Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

I Berlin idag

Publicerat av

Folks, jag följer idag med Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi, på kick-offmöte för projektet PV-GRID inom EU:s IEE (Intelligent Energy Europe). Projektets fulla titel är “Reducing barriers hampering large-scale integration of PV electricity into the distribution grid”. 21 partners från 17 EU-länder deltar i projektet. Sverige är det enda av de nordiska länderna som deltar.

Projektet hade en föregångare i PV LEGAL Reduction of Bureaucratic Barriers for succesful PV deployment in the EU. Där finns bland annat en databas för varje av de 12 länder som var med i det projektet

Fullriggaren årets anläggning 2011

Publicerat av

Svensk Solenergi har tilldelat Fullriggaren hos Gavlegårdarna i Gävle priset årets anläggning 2011. Så här lyder motiveringen:

”En tekniskt och estetiskt väl utförd byggnad som på ett förtjänstfullt sätt visar möjligheterna att integrera såväl solvärme som solel för minskat behov av köpt energi i nya byggnader. Det faktum att byggnaden uppförts av ett engagerat bostadsbolag som ett nytt landmärke på Gävle Strand ger ett stort exponeringsvärde.”

Ett positivt värde med priset är att det gett mycket god uppmärksamhet i media. Det har omnämnts på många ställen.

Solcellerna sitter vertikalt placerade i balkongväggarna. Enligt Gävle Dala Energikontor har man 157 solcellsmoduler med en yta på 228 kvadratmeter och märkeffekt 20,41 kW. Jag kan tycka att det är missvisade att säga att de har en maximal effekt på 20,41 kW. Med den vertikala placeringen lär de aldrig uppnå denna effekt. Den årliga produktionen beräknas till ca 11 325 kWh/år. Det ger en modulverkningsgrad på 20,41/228 = 9% och en produktion på 11 325/20,41 = 555 kWh/kW och år.

Modulerna är polykristallina med glas på båda sidor. Den låga verkningsgraden på 9% beror på att de är semitransparenta där man satt solcellerna glesare än normalt för att de ska släppa igenom en del solljus, vilket ses i inslaget från TV4 (se källor här nedan). Den låga beräknade produktionen per kW har jag ingen bra förklaring till. Den vertikala placeringen borde ”bara” minska produktionen med 25%. Ett år med normal solinstrålning bör man producera 800-1000 kWh/kW med en hyggligt placerad anläggning och drar man bort 25% borde man få 600-750 kWh/kW och år.

Lyckades inte hitta något om den extra kostnaden för solcellsmodulerna i förhållande till vanliga balkongväggar. Specialmoduler höjer kostnaden väsentligt. Det är inte otroligt att merkostnaden för semitransparenta moduler jämfört med vanliga solcellsmoduler var högre än kostnaden för vanliga balkongväggar.

Fullriggaren, Gävle, med solceller i balkongväggarna. Huum… hur tänkte man här då? Bild från anonym fotograf.

Källor

Svensk Solenergi. Årets anläggning 2011. 2011-04-26.

TV4 Play. Prisbelönta solceller.

Gävle Dala Energikontor.

Bygginfo. Solig balkong ger energi.

Pärlhyacint. Kvarstående från gammal odling, Igelsta backe 5 maj 2012.

Elbolag blir leverantörer av solcellssystem

Publicerat av

Har gjort en meny som heter ”Leverantörer” där det finns exempel på leverantör av solcellssystem. I första hand har jag lagt in de som kan leverera färdiga paket inklusive installation. Om du har tips på flera leverantörer får du gärna höra av dig.

Intressant är att även elföretagen har gett sig in på denna marknad. Uppenbarligen ser de möjligheter att tjäna både goodwill och pengar på detta.

Den senaste i raden är Fortum som startade bara för några dagar sedan. De säljer paket med storlek och pris inklusive moms enligt tabellen nedan till de som bor inom Stockholms län. I priset ingår rubbet, inklusive installation. Fortum påpekar att man kan få ROT-avdrag för installationsarbetet, men man bör komma ihåg att det gäller för hus som är minst fem år gamla enligt Skatteverkets regler.

Antal moduler

Installerad effekt (W)

Totalpris (kr)

Pris per kW (kr/kW)

6

1 470

59 900

40 748

9

2 205

80 000

36 281

12

2 940

100 000

34 014

Fortum verkar inte tro att konsumenter förstår vad effekt är och man får därför leta efter det i deras detaljerade beskrivning. Med hjälp av den angivna effekten på det största systemet kom jag fram till att det är 245 W moduler. Jag saknar angivelse om verkningsgrad och tillverkare för moduler och växelriktare. Med hjälp av uppgiften att ytan är 20 m2 för 2 940 W kan man räkna ut att verkningsgraden är (2 940/20)/1000 = 14,7%, där motsvarande en solinstrålning på 1000 W/m2 är vad som gäller när man testar märkeffekten på modulerna och som då kan användas för att räkna ut modulverkningsgraden.

Din El är ett annat av de större elföretagen som säljer kompletta paket inklusive installation inom Göteborgs stad med nedanstående priser. Din El tror att konsumenter förstår vad effekt är och anger det tydligt. Även här saknas uppgifter om verkningsgrad och tillverkare för moduler och växelriktare.

Installerad effekt (kW)

Totalpris (kr)

Pris per kW (kr/kW)

0,5

38 875

77 750

1

61 125

61 125

1,5

86 125

57 417

2

111 750

55 875

3

132 900

44 300

4

177 875

44 469

6

246 250

41 042

Bixia började tidigare än Fortum och Din El att erbjuda solcellspaket, men hos dem måste man ringa eller maila för att få en offert och installation ingår inte.

Tidiga var även Egen El med att sälja solcellspaket, men inte heller hos dem ingår installation.

Med tiden kommer väl även E.ON och Vattenfall, i nämnd ordning… , med liknande erbjudanden.

Priserna på solcellssystem har rasat under det senaste året. På en IEA PVPS konferens i Uppsala den 19 april i år fick vi höra att Sala-Heby Energi betalade ca 17 000 kr/kW, inklusive moms, för sin senaste anläggning på ca 38 kW (mera precisa uppgifter den 13 maj visade att priset var 16 400 kr/kW!). Den byggdes utan investeringsstöd. Så vitt jag vet är det den billigaste nyckelfärdiga solcellsanläggning som har byggts i Sverige.

Hur står sig då dessa priser med vad man får betala i Tyskland, världens största solcellsnation? Detta tar vi i nästa inlägg…

PS. I press release den 25 maj 2012 uppger Vattenfall att de kommer att börja sälja solcellspaket påföljande vecka.

Gullviva med ovanlig blomfärg. Berga 6 maj 2012.

Nytt årsbästa igår med 19,7 kWh!

Publicerat av

Igår blev det 19,67 kWh vilket är årsbästa och den tredje bästa dagen någonsin. Endast 26 maj 2011 med 20,32 kWh och 29 juni 2011 med 19,82 kWh har varit bättre. Klart väder, relativt låg lufttemperatur och blåst (ger lägre solcelltemperatur, vilket höjer verkningsgraden) var gynnsamt för solelproduktionen.

Maxeffekten igår var 2919 W. I diagrammet nedan har jag jämfört med KTH-anläggningen, men det visade sig att där har det varit en del molnighet under dagen. Även hos oss var det en liten svacka 11:25-11:30 vilket tyder på att även vi hade några små, tunna molntussar. Trots molnstörningarna på KTH kan man se att vi tappade en del på tidig förmiddag och kväll på grund av träd som skuggar solcellsanläggningen. Trots KTH:s molnstörningar skördade de mera än oss, 20,45 kWh, på grund av våra beskuggningsförluster.

Jag har förskjutit KTH-kurvan med 15 minuter, så att vi och KTH startar samtidigt på morgonen. Två av KTH-växelriktarna startade 15 minuter tidigare än vår, medan den tredje startade 10 minuter tidigare. Tittade även på 1 maj då det var helt klart hela dagen både hos oss och vid KTH. Då skilde starten 10 minuter. Om jag däremot jämförde maxeffekt 1 maj skilde det 40-50 minuter. Om KTH-kurvan skulle förskjutas så mycket skulle starten för vår anläggning vara 25-35 minuter tidigare än på KTH och det är inte rimligt eftersom KTH-anläggningen sitter ostörd på ett högt beläget tak och därför att KTH-anläggningen liggre längre åt öster där solen går upp något tidigare.

Jämförelse av solcellseffekt mellan Gäddeholm och KTH den 6 maj 2012.

Styvmorsviol. Ängsö slott 29 april 2012.

261 kWh solel under mars och 308 kWh under april

Publicerat av

Det blev 260,71 kWh under mars och 307,98 under april månad. Det är mindre än under 2011 då vi producerade 292,32 kWh respektive 362,20 kWh under mars och april. Här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen under 2011 och 2012 per dygn under mars och april.

Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

Jämförelse av solelproduktion per dygn under mars 2011 och 2012.

Jämförelse av solelproduktion per dygn under april 2011 och 2012.

Dvärgvårlök. Irsta kyrka 29 april 2012.

Nytt årsbästa 1 maj

Publicerat av

18,59 kWh blev det igår! Ifjol var det bara 11 dagar som hade högre solelproduktion än så. 26 maj var bästa dagen 2011 med 20,32 kWh. Klart bättre än näst bästa dagen ifjol som var 29 juni med 19,82 kWh. Vi får väl se om det blir någon över 20 kWh i år.

Idag blev det 18,3 kWh, maj har rivstartat!

I diagrammet nedan har jag även lagt in kurva för KTH-anläggningen som har en likadan växelriktare som vi (SMA Sunny Boy 3000 TL) och lika stor nominell solcellsmoduleffekt (3,36 kW) per växelriktare. Igår var det en perfekt solig dag utan molnighet. KTH:s tre växelriktare gav i genomsnitt 23,57 kWh igår, trots att man kan se att effekten begränsades av växelriktarens toppeffekt på 3 kW under knappt 1,5 timme mitt på dagen. En grov uppskattning utgående från DC-effekten visar dock att man inte tappade mer än ca 0,05 kWh på detta. Vår växelriktare toppade på 2816 kWh.

Några skillnader jämfört med KTH-anläggningen

  • 27 graders lutning på modulerna (= taklutningen) medan KTH har 42 graders lutning mot horisontalplanet. Får räkna någon gång på hur stor skillnad det ger i moduleffekt.
  • Skugga morgon-tidig förmiddag och på kvällen av omgivande träd, medan KTH-anläggningen är helt oskuggad, vilket gör att vi tappar solelproduktion.
  • Vi har våra moduler mot taket medan KTH-anläggningen har moduler som står upp från ett tak med liten lutning, vilket gör att KTH-modulerna får en bättre borttransport av värme, vilket ger lägre solcelltemperatur och högre toppeffekt.

Jämförelse av solcellseffekt mellan Gäddeholm och KTH den 1 maj 2012.

Buskviol. Trångan 30 april 2012.

Regeringen har ”beslutat att tillsätta en utredning” om nettodebitering!

Publicerat av

Richard Thygesen, doktorand på MdH, tipsade om en debattartikel införd i dagens Expressen. I denna debattartikel gör finansminister Anders Borg och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt det märkliga uttalandet ”Som ett led i att öka den förnybara energiproduktionen har regeringen därför beslutat att tillsätta en utredning om så kallad nettodebitering … Utredningen har i uppdrag att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren 2013.” Enligt direktiv som kom 2 maj ska redovisning göras senast 14 juni 2013.

Det hela är märkligt, eller ska man kalla det en parodi, eftersom

  • Maud Olofsson i debattartikel i DN 23 juni 2011 skrev att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”
  • Anna-Karin Hatt skrev följande i debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011: ”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet för att se över de återstående frågetecknen kring nettodebiteringen och min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.”
  • Enligt uppgift från Richard sade Anna-Karin Hatt samma sak som i debattartikel i Miljöaktuellt på den nationella konferensen Energiutblick i mars 2012.

De frågetecken Borg och Hatt tar upp vad gäller nettodebitering är inga nyheter, utan det är samma saker som framförts tidigare. EU-regelverket nämns igen. Har ingen upplyst dem om att Danmark, Belgien och Holland redan har nettodebitering och därmed har löst denna fråga? Regeringen har inte kommit länge i sitt tänkande än februari 2011 då remisstiden för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering gick ut. Det beror rimligen på att man inte arbetat med frågan. Man kan undra hur det kan komma sig, med tanke på ovanstående uttalanden.

OM regeringen lovar vad de säger denna gång, det vill säga att ett förslag ska finnas innan sommaren 2013 är det troligt att nettodebitering inte blir möjlig förrän 1 januari 2014 eftersom man sannolikt måste ändra i någon förordning och/eller lag, vilket tar sin tid.

Tills vidare får vi hålla till godo med de elföretag som tröttnat på regeringens handlingsförlamning i denna fråga och redan infört nettodebitering, se under menyn Köpare solel.

Källor

Expressen. Vind och solkraft måste bli lönsamt. 2012-04-30.

Anna Karin Hatt, blogg. Det ska vara lätt att göra skillnad – för
miljön och den egna plånboken. 2012-04-30.

Regeringskansliet. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. 2012-05-02.

Backsippa i fin blom. Ekevi. 2012-04-30.

Årsbästa för solcellerna

Publicerat av

17,55 kWh idag är med råge bästa solelproduktionen under en dag i år. 28 april ifjol var bästa aprildagen 2011 med 18,25 kWh, alltså 4% bättre ifjol. Som man ser på kurvan var det en del molnighet på eftermiddagen idag, som minskade solelproduktionen något.

Solelproduktion 28 april 2012.

Vitsippa Johannisbergs naturreservat. 2012-04-28.

Ingen utredning om nettodebitering pågår hos Näringsdepartementet

Publicerat av

Fick idag höra av en person som pratat med Magnus Blümer, tjänsteman på Näringsdepartmentet, att man ännu inte formulerat något direktiv för en utredning om nettodebitering. Det finns heller ingen utsedd utredare och ingen deadline. Det var 10 månader sedan det framgick att regeringen skulle tillsätta en ny utredning om nettodebitering, men sedan dess har det alltså stått stilla.

Tycker att det är magstarkt att energiminister Anna-Karin Hatt skrev i en debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011 att man jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. I själva verket pågår alltså inget arbete alls ens idag, fyra månader senare. Det är en sak att journalister kan missuppfatta saker vid en intervju men i detta fall var det Anna-Karin Hatt som själv undertecknat debattartikeln.

Det är alltså precis så illa som jag befarade i inlägg 16 april och anat i tidigare inlägg. Skandal!

Vad göra? Skriv eller ring till Magnus Blümer och Anna-Karin Hatt på Näringsdepartementet och fråga hur det går med utredningen… Man kan även ta kontakt med sina lokala riksdagspolitiker och förklara dilemmat.

 

 

Vill du bräcka grannen med en värstingmodul?

Publicerat av

Klappa till med en E20/333 modul från Sunpower! Det är en modul på 333 W med 20,4% modulverkningsgrad, som kommer att göra grannen knäsvag.

SolarPlaza har en tio i topp lista för kommersiella moduler med högst verkningsgrad, för en- och polykristallina kiselbaserade moduler samt för CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). I tabellen nedan har jag dessutom lagt till CdTe (kadmiumtellurid)-moduler och organiska (polymer) moduler som just börjat komma på marknaden. De organiska modulerna har en lång väg att gå för att närma sig övriga teknikers verkningsgrad och livslängd.

Är det viktigt med hög modulverkningsgrad?

Det finns flera aspekter på detta spörsmål.

  • Har man en begränsad yta kommer man att producera mera solel på denna yta om man har moduler med hög verkningsgrad.
    När IEA PVPS hade sitt möte Task 13 möte i Israel i oktober ifjol fick vi höra att 60% av landet är öken. Man kan då tycka att det inte skulle vara något problem att finna platser att installera solcellsanläggningar, men en av våra värdar hävdade att tillgång till land för solcellsinstallationer var en fråga även där.
  • Med högre verkningsgrad behövs mindre arbete för installationen, färre kablar, färre profiler till modulerna etc. Det ”övriga”, utöver modulerna, blir alltså billigare.
  • Om man funderar i aspekter som hur mycket materialresurser man förbrukar är det också fördelaktigt med högre verkningsgrad. Under 2011 installerade i grova slängar 150 miljoner!!! solcellsmoduler i världen. Siffran nämndes vid en IEA workshop i Uppsala förra veckan. Ett överslag visar att siffran är rimlig: 27,7 GW installerades ifjol vilket gör 185 W per modul, vilket verkar någorlunda riktigt.Om vi för enkelhetens skull antar att det behövs 1 meter kabel för koppla ihop två moduler blir det 15 000 mil kabel enbart för att koppla ihop modulerna. Skulle man ha installerat moduler med 1% bättre verkningsgrad skulle man alltså ha sparat 150 mil kabel för att installera samma effekt. Med tanke på att även koppar kan bli en bristmetall i framtiden finns det anledning att begränsa kabelåtgången…

Källor

SolarPlaza. Top 10 World’s Most Efficient Solar PV Modules.

Optics.org. First Solar halts expansion amid PV uncertainty.

Konarka. Tech Sheet Sheets and Brochures.

EPIA (European Photovoltaic Industry Association). Market Report 2011.

Luktviol, Johannisbergs herrgård. 20120422.