett vakuum på ett halvår som det blev under första halvåret 2009, då det inte fanns något stöd på grund av att förberedelsearbetet 2008 startade alltför sent. Om investeringsstödet försvinner kommer det att kraftigt bromsa marknaden. Hur ser elbolagen på detta? Driver branschen frågan mot regeringen?
  6. En stötesten är de höga fasta avgifterna som åtminstone en del nätbolag har. Med höga fasta avgifter minskar drivkraften till energibesparing och investering i egen produktion. Hos vår nätägare är ungefär hälften av vår nätavgift fast, som vi inte kan påverka vare sig med energibesparing eller med egen produktion. Varför har man inte helt rörliga avgifter (som då skulle behöva höjas för att ge samma intäkt för nätägarna)? Det skulle gynna energibesparing och egen produktion maximalt.
  7. En allvarlig stötesten för egenproducenter av solel är nätbolagens intresse för effekbaserade tariffer. Med nätavgifter enbart baserade på några timmar med högsta effektuttag under en månad kommer man som en solelproducent inte att påverka nätavgifterna över huvud taget eller i vart fall mycket lite eftersom de högsta effekttuttagen i en villa vanligen är på morgonen eller kvällen, då man har ingen eller mycket låg solelproduktion. Hur löser man detta dilemma för små elproducenter?
  8. En annan sak är hantering av elcertifikat och ursprungsgarantier, som man åtminstone för överskottselen kan få utan extra kostnad. Kanske kunde elbolagen erbjuda att sköta denna hantering åt de små producenterna?
  9. Det enklaste vad gäller elcertifikat och ursprungsgarantier vore om små producenter själva en gång per år kunde rapportera in sin elproduktion till Svenska Kraftnät, ungefär som att man inkomstdeklarerar en gång per år. Dagens krav på timmätning för att få elcertifikat och ursprungsgarantier är mycket ologiskt, eftersom tilldelningen sker per 1000 kWh oavsett när i tiden elproduktionen gjorts. Kravet på timmätning för med sig onödigt höga kostnader för små producenter vilket gör att det inte lönar sig att ansöka om elcertifikat och ursprungsgarantier för hela sin produktion utan får nöja sig med detta för sitt överskott som matas in på nätet. Vem driver denna fråga idag? Ingen?

 

Köpare av solel

En vanlig fråga är vad får man betalt för sin överskottsel som matas in på nätet och vem som köper överskott av solel. Jag har därför skapat en egen meny Köpare solel och gjort en uppdatering av listan med köpare, till hjälp om du vill sälja din solel.

Om du känner till flera elbolag som köper el från småskaliga producenter får du gärna lämna ett tips med länk till hemsida som ger info.

Årsbästa för solcellerna idag!

Det var en solig dag idag och solcellerna gav 9,8 kWh vilket är årets högsta dagsvärde. I februari ifjol var det en dag som var bättre, den 23 februari gav då 10,03 kWh. I diagrammet nedan ser man att toppeffekten var lite högre 23 februari ifjol (5,3%). Bidagande orsaker kan vara

  • skillnader i solcelltemperatur. Solcellerna ger högre effekt om det är kallare. Sensorn för modultemperatur visar att det var 6 grader varmare idag, vilket gör 6*0,3%/°C (enligt datablad för våra solceller Sanyo HIT-240 HDE4) = 1,8% lägre toppeffekt.
  • skillnader hur rena modulerna var. Svårt att veta skillnader från ett år till ett annat, men med tanke på att jag gjorde ren modulerna 3 december borde skillnaden mot ifjol vara försumbar.
  • sämre prestanda för solcellsmodulerna på grund av åldring. Degradering av modulerna borde inte vara mer än en 0,5%, om man ska ta ett medianvärde av många gjorda studier sammanställda av NREL.
  • skillnader i hur klart det var. Verkar alltså som detta var den största skillnaden.

I diagrammet ser man för övrigt att vi lider en del av skuggning från omgivande träd under förmiddagen och troligen även lite under eftermiddagen. Skuggproblematik är sannolikt den faktor som i praktiken har störst betydelse när det gäller påverkan på en solcellsanläggnings årsproduktion i jämförelse med bästa tänkbara årsproduktion.

Februari ifjol gav 129,93 kWh. Februari i år har hittills gett 96,39 kWh solel. Med endast tre dagar kvar i månaden, varav en extra dag på grund av skottdag, står det klart att februari i år inte kommer att producera lika mycket solel som februari ifjol.

Effekt från växelriktaren under bästa februaridagarna 2011 och 2012.

Effekt från växelriktaren under bästa februaridagarna 2011 och 2012.

Tyskland föreslår minskade ersättningar för solel

Tyskland är det land i världen som installerat mest solceller. Det har varit möjligt genom ett stöd i form av inmatningstariffer (feed in tariffs) till solelproducenter. Genom att efterhand minsta inmatningstarifferna har man stimulerat marknaden att finna lösningar för att sänka priserna på solcellsanläggingar.

Årets föreslagna minskningar i inmatningstariffer är större än väntade. Ifjol slog Tyskland återigen ett nytt rekord med 7,5 GW installerade solcellsanläggningar, vilket är högre än det mål man satt. Tyska regeringen vill därför minska utbyggnadstakten och har föreslagit följande förändringar från 9 mars.

  • Solcellsanläggningar mindre än 10 kW får 19,5 Eurocent/kWh för sin solel, en minskning med 20,2%.
  • Anläggningar på 10-1000 kW får 16,5 Eurocent/kWh, en minskning med 25-29%.
  • Anläggningar större än 1000 kW får 13,5 Eurocent/kWh, en minskning med 26%.
  • Från 1 maj till slutet av året minskas inmatningstarifferna med 0,15 Eurocent/kWh och månad.
  • Små system får bara ersättning för 85% av den producerade solelen medan övriga får ersättningen för 90% av solelproduktionen.

Inmatningstarifferna gäller under 20 år.

Från med 1 juli får dessutom anläggningar större än 10 000 kW inga inmatningstariffer alls.

Dessa förändringar är rätt drastiska. Det betyder med all sannolikhet att inga anläggningar större än 10 MW kommer att byggas inom överskådlig framtid efter 1 juli 2012. Det betyder också att inmatningstariffen för en normal elkonsument blir lägre än det rörliga andelen av köppriset för el. Jag tittade hos Vattenfall i Tyskland, där man exempelvis i Berlin betalar 23,36-24,23 Eurocent/kWh i rörlig andel av elpriset. Från att det tidigare varit mest ekonomiskt att sälja all solel blir det nu ekonomiskt fördelaktigt att istället ersätta så stor andel som möjligt av den köpta elen med egenproducerad solel. Om man bor i Berlin är det från 9 mars värt 3,86-4,73 Eurocent/kWh (34-42 öre/kWh) mera att ersätta köpt el med den egna solelen än sälja solelen till ett pris av inmatningstariffen.

Ett beslut om förslagen förväntas nästa vecka.

Tyskland har idag 25GW installerade solcellsanläggningar och trots neddragningarna ska man ha i minnet att man planerar för 66 GW år 2030. Det är ungefär dubbla den totala installerade effekten i hela Sveriges elproduktionsanläggnignar!

Källor

Jag har hämtat information om de nya inmatningstarifferna från tre olika artiklar på webben:

 

 

Solstrålning under januari

På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. I Stockholm var solstrålningen 9,9 kWh/m2 och i Lund 16,4 kWh/m2 under januari 2012. Solstrålningen i Stockholm och Lund var därmed 4% lägre respektive 20% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Nu spelar variationerna jämfört med normalvärdet inte så stor roll i januari. Januari svarar bara för 1,06% respektive 1,41% av den årliga solinstrålningen i Stockholm respektive Lund under ett normalår. Med tanke på risk för snötäckning under i vart fall en del av månaden svarar januari för en ändå lägre andel av årsproduktionen av solel´åtminstone i Stockholm.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Stockholm hade under januari 2012 hade Stockholm 39 solskentimmar, vilket är nära normalvärdet 40 solskenstimmar för åren 1961-1990. Lund hade 65 solskenstimmar jämfört med normalvärdet 37 solskenstimmar.

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Under januari 2012 blev det 45 mm nederbörd, vilket var 41% mera än normalvärdet för i Västerås.

Nu kan vi se fram emot allt längre dagar och därmed mera sol. På TV deklarerade man just att meterologisk vår nås i Skåne i morgon, då har det varit sju dygn med medeltemperatur över noll grader efter 15 februari. Blommande vintergäck och snödroppe såg härligt ut.