I morgon åker jag till Kalmar och håller föredrag på Byggmästardagen 2016. Programmet har titeln “Kreativt tänkande för framtiden”. Mitt föredrag har titeln “Möjlighet och visioner med solenergi”. Ca 180 anmälda låter toppen…
Kategoriarkiv: Solceller
Växelriktare utbytt – Har du haft växelriktarproblem?
Sedan 27 november har vi haft vår utbyggda solcellsanläggning i drift. Den 14 december slutade den nya växelriktaren att sända data till Solar Edge “monitoring portal”. Felet anmäldes skriftligen till Solar Edge support portal den 16 december. Det har sedan sporadiskt skickats data för solelproduktionen till portalen, vanligen med tre veckors fördröjning. Det har även ibland blivit fel på de värden som visats på växelriktarens display för produktion under dag, månad eller år. Totalvärdet har dock alltid visat rätt. Eftersom vi har en separat elmätare har vi haft facit. Växelriktaren har hela tiden producerat el men det är presentationen av produktionsdata som falerat.
Till en början trodde jag att felet var i Solar Edge “monitoring portal” eftersom värden för “self consumption” (egenanvändning av den producerade solelen) visade i portalen. Det värde beräknas som solelproduktion minus inmatad solel till nätet. Jag trodde att felet skulle fixas så småningom av Solar Edge och att felet inte var hos växelriktaren, vilket visade sig vara ett feltänk.
Den 11 februari ringde jag för andra gången till Solar Edge support i Tyskland och kollade hur ärendet framskred. Tidigare besked var att det gått vidare till högsta nivå och skickats till Israel. Nu blev dock slutsatsen att det var fel på kommunikationskortet, så de skulle skicka ett nytt. Den 25 februari kom kommunikationskortet.
Igår fick jag hjälp av Kraftpojkarna att byta kommunikationskortet. Det hjälpte inte. Växelriktaren fick ingen kontakt med Solar Edge “monitoring portal”. Åtgärden blev då att byta växelriktaren och det hjälpte! Äntligen… Sedan igår eftermiddag när bytet gjordes har data från växelriktaren tagits emot klanderfritt av portalen.
Loggning
Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren av modell 5SEK från Solar Edge är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.
Har du haft något problem med din växelriktare?
Det är inte så lätt att hitta öppna data när det gäller statistik över fel som uppstår i solcellsanläggningar. Av naturliga skäl vill tillverkarna av olika produkter för solcellssystem inte publicera sådan statistik. För Sverige känner jag inte till någon publikation som redovisar orsaken till driftstörningar i ett större antal svenska solcellsanläggningar.
Det finns en del publicerat internationellt. I dessa undersökningar är växelriktaren den komponent som uppvisat flest antal fel. Det är inte heller självklart att växelriktaren har samma livslängd som solcellsmodulerna, som vanligen har en 25 år lång effektgaranti. För en del kan det därför bli aktuellt med ett växelriktarbyte under livslängden. När felet uppträder så snart som i vårt fall går det på garantin, men om felet uppträder efter några-många års drift är det inte säkert att det går på garantin.
Det vore intressant att veta från er som läser detta om ni haft något fel på er växelriktare. Ni kan hjälpa till att sprida ljus över hur vanligt det är med fel på växelriktare! Om ni haft ett fel på växelriktaren får ni gärna í en kommentar om möjligt svara på frågor som dessa:
- hur gammal var växelriktaren?
- vilket var felet?
- hur upptäcktes felet?
- under hur lång tid hade felet funnits innan det upptäcktes tror du?
- vilken åtgärd gjordes? Exempelvis byte eller reparation av växelriktaren.
- åtgärdades felet på garantin?
- hur lång tid tog det att åtgärda felet från det att felanmälan gjordes?
171 kWh solel under februari
Under februari månad producerade vi 171,4 kWh (35,8 kWh/kW) solel. Det är vår näst bästa februari. I år fick vi extra draghjälp av en skottdag och att den dessutom med 13,7 kWh (2,86 kWh/kW) blev årets bästa dag hittills. Under februari 2010-2015 har utbytet varierat mellan 12,56 kWh/kW (2014) och 38,67 kWh/kW (2011). Den stora variationen beror i första hand på stora variatoner i snötäckningstid som var ovanligt låg under årets februari.
Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.
Kan tyvärr inte presentera något diagram för februari med produktionen per dygn. Det är problem med dataöverföringen till Solar Edge ”monitoring portal”. För närvarande droppar det in värden med tre veckors fördröjning. Igår kom data för 8 februari in i portalen. Eftersom jag läst av elmätaren nästan varje dygn och att det finns mätvärden för solinstrålningen kan det gå att restaurera dygnsdata för februari.
Har precis fått ett nytt kommunikationskort till växelriktaren. Får se om ett byte av detta kort löser överföringsproblemen.
Egenanvändning – överskott
Av vår producerade solel använde vi 96,0 kWh (56%) själva och matade in ett överskott på 75,4 kWh (44%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka.
Skuggning
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.
Elcertifikat – Vad händer med priserna?
Från och med nyår har kvotplikten höjts rejält i elcertifikatsystemet, från tidigare planerade 14,4% till 23,1% för 2016. En förväntan är att det stora överskott som finns idag av elcertifikat ska börja minska och att elcertifikatpriserna därmed ska börja att öka.
Hittills i år märks dock ingen ökning av priserna. Snarare verkar trenden vara nedåtgående om man tittar på Svensk Kraftmäklings historik för spotpriserna under de senaste veckona (klicka på “Show graph” längst ner under veckopriser, då ser man hur dramatisk nedgången varit de senaste veckorna) och de senaste spotpriserna.
Här nedan är två diagram som visar prisstatistik hämtad från Energimyndighetens hemsida Cesar för elcertifikat och ursprungsgarantier. Månadsmedelpriset för elcertifikat toppade i augusti 2008 då det var 333,86 kr. Ett elcertifikat motsvarar 1 000 kWh, vilket gör att priset motsvarade 33,386 öre/kWh. Sedan början av 2010 har priserna stadigt sjunkit och under senaste året har medelpriset motsvarat 17,3 öre/kWh, vilket alltså är ungefär halva priset jämfört med toppvärdet 2008.
Framtidsanalys
Läs även analysen “Elcertifikat – återhämtning eller kollaps?” från Modity 2015. Priserna kan nå motsvarande 30 öre/kWh före 2020, men också falla till 0 efter 2020, enligt deras analys. Ett intressant spann…, som skapar osäkerheter för investerare.
Ansök om elcertifikat!
Elcertifikatsystemet är till för att stödja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat och ursprungsgarantier för sin solelproduktion. Så sök nu, om du inte redan får elcertifikat. Alla kan få elcertifikat för sin överskottsel utan någon extra kostnad.
Vill man få elcertifikat för hela sin överskottsproduktion medför det kostnader i form av en elmätare för elcertifikatmätningen och ett mätabonnemang för att någon ska ta hand om mätning och inrapportering av mätvärdena. Förutom nätägarna finns det även konsulter som tillhandahåller denna tjänst, exempelvis Reijlers och KYAB. För att täcka de kostnader som uppstår behöver solcellsanläggningen ha en viss storlek, som beror på kostnaderna och priserna på elcertifikat.
Om du vill ansöka om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.
Hos Energimyndigheten kan du läsa mera om elcertifikatsystemet. Det kanske verkar lite invecklat vid en första anblick, men kan du hantera ett konto på en Internetbank kan du även hantera ett Cesarkonto där elcertifikaten hanteras.
Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.
Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.
Kontrolluppgift för skattereduktionen kom idag
Idag kom två brev från Vattenfall. Det var identiska brev med information om skattereduktionen enligt nedan. 1 470 kWh matade vi in till nätet under 2015. Vi (läs jag ) kommer därmed att få 1 470 kWh * 0,6 kr/kWh = 882 kr i skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten. Vi äger visserligen halva solcellsanläggningen vardera Maria och jag men på elabonnemanget kan det bara stå ett namn och det är också den personen som får skattereduktionen, om man inte uttryckligen begärt en annan fördelning av skattereduktionen*.
Vi producerade 2 654 kWh solel under 2015, vilket betyder att 55% var ett överskott som matades in till nätet. Genomsnittet för tidigare år sedan starten 28 oktober 2010 var 52% i överskott. För småhusägare, som ofta får ett stort överskott av solel, är skattereduktionen viktig för ekonomin för solelproduktionen.
*PS 25/2. Fick idag info att i anmälan till nätägaren om att man vill ha skattereduktion kan man begära vilken procentuell fördelning av skattereduktionen som nätägaren skall göra vid lämnandet av kontrolluppgift om det är mer än en ägare av solcellsanläggningen. Detta framgick inte i den anmälan jag skickade in till Vattenfall enligt deras blankett för anmälan om skattereduktion så jag visste inte att denna möjlighet fanns, se inlägget Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion.
Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.
Solinstrålningen 2015 högre än normalt i södra Sverige
SMHI mäter den globala solstrålningen mot en horisontell yta på 17 platser i Sverige. Under 2015 var globalstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 i södra Sverige, medan den var lägre än normalt i norr.
Rekord på Hoburg och Nordkoster
Hoburg på Gotlands sydspets var i topp under 2015 med 1 190 kWh/m2. Det är det högsta värde som uppmätts i Sverige under åren 2002-2015. Vid Hoburg har mätningar bara gjorts under de tre senaste åren, så vi kan förvänta oss flera rekord därifrån i framtiden. Även Nordkoster i norra Bohuslän slog rekord med 1 090 kWh/m2. Även där har mätningar bara pågått i tre år.
För Luleå (847 kWh/m2), Umeå (874 kWh/m2) och Storlien-Visjövalen (828 kWh/m2) var 2015 de lägsta värden som mätts under 2002-2015. Om man tar medelvärdet för alla mätstationerna blev det 974,3 kWh/m2 under 2015 vilket är i stort sett identiskt med medelvärdet 975,0 för perioden 2002-2015.
Normalperiod
SMHI skriver ”Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden.”
Solinstrålningen på jordytan ändras med tiden
Globalstrålningen från Stockholm och söderut har varit 3,6-8,2% högre under perioden 2002-2015 jämfört med normalperioden 1961-1990. Den största vinnaren är Växjö med hela 8,2% högre globalstrålning under perioden. Med 985 kWh/m2 under 2015 har alla de 14 senaste årens globalstrålning varit över medelvärdet för normalperioden 1961-1990 i Växjö. Solinstrålningsvärden under normalperioden är med andra ord inte längre representativa för hur det är idag i Växjö. Från Karlstad och norrut har globalstrålningen däremot varit nästan oförändrad i Karlstad (+0,5%) och Borlänge (±0%), medan den minskat med 1,3-2,3% i Kiruna, Umeå och Östersund. Luleå är en vinnare i norr med en ökning på 3,2%.
Förändringarna beror inte på att solens strålning ändrats. Utanför jordens atmosfär är solinstrålningen nästan konstant (därav beteckningen ”solar constant”). Variationen enligt senare tids mätningar är bara i medeltal 0,1% mellan minsta (1361 W/m2) och största solinstrålning (1362 W/m2). I tidsskalor om timmar eller veckor kan så ”stora” variationer som 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.
De förändringar som skett av solinstrålningen på marknivå beror på att molnighet, och kanske antalet partiklar i atmosfären (“global brightening“), förändrats och att dessa förändringar varit olika i olika delar av Sverige.
Solinstrålningens variationer
Diagrammen här nedan visar min, medel och max under åren 2002-2015 (notera att en del nyare stationer inte har data för hela perioden) och en jämförelse av denna period med normalperioden (de nyare stationerna saknar värden från normalperioden och därför inte medtagna) samt en jämförelse för enbart 2015 med normalperioden. Som framgår av det första diagrammet varierar solinstrålningen mellan olika år. Enligt SMHI:s mätningar under en lång rad av år kan solinstrålningen variera upp till ±10% mellan olika år.
Se även inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?
PS 23/2: Rättade till y-axelns text på de två sista diagrammen och lade till tabell med värden för globalstrålningen 2015 för SMHI:s alla mätstationer.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2015 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.
Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2015. Rådata från SMHI.
Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2015. Rådata från SMHI.
Globalstrålning 2015 för SMHI:s mätstationer.
Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark
För en tid sedan blev rapporterna färdiga för projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark”. Projektet startade 2013-07-01 och slutfördes 2015-09-30. Deltagare i projektet var Kraftpojkarna (anläggare och innehavare av solcellsparken), Mälarenergi Elnät AB (elnätsägare), Mälarenergi AB (köpare av solenergin) och Mälardalens Högskola (jag var projektledare, där jag numera är adjungerad lektor). Energimyndigheten finansierade arbetet vid Mälardalens Högskola.
Projektet syfte var att öka förståelsen för och ge möjlighet att påverka hur framtida solcellsinstallationer bör utföras i Sverige på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och därmed bli en ledsagare för ökad solelproduktion i Sverige. Projektet byggde tio mindre forskningssystem som utvärderades i detalj.
De tio forskningssystemen hade 3,0-8,4 kW märkeffekt och var enligt följande:
- 2-axlig solföljning fristående
- 1-axlig solföljning fristående, lutande axel 30° mot markplanet
- Fast montering fristående, 19° lutning mot markplanet
- Fast montering fristående, 41° lutning mot markplanet
- Fast montering på tak, 19° lutning mot markplanet
Alla ovanstående solcellssystem fanns med och utan effektoptimerare på varje modul, vilket gör att det blev tio olika solcellssystem.
Det finns fyra rapporter från projektet
- MW-parken. Sammanfattning av slutrapport.
Sammanfattar mycket kortfattat projektets resultat. - Sveriges första MW-solcellspark och dess forskningssystem.
Beskriver MW-parken och de 10 forskningssystem som har utvärderats i detalj. I denna rapport finns inga resultat, de finns i de två nedanstående rapporterna. - Analys av elkvaliteten i Sveriges första MW-solcellspark.
En rapport författad av Patrik Bagge, Mälarenergi, som redovisar resultaten från Mälarenergis mätningar av elkvalité i solcellsparkens anslutningspunkt. - Utvärdering av Sveriges första MW-solcellspark.
Här finns övriga resultat.
Rapporterna kan laddas ner som PDF-filer endera på projektets sida på Mälardalens högskola eller hos Energimyndigheten (där heter alla rapporter “Slutrapport”, men när man för muspekaren över namnet visas vad rapporterna heter).
Jag får återkomma till att ge axplock av resultaten i framtida inlägg, som kommer att blandas med inlägg om andra ämnen. Det finns mycket att skriva om, men min tillgängliga tid är en begränsning…
Trevlig läsning och hoppas att du finner något intressant i rapporterna!
Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion
Från och med 1 januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för förnyelsebar el som matas in till nätet.
En detalj i villkoren är att man måste anmäla till nätägaren att man producerar förnybar el som matas in till nätet för att få denna skattereduktion. Eftersom en färdiganmälan görs till nätägaren för varje solcellsanläggning vore det naturligt att denna anmälan skulle räknas som en anmälan även när det gäller skattereduktion. Men icke, det krävs en separat anmälan till nätägaren för att få denna skattereduktion!
Här nedan visas första sidan av det brev vi fick från Vattenfall för någon vecka sedan. På andra sidan av brevet skulle jag markera något av alternativen
“Ja, jag är berättigad till skattereduktion och godkänner att Vattenfall Eldistribution skickar uppgifter om personnummer, namn, adress och anläggningsidentifikationsnummer till Skatteverket”
Nej, jag är inte berättigad till skattereduktion…”
och
“Mina uppgifter ovan är korrekta”,
gällande personnummer, adress, anläggningsID och produktionsID. ID-uppgifterna finns på våra elräkningar och även på vår sida hos Vattenfall. Kollade på webben och ID-numren stämde, hade blivit förvånad annars, litar på att nätägaren har bättre koll på dessa ID än jag…
och
“Skriv under nedan och skicka in hela den här sidan senast 29 januari 2016 i bifogat svarskuvert”
En liknande förfrågan skickades ifjol av Mälarenergi till alla deras solcellskunder som inte gjort en anmälan om att de önskar skattereduktion.
Varför då denna administration?
I regeringens förslag om skattereduktion fanns denna anmälningsplikt med. Skatteverket skriver under “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” att:
“Du måste alltid anmäla till ditt elnätsföretag att du framställer förnybar el och matar in till elnätet. Elnätsföretaget säkerställer att din inmatning mäts på ett korrekt sätt och har därefter en skyldighet att varje år lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på hur mycket el du under kalenderåret matat in till elnätet och hur mycket du har tagit ut.”
Det märkliga är att Vattenfall yrvaket verkar ha upptäckt detta i sista minuten. När jag ringde till Vattenfalls kundtjänst 27 november ifjol och frågade om en anmälan behövdes för att få skattereduktionen blev svaret att “Vattenfalls kunder får skattereduktion per automatik.” De sa att mitt momsregistreringsnummer fanns hos Vattenfall. Fast skattereduktionen har inget med skattereduktionen att göra… Därmed förvirrande svar från Vattenfalls kundtjänst. Brevet nedan visar att Vattenfalls kundtjänst i slutet november helt enkelt inte hade koll på läget…
Meningslös administration att anmäla till nätägaren?
Ändå märkligare är att denna anmälan till nätägaren behövs överhuvud taget. I mina ögon är det en meningslös administration. När en solcellsanläggning är klar skickas en färdiganmälan till nätägaren, så de visste redan att vi hade en solcellsanläggning. Annars hade de inte kunnat skicka nedanstående brev till mig… In- och utmatning av vår el mäts av nätägaren, så nätägaren hade redan all information som behövs för lämna kontrolluppgift till Skatteverket.
Administrationen kostar mer än vad som betalas ut i skattereduktion för 2015!
Via Svenska Kraftnäts statistik för tillförsel och förbrukning i det svenska elnätet 2015 kan man räkna ut att det till och med augusti var det 23,53 GWh solkraft som matats in till nätet (siffror för hela 2015 finns inte utlagda på Svenska Kraftnäts webb ännu). Låt säga att det blev ca 30 GWh totalt under 2015. All denna solel är dock inte berättigad till skattereduktion, exempelvis gäller det de 1,2 GWh som MW-parken utanför Västerås producerade under 2015. Vet dock i nuläget inte hur mycket solel som är berättigad till skattereduktion. Det betyder att maximalt 60 öre/kWh * 30 miljoner kWh = 18 miljoner kr kommer att betalas ut i skattereduktion för solel under 2015. Antar att skattereduktion för annan förnybar el är betydligt mindre än för solelen.
I inlägget “Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?” den 15 oktober 2014 skrev jag om att Skatteverkets administration uppgavs i lagrådsremissen till 16 miljoner kronor som en engångskostnad och en årlig kostnad på 8 miljoner kronor. Första året kostar alltså enbart Skatteverkets administration för skattereduktionen 24 miljoner kronor.
Till detta kommer administrationskostnader hos övriga inblandade. När alla ca 170 nätbolag ska begära in en anmälan från sina solcellskunder och skicka kontrolluppgifter till Skatteverket tillkommer ytterligare kostnader i administration. Dessa kostnader verkar inte finnas kvantifierade eller ens omnämnda i lagrådsremissens konsekvensanalys. Samma sak gäller den administrativa tiden hos alla tusentals ägare av solcellsanläggningar.
Det betyder att administrationen för 2015 års skattereduktion kommer att kosta betydligt mer än vad som kommer att fördelas i skattereduktion till landets solcellsägare! Det borde ge en tankeställare i regeringens utvärdering av skattereduktionen.
Kommer alla att få den skattereduktion de är berättigad till?
I deklarationen ska det finnas ett förtryckt underlag för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, om du inte är en juridisk person för då kommer det inte att finnas något förtryckt underlag enligt Skatteverkets information.
Det finns med ovanstående administrativa anmälningsprocess en viss risk att vissa blir utan den skattereduktion som de är berättigade till.
Har du gjort en anmälan om önskan att få skattereduktion till din nätägare?
Har alla nätägare frågat om en anmälan?
Första sidan av brev från Vattenfall om skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet.
Solelproduktion per modul under 2015
Efter utbyggnaden av vår solcellsanläggning kan vi från och med 27 november se produktionen från varje modul. Det sitter effektoptimerare från Solar Edge på varje modul och därmed får vi även loggning av energi, effekt, ström, modulspänning och optimerarspänning för varje modul.
Här nedan visas en figur från Solar Edge monitoring portal från menyn ”Layout”. Det visar hur mycket energi varje modul producerade under fjolåret under tiden 27 november – 31 december. Intressant att kunna följa produktionen per modul.
Modulen 1.1.15 är vänd mot öster och 1.1.16 mot väster. De har av naturliga skäl producerat betydligt mindre än alla övriga moduler, som sitter vända mot söder. Innan nyår hade vi knappt någon snö i Västerås, så den hade liten betydelse för modulernas solelproduktion. Modulerna längst till höger, som sitter längst mot öster, är de mest skuggade från omgivande träd så det är förväntat att de har producerat mindre solel.
Får se om skillnaderna mellan övriga moduler består när det börjar bli mera sol, framåt mars. Under vintern kan ojämn skuggning och snötäckning av modulerna spela spratt så man ska nog inte dra alltför höga växlar av olikheterna ännu.
Moduler
Att tänka på är att modulerna har lite olika effekt:
1-14: Sanyo HIT 240 W
15-16: Sun Power 327 W
17-19: ECSolar 260 W
Vår solcellsanläggning
En utförlig beskrivning av vårt utbyggda solcellssystem finns i inlägget “Vår utbyggda solcellsanläggning“.
Produktionsdata
För vår utbyggda solcellsanläggning på 4,79 kW visas solelproduktion i Solar Edge monitoring portal under Geddeholm 73. För tillfället visas data med ca 3 veckors fördröjning i portalen.
Solelproduktion (DC) per modul 20151127-20151231. Den gröna symbolen visar växelriktarens AC-produktion. Klicka på bilden för att se den i större storlek.
2 654 kWh solel under 2015
Under 2015 producerade våra solceller 2 654 kWh. Utbytet blev 774,6 kWh/kW för det gamla systemet på 3,36 kW till och med 26 november. Den 27 november körde vi igång vår utbyggda solcellsanläggning på 4,79 kW. Den producerade 51,7 kWh (10,8 kWh/kW) innan årets slut. Årets utbyte blev därmed 785,4 kWh/kW. Det kan jämföras med följande utbyten för tidigare år:
| År | Utbyte (kWh/kW) |
| 2011 | 862,7 |
| 2012 | 797,6 |
| 2013 | 884,5 |
| 2014 | 767,5 |
| 2015 | 785,4 |
Vi var alltså en långt ifrån rekordåret 2013. Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år om man tittar över en längre period enligt SMHI:s mätningar och man får därmed förvänta sig att solelproduktionen varierar mellan olika år. Tittar man på variationer under enskilda månader kan den vara än större mellan olika år.
Decemberrekord!
Under december producerade vi 69,9 kWh (14,6 kWh/kW). Det är nytt decemberrekord! Eftersom vi hade en större anläggning december 2015 måste jämförelsen med tidigare decembermånader göras med värdet för utbyte. En skillnad jämfört med tidigare är också att vi nu har en modul vänd mot väst och en modul vänd mot öst, vilket ger ett lågt utbyte för dessa moduler under december. Å andra sidan hade vi knappt någon snö under december vilket annars ofta sänker produktionen under december.
| År | Utbyte (kWh/kW) |
| 2010 | 5,6 |
| 2011 | 10,3 |
| 2012 | 2,0 |
| 2013 | 8,4 |
| 2014 | 12,0 |
| 2015 | 14,6 |
Vår elproduktion i webbportaler
Solelproduktionen från vårt gamla solcellsystem på 3,36 kW finns i Sunny Portal under Gäddeholm 73.
För vår utbyggda solcellsanläggning på 4,79 kW visas solelproduktion i Solar Edge monitoring portal under Geddeholm 73. För tillfället visas data med ca 3 veckors fördröjning i portalen. Det gjorde att jag fick ta värdena från decembers två sista dagar från mina avläsningar av elmätaren. Mitt framräknade värde stämmer inte riktigt med växelriktarens månadsvärde men hoppas ändå att det blev rätt. Får för säkerhets skull kolla med portalen om några dagar när decembervärdena är kompletta.
Verkar som att Solar Edge har problem att hantera data när vi som i vårt fall har växelriktaren kopplad till en nätverksnod (“gateway”) och att kommunikationen går via denna nätverksnod istället för direkt från växelriktaren. Solar Edge har en support som jag matar med frågor och info så vi hoppas att problemet snart är löst.
Skuggning
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Ska bli intressant att se vilken nytta vi kan få av effektoptimerarna på varje modul. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Från och med 27 november 2015 är den installerade effekten 4,79 kW. Tidigare var den 3,36 kW. Därför är decembervärdet för 2015 inte jämförbart med övriga decembermånaders värden.