EWEA (The European Wind Energy Association) har publicerat rapporten “Wind in power 2013 European statistics”. I den kan man utläsa att installerad effekt ligger sol (11,0 GW) och vind (11,2 GW) i topp. Trea ligger gas (7,5 GW), men mera gas har tagits ur drift än vad som nyinstallerats. Förutom gas minskar även kol och olja i installerad effekt i EU. Andelen förnyelsebar energi ökar alltså i EU och den fossilbaserade går tillbaka.
Nyinstallerad effekt i EU 2013. Källa: EWEA Wind in power 2013.
Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…
1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.
2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.
3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.
OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.
Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?
4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?
Idag invigde energiminister Anna-Karin Hatt tillsammans med Kenneth Jönsson, VD Mälarenergi, Ulla Persson, kommunalråd i Västerås och ordförande i Mälarenergi samt Magnus Hellberg, VD Kraftpojkarna, Sveriges första MW-solcellspark, som ligger mellan Västerås och Enköping omedelbart norr om E18, där den kan ses av alla passerande bilister.
Ett par hundra personer deltog i den lyckade invigningen. En bildskärm visade att solcellerna gav en del energi även i det helmulna vädret.
Anna-Karin Hatt var väl påläst om solenergi. Hon berättade att man vill stödja fler att producera sin egen energi och att man i förra veckan lade ut en lagrådsremiss, som ska ge en skattereduktion på upp till 18 000 kr/år för överskottsel som matas in till nätet. Man får dock ha i minnet att skattereduktionen är begränsad till mängden köpt el, max 30 000 kWh och max 100 A säkring. För en småhusägare kommer överskottet av solel som matas in till nätet inte att bli så stort, det rör sig snarare i intervallet 500 – 3 000 kr (ca 800- 5 000 kWh i överskott) per år för de allra flesta småhusanläggningar. För bostadsrättsföreningar och företag är den höjda gränsen för avdraget, jämfört med utredningens förslag som kom i juni 2013, en klar förbättring!
På Anna-Karins Hatts blogg finns det dagsfärska inlägget “Solelen växer snabbast av alla“.
Jag berättade om forskningsprojektet som drivs med mig som projektledare och gästforskare på Mälardalens Högskola. Jag började att berätta att när jag var student en gång i tiden vid Uppsala Universitet lyssnade jag på en föreläsning av den nyblivna svenska nobelpristagaren Kai Siegbahn. Han öppnade med att ta en bild på församlingen. Det gjorde jag också och resultatet ser du här nedan. Jag glömde dock i hastigheten bort kopplingen att säga att vi inte förväntar oss ett Nobelpris för vårt projekt men att det säkerligen kommer att ge mycket nyttig information. Projektets syfte är att öka förståelsen för hur framtida solcellsinstallationer bör utföras i Sverige på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och därmed bli en ledsagare för ökad solelproduktion i Sverige.
Media (ett urval…)
Invigning Solcellsanläggningen Solparken. Regeringskansliet.
Solcellspark utanför Västerås invigd. P4 Västmanland.
Ministern invigde gigantisk solpark. Enköpings-Posten.
Invigning av solcellspark. Vestmanlands Läns Tidning.
Här invigs Nordens största solcellspark – i Västerås. SVT.
TV4 nyheter.
Nu kan du köpa el från Nordens största solpark. Mälarenergi.
Sveriges största solcellspark invigd. ABB:s hemsida.
MDH-projekt presenteras när Nordens största solpark invigs. Mälardalens högskola.
Sveriges största solcellspark klar. Egen El.
Nordens största solpark invigd. Slussen.biz.
Nordens största solcellspark i drift. Elinstallatören.
Sveriges första MW-park. Svensk Solenergi.
PS. När jag i mitten av oktober skrev att det var Nordens största solcellspark var det en dansk läsare som påpekade att det fanns en större solcellspark på väg i Danmark. Det var då lite oklart när den skulle bli klar och jag undvek därför att kalla den Nordens största i dagens inlägg. Det verkar som att den danska anläggningen på 2,1 MW hos Danfoss hann före eftersom det i en dansk artikel skriven 24 januari står att den “er installeret“.
Fick verifierat den 6/2 av två personer från GAIA att den danska anläggningen var i drift i december och att den invigdes 3/2.
Se även artikeln “Danfoss 2.1MW Solpark indviet” från 11 mars 2014. Där står att den kopplades in till nätet i december 2013.
Anna-Karin Hatt (längst till höger) invigde idag Sveriges första MW solcellspark.
Christian Tapper, Kraftpojkarna, samtalar med Anna-Karin Hatt, Energiminister.
Vy från scenen när jag skulle börja mitt tal.
Inkopplingen klar. Från vänster Magnus Hellberg, Kraftpojkarna, Anna-Karin Hatt, Energiminister, Ulla Persson, ordförande Mälarenergi och Christer Jönsson, VD Mälarenergi.
Sara Malmgren, Energimyndigheten, berättade om bakgrunden till forskningsprojektet.
MW-parken. Mäktig syn.
MW-parken redo. Så här såg det ut för de som passerade på E18 på väg till Västerås i morse.
Det blev 21,6 kWh (6,43 kWh/kW) solel under januari. Under 2011-2013 gav januari 48, 50 och 51 kWh. Årets januari blev därmed glåmig i jämförelse med föregående år… Det var mest mulet väder och även några dagar med snötäckning vilket nollade produktionen dessa dagar. Bästa dag blev 17 januari med 4,73 kW, som var den enda(!) riktigt soliga dagen. Det var också enda dagen med mer än 3 kWh, att jämföra med ifjol då det var 8 dagar med mer än 3 kWh solel.
Diagrammet nedan visar en jämförelse per januaridygn med 2013.
Jämförelse solelproduktion per dygn under januari 2013 och januari 2014.
Torsdag den 6 februari hålls utbildningsdagen ”Installera SolEl på rätt sätt” hos SP i Borås. Denna dag hålls som en avslutning av det nuvarande svenska engagemanget i IEA PVPS Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems som pågått sedan 2010 och som avslutas i april 2014. Dock planeras en fortsättning till 2017, men beslut om denna förlängning är inte fattat av IEA ännu.
Sveriges representanter i arbetet är för närvarande Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Johan Paradis, Energibanken och Anne Andersson, SP. Arbetet finansieras av Energimyndigheten och de deltagande parterna.Vi har sett ett behov att förmedla kunskapen för att minska misstag inom installationer av solel i Sverige och arrangerar därför denna dag.
Det är 70 anmälda och därmed lapp på luckan!
Den 5 februari invigs Sveriges första MW-solcellspark mellan Västerås och Enköping av energiminister Anna-Karin Hatt.
Solparken är ett samarbete mellan Kraftpojkarna och Mälarenergi. Kraftpojkarna har byggt och äger solcellsparken. Mälarenergi köper in solelen och säljer den vidare till sina kunder.
Mälardalens högskola bedriver ett forskningsprojekt tillsammans med Kraftpojkarna och Mälarenergi som heter “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” med gästforskare Bengt Stridh som projektledare, som kommer att kort berätta om projektet vid invigningen. Projektet har beviljats stöd av Energimyndigheten. I projektet kommer bland 10 mindre solcellssystem på några kW vardera att följas i detalj.
Mälarenergi kommer att utvärdera eventuell påverkan på mellanspänningsnätet, dit solelen matas in.
En artikel finns på Mälarenergis hemsida: Nu kan du köpa el från Nordens största solpark.
Så heter årets tema för Västmanlandsakademien 2014 som hålls idag söndag den 2 februari. Det blir flera föredrag och en efterföljande diskussion på Västerås slott med landshövding Ingemar Skogö som värd. Jag deltar med föredraget “Solceller på varje hus i framtiden!?”.
Västmanlandsakademien, som har 24 ledamöter, instiftades på initiativ av dåvarande landshövding Mats Svegfors i januari 2002. Tanken bakom Västmanlandsakademien är att engagera forskare och andra kunniga män och kvinnor som är verksamma i Västmanland.
En intressant och viktig fråga med det nya skatteförslaget om skattereduktion för överskottsel är hur stor solcellsanläggning man kan sätta upp inom begränsningen att man som mest kan få skattereduktion för lika mycket el som man köper eller max 30 000 kWh. Gränsen 30 000 kWh ger ingen begränsning för en normal småhusägare eftersom en sådan anläggning skulle kräva en yta som är mycket större än ett normalt småhustak.
Den möjliga effekten man kan installera blir lite överraskande oberoende av hur mycket av solelen man använder själv och blir helt enkelt den mängd el man köper utan solceller (kWh/år) dividerat med utbytet för solcellerna (kWh/kW och år). Detta visas i beräkningen nedan.
Om man exempelvis använder 5 000 kWh innan man installera en solcellsanläggning och utbytet är 1 000 kWh/kW kan man installera en 5 kW solcellsanläggning som kommer att producera 5 000 kWh/år. Om egenanvändningen är 50% kommer 2 500 kWh att användas direkt i huset och 2 500 kWh bli överskott som matas in till nätet. Man kommer då att minska mängden inköpt el till 2 500 kWh. Om egenanvändningen istället skulle vara 25% skulle 1 250 kWh användas direkt i huset och 3 750 kWh bli överskott, medan mängden inköpt el skulle öka till 3 750 kWh.
Ytan på solcellsanläggning beror på modulernas verkningsgrad. Om modulerna har 15% verkningsgrad blir modulytan 1/0,15 = 6,67 m2/kW och en 5 kW stor anläggning skulle då få 33,3 m2 modulyta. Den totala ytan kan bli något större eftersom kan det krävas ett litet avstånd mellan modulerna beroende på hur fastsättningssystemet är utformat.
Den första tabellen nedan visar hur stor solcellseffekt man kan installera beroende på vilken elanvändning man har före installationen av en solcellsanläggning och utbytet för solcellsanläggningen.
Den andra tabellen visar hur stor modulytan blir vid en modulverkningsgrad på 15%.
Hus med låg elanvändning kan producera lika mycket solel som mängden köpt el utan solceller på årsbasis, men en begränsning blir att de inte kan få skattereduktion för all överskottsel om de fyller sina tak med solceller för man kommer då att få ett överskott som är större än mängden köpt el.
k = köpt el utan solceller (kWh/år)
K = köpt el med solceller (kWh/år)
Ö = överskottsel som matas in till nätet (kWh/år)
P = installerad solcellseffekt (kW)
y = utbytet (kWh/kW och år)
e = egenanvändning av den producerade solelen (%)
K = k – P*y*e
Ö = P*y*(1-e)
K = Ö => k-P*y*e = P*y*(1-e) = P*y – P*y*e => k = P*y => P = k/y
Maximal solcellseffekt (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).
Maximal modulyta om modulerna har 15% verkningsgrad (svarta siffror) som kan installeras om överskottet som matas in till nätet får vara högst lika stort som mängden köpt el, som funktion av utbytet (blå siffror) och elanvändningen före installation av solcellerna (röda siffror).
I ett nytt lagförslag som regeringen lämnar till lagrådet i dag om skattereduktion för överskott från småskalig elproduktion sätts säkringsnivån till max 100 A och maximala avdraget till 30 000 kWh/år, dock högst så många kWh el som tagits ut (köpts) från anslutningspunkten under året. Lagen föreslås börja gälla från 1 juli 2014.
Källa: Sverigesradio. Se även Anna-Karin Hatts blogginlägg från idag.
Lagförslaget är förmånligare än utredningsförslaget “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46 som kom i juni 2013, som föreslog max 63 A och max 10 000 kWh/år. Det är bra att säkringsgränsen höjdes. Det gör att även bostadsrättsföreningar kan dra nytta av förslaget, om de betalar skatt. För småhusägare spelar det ingen större roll att maxgränsen höjs från 10 000 kWh till 30 000 kWh/år eftersom man på ett småhustak normalt sett inte får så mycket som 10 000 kWh/år i överskott, speciellt med tanke på randvillkoret att man skattereduktion gäller högts den köpta mängden elen som sjunker när man installerar solceller! Däremot kan ha en inverkan för andra målgrupper, exempelvis lantbrukare som ofta har tillgång till stora takytor.
Utredningen föreslog 2 gånger energiskatten = 2 x 29,3 öre/kWh = 58,6 öre/kWh = ca 60 öre/kWh om man avrundar det. MEN, jag ser att regeringen har justerat detta förslag:
“Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.”, se sidan 22 i lagrådsremissen. Det är bra att det därmed inte blir en koppling till var man råkar bo.
Förutom skattereduktion kan man liksom tidigare sälja sin överskottsel till marknadspris (exempelvis Nord Pool spotpris, eventuellt med något-några öres avdrag per kWh) och dessutom få en liten ersättning från nätägare för deras minskade överföringsförluster (6 öre/kWh hos Vattenfall) samt att man är berättig till elcertifikat för hela sin solelproduktion (genomsnittlig värde 20 öre/kWh under senaste året). Det verkar en del ha missat som kommenterat inlägget på SR.
Se även tidigare inlägg om skillnad i värde av solel vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion.
En intressant fråga är vad som kommer att hända med elhandelsersättningen för överskottselen där en del elbolag idag betalar 1 kr/kWh. Min tro att är att dessa ersättningsnivåer kommer att sänkas och Nord Pool spotpris kommer att bli den vanligaste ersättningen. Under 2013 var medelpriset 34,077 öre/kWh i område SE3 och under 2012 var det 28,194 öre/kWh. Med Nord Pool spotpris i nivå med det under 2013 skulle ersättningen för överskottsel med det nya lagförslaget därmed bli följande där vi bor:
Nord Pool spotpris: 34 öre/kWh.
Energiersättning från nätbolaget (Vattenfall): 6 öre/kWh. Varierar mellan olika nätbolag.
Skattereduktion: 60 öre/kWh (justering gjord 31/1 efter att ha läst lagrådsremissen)
Ersättning för elcertifikat: 20 öre/kWh (medelpris senaste året). I minskande?
Ersättning för ursprungsgarantier: 0 öre/kWh (svårsålda pga låga värdet? ~2 öre/kWh)
SUMMA: 120 öre/kWh.
Värdet av den solel man använder direkt i sitt hus skulle liksom tidigare vara lika som det rörliga elpriset.
När det gäller elcertifikat jag påpekat många gånger tidigare att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion. De flesta har därför avstått från att ansöka om godkännande av tilldelning av elcertifikat. Man kan dock få tilldelning av elcertifikat för överskottsel utan någon extra kostnad som småhusägare. Däremot är det idag inte lönsamt att försöka få elcertifikat för hela sin elproduktion, vilket man är berättigad till enligt lagen om elcertifikat, på grund av man då behöver betala för en extra elmätare för mätning av solelproduktionen och ett årligt mätabonnemang som kostar minst ca 1 500 kr/år. En reformering behövs av elcertifikatsystemet!
SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI åren 1961-1990.
Sverige hade betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Mest sol var det vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Växjö var dock årets vinnare med tanke på att de hade otroliga 14,5% soligare än under ett normalår! I Norrlands inland var det inte lika soligt. Kiruna hade 0,8% under ett normalår och Östersund 0,3% över ett normalår. Ostkustens Stockholm och Svenska Högarna var 3% bättre än västkustens Göteborg och Nordkoster. Trots sitt sydliga läge hade Lund 0,6% lägre solinstrålning än Stockholm.
Notabelt är solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2013. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±20%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1050 kWh/m2 ±12% (om man undantar Härjedalen, Jämtland och Lappland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.
Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.
Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).
Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.
Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.
Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.
Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.