I en kommentar skrevs:
Med dagens pris på ca 1kr/Kwh så skulle jag “spara” 1000kr/år med en egen solcellsanläggning enligt ovan. Det betyder att på 20 års tid så har jag hämtat hem min investering. Men efter 20 år är väl anläggning också mer eller mindre förbrukad?
Var i ligger då vinsten med att göra en så stor investering nu? Eller missar jag något här?
Det korta svaret är, se ”Kostnad solel”.
Det läängre svaret kommer följer här nedan.
Solcellsmodulerna håller definitivt längre än 20 år. I vart fall gällde det de moduler som producerades för 20 år sedan. Det är förstås svårt att förutsäga en livslängd på de solcellsmoduler som produceras idag. Jag brukar räkna på 30 år. Om anläggningen är avskriven tidigare än 30 år får man alltså gratis el under den resterande delen av livslängden.
Vad som kan hända med modulerna är att effekten sjunker något med tiden. Jag känner bara till en svensk långtidsstudie av degradering i svenska väderförhållanden. Den kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år (ger snitt 0,08%/år) i drift för 19 av de 20 modulerna från Bullerö låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie. Jag brukar därför anta en degradering på 0,5%/år som baseras på en sammanställning gjord av NREL i USA över många internationella studier där medianvärdet var 0,5%/år, men enskilda värden varierade mellan 0% och 2%/år. Det som talar för ett lägre värde i Sverige är en lägre lufttemperatur som ger en lägre solcelltemperatur som enligt vissa teorier ger en längre livslängd.
Varje kWh man slipper köpa blir värd lika mycket som det rörliga priset för elhandel och elöverföring. Många glömmer bort elöverföringen. Den fasta abonnemangsavgiften kan man tyvärr inte påverka. Enligt Kundkraft 1-årsavtal ligger elhandelspriset nu på 89,5 öre/kWh i zon 3 (94,8 öre/kWh i zon 4 och och 86,2 öre/kWh i zon 1-2). Till detta ska läggas elöverföringsavgiften. Vi har Vattenfall och betalar 23,5 öre/kWh i elöverföring. Det betyder att det rörliga elpriset skulle bli 1,13 kr/kWh i zon 3 med Vattenfall som nätägare i detta fiktiva exempel. Det gäller idag och i tider med lågt spotpris på Nord Pool.
MEN, hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden? Kommer elpriset att i dagens penningvärde vara oförändrat om 10, 20 och 30 år? En ledtråd kan vara att titta lika långt tillbaka i tiden. Vad har hänt sedan dess? Moms på el (tillkom 1990), elcertifikatavgift (tillkom 2003) och energiskatt (ny reform 1993) har alla bidragit till att höja elpriserna för oss vanliga konsumenter. Spotpriserna på el har dessutom ökat rejält under det senaste årtiondet. Elpriset har därmed ökat betydligt mer än inflationen under de senaste 20 åren. Hur elpriset är om 30 år kan ingen förutspå, men det verkar troligare att elpriset fortsätter att öka snarare än att elpriset sjunker.
Ökad utbyggnad av överföringskapaciteten mellan olika europeiska länder talar för att elpriserna kommer att bli mera lika i Europa. I Tyskland betalade man 2,28 kr/kWh under 2011 (antaget en kurs på 9,00 kr/Euro). Som nämnts i inlägg från 7 juni är produktionspriset för solel i Tyskland redan idag lägre än konsumenternas elpris i Tyskland 2011. Det gäller för hela Tyskland och även för mindre anläggningar med max 10 kW märkeffekt enligt en rapport från Fraunhofer ISE som kom i maj 2012. Med fortsatt sjunkande priser på solcellssystem kommer detta prisgap att förstärkas varje kommande år även om elpriset skulle stå stilla.
Solcellsanläggningens investering betalar man nästan helt vid inköp, frånsett eventuellt framtida byte av växelriktare. De årliga driftkostnaderna för en villaanläggning är under normal drift noll, rengöring behövs normalt inte i svenskt klimat. Det produktionspris man räknar fram blir därmed i stort sett ett fast pris i dagens penningvärde under anläggningens livslängd.
Om vi ska ställa om till helt förnyelsebar energiproduktion måste något göras. Alla kan bidra till denna omställning genom att spara energi och producera egen el om man är husägare. En vanlig åkomma i dagens samhälle är att tycka att någon annan ska göra något, men här går det faktiskt att göra något själv! Varje enskild åtgärd kan tyckas liten i sammanhanget men om vi alla skulle dra åt samma håll skulle det göra skillnad. Om vi bara utnyttjade en fjärdedel av tak- och fasadytor med minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år, vilket är 8-11% av 2011 års slutliga energianvändning. Och då har vi inte exploaterat en enda kvadratmeter ny mark!!
Om det vore någon stake i Boverkets byggregler (BBR) och våra ambitioner att uppfylla EU:s direktiv på nära nollenergibyggnader 2020 för nya byggnader, borde egen solenergiproduktion (värme och el) mycket tydligare premieras. Det är inget märkvärdigt att bygga ett hus som under ett år producerar lika mycket energi som det använder, även i Sverige, om man utnyttjar solenergin fullt ut.
Ett enkelt sätt att premiera småskalig elproduktion vore att åtminstone tillåta nettodebitering. Denna fråga rör sig tyvärr framåt med samma hastighet som en sengångare. Det har varit en del munväder från regeringen men hittills har det bara resulterat i att de efter drygt ett års betänketid, när inget hände, tillsatt en andra utredning om nettodebitering (efter det att en första utredning om nettodebitering pågått ungefär ett år), som jag tolkar som ointresse eller möjligen okunnighet från regeringens sida. Jag har myntat att solenergin är borta med vinden, eftersom vi så ensidigt fokuserat på vind av de ”nya” energislagen.
Få husägare har för övrigt möjlighet att kunna sätta upp ett vindkraftverk på sin tomt. 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter, det blir därmed bara mycket små vindsnurror som man kan sätta upp. Utbytet är dessutom rätt oförutsägbart eftersom de lokala vindförhållandena kan variera så mycket. Jag tror att många blivit besvikna på elproduktionen från små vindsnurror, på grund av att vindförhållandena i allmänhet är dåliga för vindkraftverk i tätorter och att man därför för det mesta kommer att producera långt under märkeffekten. Jag tror därmed att elproduktionspriset för små vindkraftverk idag blir högre än för el från solcellsanläggningar för en normal husägare.
Solceller är måhända ingen mjölkko för plånboken, men det gör gott i själen och samvetet med egen solel…
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
