Juni är på väg att bli årets bästa solelmånad. 328,3 kWh (97,7 kWh/kW) hittills. Det behövs i snitt 8,75 kWh (2,6 kWh/kW) per dag under de återstående dagarna i juni för att skörden ska bli bättre än maj månads 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det ska inte vara något problem att få denna skörd. Juni månad har under 2011-2013 gett 396-441 kWh. Med tanke på väderprognosen finns ingen chans att det ska bli junirekord, så vi får nöja oss med att juni blir bästa månad hittills i år. Möjligheterna öppnar sig för juli ta titeln årets månad…

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Dagens Eko hade ett inslag i morse om skattereduktionen för överskottsel (ca 8 minuter in i inslaget). Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och energiminister Anna-Karin Hatt uttalade sig. Inga nyheter presenterades från regeringshållet.

En reporter från SVT hörde detta inslag och kontaktade mig i morse för en intervju. Som vanligt med radio och TV är det snabba ryck så klockan 10.00 gjordes intervjun utanför Mälardalens Högskola. Inslaget skulle sändas i SVT i kväll enligt reportern men jag hittade det inte när jag kollade SVT Play som hastigast i kväll. Min poäng var att hanteringen av frågan om nettodebitering som pågått i närmare 7,5 år utan att det finns ett användbart förslag har varit för långsam. Vi borde kunna bättre…

Det visade sig att inslaget tydligen kom dagen efter i Västmanlandsnytt “Ingen skatterabatt för egen el“.

Göteborgs-Posten hade igår debattartikeln ”Rimliga villkor för solel får inte dröja längre”, undertecknad av Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och Solkompaniet, Svensk Solenergi, WWF, Telge Energi och Skellefteå Energi. De ville att riksdagen skulle rösta igenom liggande förslag om skattereduktion för privatpersoner (“hushållen”) i väntan på att man omformar texten i förslaget för företag. Fast regeringen har sagt att EU tyckte att man med nuvarande skrivning inte skulle kunna ta med de som redan har solceller installerade och sista dagen för omröstning i riksdagen är på torsdag (= orimligt kort tid att agera), så det verkade som att skribenternas förslag hamnade fel i tiden.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

Skatteverket har i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni angett att:

• ”Solcellsanläggningen medför inte att man har näringsverksamhet. Inkomsterna beskattas i stället som kapitalinkomst enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen som produkt från en privatbostad. I många fall blir det ingen inkomstskatt eftersom man varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från de totala inkomsterna av varje fastighet.”

Detta är i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala inkomstskatt på intäkterna från en solcellsanläggning.

• ”Bedömningen att verksamheten inte är näringsverksamhet har betydelse även för energiskatten. Elen från solcellsanläggningen undantas från skatteplikt och producenten är inte skattskyldig, även om el matas in på elnätet och överlåts. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.
  Detta gäller under förutsättning att
  • Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
  • Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
  • Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

Detta är också i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala energiskatt. Frågan om energiskatt gäller för övrigt bara egenanvänd el.

•  ”Registrering för mervärdesskatt. Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.
  I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.
  Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.”

Detta är en nyhet. Den 7 maj sände P1 Klotet radioprogrammet ”Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen”. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens reform vad gäller skattereduktion för överskottsel. Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska man inte behöva redovisa moms”. Lyssna på Hatt: ”Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms”, som är ett utdrag ur programmet.

Vilka effekter skulle momsregistering få?

Momsregistrering skulle betyda att

• Elbolagen måste börja betala ut moms på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet. Kallas utgående moms för solcellsägaren.
• Solcellsägarna måste momsregistrera sig.
• Solcellsägarna måste varje år göra en momsdeklaration.
• Solcellsägarna måste betala in den moms man fått utbetald från elbolagen till staten.
• Om solcellsägarna skulle välja att inte momsregistrera sig skulle man bli tvungen att skänka bort sin överskottsel.
• Skatteverket måste följa upp att man deklarerar sin moms och att man att betalar in den deklarerade momsen.
• Momshanteringen skulle bli ett nollsummespel för solcellsägaren, men staten skulle få in lite extra pengar i moms.

Det är i och för sig inte svårt att momsregistrera sig, redovisa moms eller betala in den utgående momsen, MEN det blir en absurt stor administration för lite pengar till staten.

Vid årsskiftet fanns ca 34 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Med en uppskattad (statistik saknas) produktion på 900 kWh/kW blir det ca 31 GWh solel per år. Hur stort överskott som matas in till nätet finns inte heller någon statistik på. Låt säga att det var 10 GWh/år 2013 och ökar till 15 GWh/år under 2014. Vi vet inte heller vad en solcellsägare i genomsnitt får betalt för sin överskottsel. Ersättningen varierar idag mellan Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh och 1,50 kr/kWh. En del kanske inte får någon ersättning om man inte brytt sig om att teckna ett avtal om försäljning av sin överskottsel. Låt oss anta ett genomsnitt är 50 öre/kWh, exklusive moms. Momsen blir då 50*25% = 12,5 öre/kWh. Med ett överskott på 15 GWh/år (15 miljoner kWh/år) under 2014 skulle det totala momsbeloppet bli 15*0,125 = 1,875 miljoner kr.

I framtiden kan vi förvänta oss att alla småhusägare kommer att ha solceller på sitt hus. Det finns 1 miljon företag i Sverige och ca 2 miljoner småhus (enligt SBC:s statistisk årsbok 2013, s. 161). Om vi tänker oss att alla husägare får ett solelöverskott som man säljer skulle 2/3 av alla momsregistrerade i Sverige vara småhusägare, som var för sig skulle hantera småbelopp på någon-några hundralapper i moms. Känns detta vettigt? Nej. En sådan administrativ koloss strider mot sunt förnuft och bör därför stoppas.

Det vore en annan sak om momsregistrering skulle innebära att man även skulle få dra av ingående moms för omkostnader vid inköp och drift av solcellsanläggningen, som vore det logiska när man momsregistrerar sig. MEN, mycket märkligt är det Skatteverket skriver att ”Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad”.” Det betyder att privatpersoner inte skulle få dra av en den ingående moms som uppstår vid inköp och drift av solcellssystemet. Hela syftet med att österrikaren drog det till EU-domstol enligt EU-domen i mål C‑219/12 var just att han ville ha tillbaka momsen på sin investering. Det står uttryckligen att en av de två punkter EU-domen gällde var att ”…angående avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus”. Jag har därför svårt att förstå att Sveriges avdragsförbud för moms skulle hålla i en EU-domstol.

Vad göra?

Det är upp till politikerna i regering och riksdag att se över regelverket. Det finns två alternativ när det gäller privata solcellsägare som säljer små mängder överskottsel:

1. Endera ser man till att ta bort kravet på momsregistering.
2. Eller också ser man till att ta bort avdragsförbudet för ingående moms.

Den nuvarande hybrid mellan alternativ 1 och 2 som Skatteverket kommit fram till är ologisk. Jag tror att många småhusägare känner sig obekväma med tanken på att behöva hantera moms, även om det i praktiken inte är svårare än att inkomstdeklarera. Vi kan jämföra med elcertifikaten där bara 581 solcellsanläggningar med 12 MW installerad effekt var godkända för elcertifikat 1 april 2014. Det är bara ca 35% av den installerade nätanslutna solcellseffekten. Små elproducenter upplever elcertifikatsystemet som för krångligt och låter därför bli att ansöka om godkännande för elcertifikat.  Samma sak tror jag gäller momsregistering. Många småhusägare skulle välja bort momsregistering och därmed bli tvungna att skänka bort sin överskottsel.

Vi behöver ett enkelt och logiskt regelverk för de små elproducenter som tar tillvara våra möjligheter med småskalig elproduktion.

Kamomill. Källsta 6 juni 2014.

Konferensen rullar på. Vaknar tidigt på grund av den stora tidsskillnaden, 8 timmar. Hinner inte skriva om alla föredrag och postrar jag tittar på under konferensen men här nedan är i alla fall ett smakprov.

Hann även med en timmes besök i en botanisk trädgård (Denver botanic gardens) och blev mycket nöjd över att där även se Broad-tailed hummingbird (Bredstjärtad kolibri). Kolibrier är fascinerande små och kvicka…

Föredrag

Jun Lin, Tokyo Electrics, började dagen med föredraget “Blazing new paths to high efficiency amorphouis silicon based solar modules“. Det här med medförfattare går ibland till överdrift. I detta föredrag angavs 35! bidragsgivare.

Mycket siffror om verkningsgrader. I föredraget nämndes 10,11% som högsta verkningsgrad för solceller av amorf tunnfilm av enbart kisel (a-Si) från AIST. För tunnfilmssolceller med skikt av a-Si och mikrokristallint-Si (μ-Si) angavs 12,6% från EPFL som nytt världsrekord. I NREL:s diagram över utvecklingen av cellverkningsgrader anges dock bästa cellverkningsgrad för stabiliserade solceller av amorft kisel (a-Si) till 13,4%. Jun gjorde skillnad på verkninsgrader initialt och efter stabilisering. I ett exempel för moduler med storlek 1100 x 1300 mm anges verkninsgraden initialt till 12,9% medan den sjönk till 11,7% efter stabilisering. Det var vad man nått vecka 10 i år. Man hade senare gjort ett nytt “certified record” för moduler på 13,1% initialt vecka 14. Någons tabiliserad verkningsgrad angavs inte för den modulen, man hade väl inte fått detta resultat ännu.

Jun påpekade att “setting record is something, manufacturing is another”. Det är med andra ord inte trivialt att överföra världsrekord på små labceller till moduler i kommersiell  serieproduktion.

Kinesiska Hanergy var störst på amorft kisel och hade över 3 GW installerat 2012. Om jag fattade det rätt motsvarade det 2/3 of den installerade effekten för amorft kisel i världen eller alternativt menade han att Hanergy hade 2/3 av dagens produktionskapacitet för a-Si.

I en fråga från publiken hävdades att i Kina krävdes minst 12% stabiliserad modulverkningsgrad för att kunna sälja solcellsmoduler baserade på amorft kisel på den kinesiska marknaden. Jun svarade att man nästan hade nått denna verkningsgrad. Huum… om det nu deta krav stämmer är så kan man undra var kinesiska Hanergy säljer sina moduler? Eller var det så att man hade andra krav för företag utanför Kina? Det var inte solklart för mig…

Min kommentar. Amorft kisel har haft svårt att på allvar konkurrera med kristallint kisel på grund av en lägre verkningsgrad och därför jobbar man hårt med att försöka höja verkningsgraden. Men eftersom verkninsgraden för andra kommersiella solcellstekniker (kristallint kisel, CdTe och CIGS) också ökar lär man få det fortsatt tufft.

Se även Wednesday highlights, som skrivits av konferensorganisationen.

På plats i Denver för 40 th IEEE Photovoltaic Specialists Conference (PVSC).

1171 “abstracts” har lämnats in till konferensen. 504 från USA. Näst flest från Japan med 79. Europa har 216, varav 2 från Sverige med svenska förstanamnn. Finns även ett tredje bidrag med svenska författare, men där förstanamnet är från Tyskland och det räknades väl därför som tyskt i statistiken. Norge slår oss klart med 7 bidrag…

Får se om jag hinner skriva lite om föredragen senare. Utställningen är jämfört med PVSEC mycket liten, där det verkade vara företag som säljer konsulttjänster eller analysutrustning. Det fanns inga tillverkare av moduler eller växelriktare.

Här är Monday highligths som organisatörerna av konferensen sammanställt.

Har en pågående maildialog med Skatteverket.

Började med frågan (avsänt 7 april)

1. Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?

Svaret blev (avsänt 16 april)

Hej Bengt

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

… sedan följde ett utdrag av detta ställingstagande…

Eftersom svaret inte gav ett tydligt ja eller nej tyckte jag inte att det var tillräckligt klargörande. Därför blev en följdfråga

Hej,

Tack för svar! Detta ställningstagande hade jag sett innan och det hjälper en bit på vägen, men eftersom ställningstagandet hänvisar till en lag blir en följdfråga vad som menas i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

… ”

Anser Skatteverket att min fru och jag ”yrkesmässigt levererar elektriskt kraft” enligt skrivning ovan i lagen om skatt på energi, med de förutsättningar som vi nämnt i vår ursprungliga fråga?

Begreppet yrkesmässigleverans är alltså centralt i lagtexten. Svaret på min andra fråga blev (avsänt 3 juni):

Hej Bengt

I din ursprungsfrågeställning har jag klipp det här ex.

Skillnaden mellan yrkesmässigt levererar elektriskkraft:

Ingen leverans –Ungefär hälften av elen använder vi själva

Yrkesmässigleverans – hälften av elen blir ett överskott som matas in till nätet. Om vi antar ett rörligt elpris på 1 kr/kWh blir värdet av den egenanvända elen ca 1350-1450 kr/år. Överskottselen säljer vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh och intäkten för den elen blir då ca 2025-2175 kr/år.

Inte heller denna gång innehöll svaret ett ja eller nej. Svaret var skrivet på tafflig svenska med ett par felstavningar, ett syftningsfel, en förkortning och två ihopskrivningar men Skatteverket verkar tycka att vår försäljning från privatpersoner av ca 1350-1450 kWh/år med en intäkt på ca 2025-2175 kr/år är en yrkemässig leverans. Huum, sug på ordet yrkesmässig. Hur tolkar du det? Borde inte det vara något man livnär sig på? Att sälja överskottsel för ett par tusenlappar per år är definitivt inget man livnär sig på, så det verkar absurt att kalla det yrkesmässigt. Jag svarade

Hej,

Tack för svar! Dock var ert svar lite svårtolkat.

1. Menar ni att den överskottsel vi säljer är yrkesmässig leverans men att den el vi använder själva inte är yrkesmässig leverans?

2. Jag skulle i sådana fall vilja veta på vilka grunder ni anser att vår elförsäljning är “yrkesmässig”? Dvs, vad krävs för att en verksamhet ska betraktas som yrkesmässig?

Vår lilla elförsäljning av överskottsel är på inget sätt en näringsverksamhet som vi livnär oss på, det är helt orimligt med en sådan liten intäkt.

Fortsättning följer…

PS. Skatteverket har gjort en skrivelse 5 juni 2014 som heter “Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad“. Där står att för den som bor i villa eller har fritidshus gäller att “Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.” Därmed fick min ursprungliga fråga till skatteverket om energiskatt ett tydligt svar.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.