Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ny europeisk rankning av processen för installation av solcellsanläggningar

I ett pressmeddelande från Svensk Solenergi idag meddelas att

”Det europeiska konsortiet PV GRID har nu släppt sin databas med detaljerade uppgifter om projektutveckling i 16 länder efter en omfattande uppdatering. Databasen rankar nu varje land beroende på hur “smart” den process som projektutvecklare (privatpersoner, kommuner, företag) måste igenom för att en solcellsanläggning ska kunna mata in solel på elnätet.

Resultaten från projektet kommer också att presenteras någon gång under perioden maj-juli 2013 i varje deltagande land i form av nationella forum.

De svenska resultaten är baserade på intervjuer av fem svenska installationsföretag, enligt en strikt mall som användes i alla deltagande länder. Intervjuerna är utförda av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, på uppdrag av Svensk Solenergi. Intervjuerna gjordes under oktober-november 2012, innan innehållet i den nya förordningen för investeringsstöd till solceller var känt.

Det enda land som fått röd färg på översiktskartan för den totala processtiden är Sverige. De långa processtiderna för installation av solcellsanläggningar som framkommit i undersökningen beror på de långa väntetiderna för besked om investeringsstöd. Det finns en lång kö av sökanden eftersom det sökta beloppet överstiger den tillgängliga årliga budgeten. Om man gör en ansökan om investeringsstöd idag får man räkna med att det tar 1-2 år innan positivt besked kan ges om investeringsstöd. Tiderna kan variera från län till län, så det gäller att ha tur att bo i ”rätt” län…

Länkar om solceller – ny sida

Jag har nu lagt alla länkar om solceller på en egen sida och jag har även gjort en uppdatering med flera länkar, vilket gett en hygglig länksamling.

Om du känner till någon bra länk om solceller som du tycker bör vara med får du gärna ge tips!

Solig dag gav 1 438 Watt i toppeffekt

Den 14 januari ifjol gav solcellerna 5,05 kWh. Det blev nästan en repris idag, som gav 4,64 kWh. Dagens högsta AC-effekt blev 1 438 Watt, mätt som genomsnittsvärde under en fem minuter lång period kl. 12:00-12:05. DC-effekten inmatad från solcellerna till växelriktaren var 1 489 W under samma period. Växelriktarens verkningsgrad blev därmed 1 438/1 489 = 96,6% under denna period.

Solcellerna var helt täckta av ett par cm lös snö på morgonen, men när jag såg hur klart det var kunde jag inte låta bli att sopa av dem. Gjorde det mellan 09:35 och 09:50, tappade väl därför något lite energiproduktion i början av morgonen.

Under snön var det lite genomskinlig is på modulerna och i nederkant på två av modulerna med inslag av fastfrusen snö. Med hjälp av dagens strålande sol töade isen bort från modulerna. Trots 4-5 minusgrader hela dagen höll sig modultemperaturen på 3-4 plusgrader.

Undrans om vi klarade oss från att köpa el mitt på dagen? Det får vi se när vi senare får timdata från Vattenfall. Eftersom solen även gav husets värme en skjuts uppåt behövde inte golvvärmen gå in mitt på dagen och därmed borde elpatronen i ackumulatortanken varit vilande. Vi var ute och åkte långfärdsskridskor så effektbehovet borde ha varit klart lägre än solcellernas effekt, under förutsättning att elpatronen höll sig lugn.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Ny förordning om statligt stöd till solceller släppt

Nu finns den uppdaterade Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller att läsa på riksdagens webb. Nyheterna träder i kraft 1 februari 2013.

Nyheterna för solcellssystem är

• Stödet sänks till högst 35% (från 45%).

• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 46 250 kr/kW, inklusive moms (tidigare 50 000 kr/kW).

• Högst 1,2 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 1,5 miljoner).

• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.

Jag tycker att stödet hade kunnat sänkas till åtminstone 30%, då hade stödet räckt till flera och man hade ökat marknaden från 164 miljoner för 2013 till 192 miljoner antaget att 57,5 miljoner av budgeten på 60 miljoner delas ut i stöd under 2013.

De stödberättigade kostnaderna hade kunnat sättas lägre, förstår inte varför man gjorde en sådan futtig sänkning. En sådan generös gräns kan bidra till att hålla prisnivåerna onödigt höga och kan locka oseriösa till fusk. Å andra sidan kan man undra om den som tar 46 250 kr/kW får några solcellsanläggningar sålda? En enkel standardanläggning kan utan ansträngning köpas för ungefär halva det priset.

En viktig fråga är om man tänkt sig att villkoren ska vara oförändrade under hela stödperioden. Om det är så man tänkt skulle både procentsatsen och de stödberättigade kostnader bli omotiverat höga i slutet av stödperioden.

En annan fråga är när de som ansöker om stöd nu får något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden. Om de står kvar vid sina ansökningar kan man därför inte räkna med att få stöd under 2013 om man söker nu och kanske inte ens under 2014, beroende på i vilket län man råkar bo.

Det gamla syftet ”att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 gigawattimmar under stödperioden.” är en relikt som står kvar oförändrad i förordningen sedan 2009. Det är idag en alltför låg siffra. Med de förändringar som gjorts i förordningen och med de installationer som kommer att göras utan investeringsstöd kommer man utan vidare att nå det dubbla under 2013.

Vi får dock, trots synpunkterna ovan, komma ihåg att det viktigaste för framtiden är att vi får ett bra arrangemang för nettodebitering eller motsvarande. Regeringens utredning om nettodebitering ska vara klar senast i juni i år. Det blir intressant att se vad den kommer fram till.

Sveriges största solcellsanläggning 442 kW – hur länge?

Vi kunde nyligen läsa i Ystads Allehanda och DN att den största solcellsanläggningen i Sverige tagits i drift utanför Simrishamn. Det står i en artikel att det är 1804 moduler och i den andra att modulerna är på 245 W styck så det blir 442 kW installerad i effekt om uppgifterna i artiklarna stämmer. Klart störst i Sverige. Med den angivna kostnaden på 8,5 miljoner kronor enligt Ystads Allehanda blir det 19 232 kr/kW. Det framgick inte om den angivna kostnaden var med eller utan moms.

Det finns även ett inslag i SVT. Där anges att man räknar med att producera 350 000 kWh/år, vilket skulle motsvara 792 kWh/kW och år. Detta är en alltför låg uppskattning. I Ystads Alllehanda anges dock 440 000 kWh/år vilket motsvarar 995 kWh/kW, vilket är mera korrekt för en anläggning som är optimalt orienterad och utan skuggning. Detta stycke revideras 10/1 eftersom jag missat angivelsen i Ystads Allehanda.

Det höga investeringsstödet på 3,35 miljoner kronor beror på att man delat upp anläggningen på mer än en fastighet. I nuvarande förordning för investeringsstöd till solceller, som började gälla 1 november 2011, är stödet maximerat till 1,5 miljoner kronor per fastighet om solcellssystemet byggs på mark och i den föregående förordningen var det max 2 miljoner kronor per fastighet. Vad det blir i den förordning som börjar gälla från 1 februari i år återstår att se.

Vi får väl se hur länge anläggningen utanför Simrishamn får vara störst i Sverige. Det finns planer på betydligt större anläggningar i Sverige. Följande info finns på hemsidan för Kraftpojkarna:

”Kraftpojkarna avser att bygga Sveriges första megawattpark längs E18 mellan Västerås och Enköping.

Parken beräknas att tas i drift under senare hälften av 2013. Förhandlingar sker nu med trafikverket, länsstyrelsen och berörda myndigheter för bygglovsförfarandet.”

Ny förordning om investeringsstöd till solceller låter vänta på sig

Det är segt nu…

Den 20 december gjorde Näringsdepartementet en pressrelease med rubriken “Klart med villkoren för investeringsstödet till solceller”. Klart och klart… De enda av de nya villkoren som angavs i pressreleasen var att investeringsstödet till solceller sänks till 35%, från nuvarande 45%, från och med 1 februari 2013.

Den nya förordningen är inte offentliggjord ännu och därmed vet vi inget om takbeloppet för de stödberättigade kostnaderna och maxbeloppet per anläggning. Vi vet inte heller om man tänker sig att ha samma villkor under hela perioden 2013-2016 eller om man tänker sig en succesiv nedtrappning. Det sistnämnda vore det rimliga, det är så man gör i exempelvis Tyskland med sina inmatningstarifferna. Vad Näringsdepartementet tycker återstår att se.

Undrans varför förordningen inte släpptes direkt efter pressreleasen om det nu var “klart” med villkoren?

 

Drag i solcellerna under gårdagen!

I inlägget den 16 december skrev jag om att maxeffekten bara blev 75 W och 0,188 kWh (0,056 kWh/kW) under den helmulna dag som var då. Igår blev det äntligen en solig decemberdag. Då gav solcellerna som mest 1 279 W och 3,19 kWh (0,95 kWh/kW) blev producerade. Bäst i årets snöiga och solfattiga december! I diagrammet nedan ser man att det var en stor svacka i elproduktionen under en trekvarts timme från 10:50. Det berodde på att det låg ett relativ stort moln och skymde solen under den tiden.

Jag ritade även in solinstrålningen i diagrammet. Den genererade effekten är i princip proportionell mot solinstrålningen, förutom att hänsyn måste tas till temperatureffekter eftersom verkningsgraden hos solceller sjunker med ökande temperatur. Effektkurvan följer kurvan för solinstrålning väldigt väl från ungefär 11:30. Dessförinnan ligger effektkurvan lägre än solinstrålningskurvan. En orsak till detta kan vara att solcellsmodulerna i öster delbeskuggas på grund av träd, men att referenssolcellen som mäter solinstrålning sitter längre åt väster och att den därmed inte drabbas av denna delbeskuggning. En bidragande orsak under åtminstone tidig förmiddag kan även vara att tre av solcellsmodulerna hade lite is i nederkant vilket kan ha minskat solelproduktionen på den strängen.

En lite skum sak med solinstrålningsmätningen är att den visar för lågt värde. Maxvärdet under dagen för den referenssolcell från SMA vi använder och som sitter med samma lutning som modulerna var 229 W/m2. Med denna solinstrålning borde vi inte kunna få 1 279 W i toppeffekt med tanke på att den nominella effekten är 3,36 kW (uppmätt vid 1 000 W/m2 och 25°C). SMA:s referenssolcell är gjord av amorft kisel och den har i IEA PVPS Task 13 angetts kunna ha kraftigt avvikande värden under vissa förhållanden. Man bör hellre ha en referenssolcell av kristallint kisel.

Snart är det dags för årssummering. Det har inte varit lika soligt i år så det har blivit mindre solel än i fjol.

Solcellseffekt och solinstrålning en solig decemberdag. 2012-12-28

Solcellseffekt och solinstrålning en solig decemberdag. 2012-12-28

 

Snösväng på taket idag

Vid dagens töväder rasade snön självmant av från sex av våra 14 solcellsmoduler. Kunde inte motstå frestelsen att sopa bort snön (närmare 2 dm) från de övriga modulerna. Tyvärr sitter de så till att snön inte glider av så lätt på dem, eftersom den avglidande snön fastnar mot ett snedtak, så därför behövs där hjälp.

Jag kan på en gång säga att snörengöring av solcellsmoduler inte rekommenderas, eftersom man vinner så lite på detta och man riskerar att skada både solcellsmodulerna och sig själv om man har otur. Som forskare är jag dock nyfiken på hur solelproduktionen är även vintertid, så jag tog mig friheten att köra lite ”vardags-edge” på taket. Vi har en stege på taket bland solcellsmodulerna och den är i stort sett en nödvändighet, utan takstegen skulle jag inte ge mig upp på taket.

Solcellerna gav 0,225 kWh (= 0,067 kWh/kW) idag till ett värde av ungefär lika många kronor. Men det var ändå lite fascinerande att solcellerna gav som mest 142 Watt under denna helmulna dag just innan det började regna redan på sen förmiddag, se diagrammet här nedan.  Variationerna runt kl. 10.00 berodde nog på att jag höll på med snösopningen då och att modulerna därmed var snötäckta i lite varierande grad eftersom jag var tvungen att skjutsa snön från den ena sidan till den andra.

Vi får hoppas på en fin och solig vinterdag snart som jämförelse!

Huum… Dagens regn övergick under kvällen till blötsnö och i skrivande stund (19:30) är det 1 cm blötsnö på solcellerna. Nåja, i morgon ska det bli plusgrader och då bör den smälta bort.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Investeringsstödet till solceller sänks till 35%

Enligt en pressrelease beslutade Näringsdepartementet idag att sänka investeringsstödet för solceller till 35%, från nuvarande 45%, från och med 1 februari 2013. Sänkningen var mindre än vad åtminstone jag förväntat mig.

En viktig fråga är också om man tänkt sig att behålla 35% under hela den kommande stödperioden 2013-2016. Det kan vara att man tänkt sig att procentsatsen ska vara lika under alla fyra åren och då kommer den i sådana fall att bli alltför hög under de kommande åren. Det rimliga vore att sänka procentsatsen varje år, på samma sätt som man i exempelvis Tyskland succesivt minskar stödet i form av inmatningstariffer, för att stimulera prissänkningar på solcellssystem.

Den sänkta procentsatsen innebär att marknaden för solcellsanläggningar som får investeringsstöd ökar från 128 miljoner år 2012 till 164 miljoner år 2013, givet att 60 miljoner per år, varav 2,5 miljoner för administrativa kostnader, funnits i regeringens budget för investeringsstöd under både 2012 och 2013.Om en sänkning gjorts till exempelvis 30% hade marknaden istället blivit 192 miljoner under 2013.

I pressreleasen anges att “För den som redan ansökt om stöd och slutfört sitt projekt före den 1 februari 2013 gäller de tidigare villkoren. Ansökningar som lämnats in men som Länsstyrelsen inte beslutat om ännu hanteras enligt den nya förordningen.”

Vad gäller takbeloppet för de stödberättigade kostnaderna och maxbeloppet per anläggning framgår det inte av pressreleasen. Återkommer till det när hela texten i förordningen blir tillgänglig.

Hur mycket solel blir det en mulen vinterdag?

Är solcellerna snötäckta blir solelproduktion i stort sett noll. Är snötäcket tunt kan lite av solinstrålningen gå igenom snötäcket men är snön för tjock blir solelproduktion noll.

Igår kväll när det var några tiondels grader över noll passade jag på att sopa av snön från solcellsmodulerna. Inte på grund av det är någon ekonomisk lönsamhet i detta utan därför att jag ville kunna jämföra med ett snötäckt system. Idag var det en gråmulen vinterdag hela dagen och det blev bara 0,188 kWh = 0,056 kWh/kW solelproduktion. Max effekt var 75 W och medeleffekt 42 W under de 4,5 timmar som det var någon solelproduktion, se diagrammet.

Förutom att solinstrålningen är mycket låg mulna decemberdagar blir effekten så låg att man får en låg verkningsgrad hos växelriktaren, se inlägget Verkningsgrad för växelriktaren beräknad från 5 mars 2011.

Under normalperioden 1961-1990 svarade december i genomsnitt för 0,7% av solinstrålningen enligt SMHI:s mätningar. Längre söderut i Sverige blir andelen lite högre. I Lund var det 1,0% under normalperioden 1961-1990. Man ska därför inte vara alltför ledsen om solcellsmodulerna varit snötäckta under december.

Effekt från solcellsystemet 2012-12-16, som var en helmulen vinterdag.

Effekt från solcellsystemet 2012-12-16, som var en helmulen vinterdag.