Blev kontaktad av läsare i morse som sett konstigheter bland kommentarerna. På något underligt sätt hade det dykt upp länkar till oönskade videofilmer (spam) i många kommentarer. Efter uppdateringar av några tillägg verkade det som att det hela försvann. Köpte också en tjänst från Sucuri ($199/år…) för att söka igenom bloggen efter “malware”, men inget hittades.
Om du hittar något skumt någonstans på bloggen får du gärna skicka ett meddelande till mig via “Kontakt“.
En solcellsmoduls märkeffekt definieras vid så kallade Standard Test Conditions (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. “Air mass” definieras som L/L0 där L är ljusets aktuella gångväg genom atmosfären och L0 är gångvägen när solen står i zenit, vinkelrät mot jordens yta. I Sverige kan solen inte stå i zenit.
Alla moduler “flash”-testas av tillverkaren vid STC efter tillverkningen. I praktiken har man dock sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning.
Solcellens temperatur kan bli rejält mycket högre än 25°C och då sjunker modulens verkningsgrad. För kristallina kiselbaserade solceller är en vanlig temperaturkoefficient att effekten minskar med 0,45% per grad högre temperatur.
Det finns många olika formler som föreslagits för att beräkna temperaturen för en solcell. En av de enklaste är
Tsolcell = Tluft + (NOCT-20)*800/G
där Tluft är den omgivande luftens temperatur mätt i °C, NOCT = Nominal Operating Cell Temperature och G är globala solinstrålningen mot modulens yta mätt i W/m2. NOCT är en solcellstemperatur som definieras vid solinstrålning 800 W/m2, luftemperatur 20°C, vindhastighet 1 m/s och med fri ventilation runt om modulen. NOCT kan anges i solcellsmodulens datablad. För våra ECSolar-moduler anges NOCT till 45±2°C.
Vi har en sensorbox monterad i samma plan som solcellsmodulerna av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH som används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och med en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul.
En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir mätningen av solcelltemperatur felaktig.
I diagrammen nedan visas den uppmätta solcellstemperaturen och solinstrålningen i modulplanet under senaste veckan tillsammans med lufttemperaturen uppmätt vid Hässlö flygplats, som ligger 6 km NNV om där vi bor. Det kan väl skilja lite i lufttemperatur mellan Hässlö och hemma hos oss, men det bör inte vara mer än högst 1-2 graders skillnad.
Den högsta solcelltemperaturen under senaste veckan var 39 grader kl. 12.00 den 11 mars, då lufttemperaturen var 6 grader och solinstrålningen 760 W/m2. Enligt kalkylatorn nedan borde solcelltemperaturen blivit 30±2 grader, om vindhastigheten var 1 m/s (vindhastigheten mäts inte). Den högre temperatur vi uppmätt beror nog i huvudsak på att sensorboxen sitter monterad på en svart takplåt som sitter runt skorstenen till vår braskamin, så det blir ingen ventilation på baksidan av sensorboxen. Huum… det finns fällor med mätningar, sensorboxen borde kanske flyttas och sättas i samma nivå som modulerna, så att det blir en luftspalt mellan taket och sensorboxen.
Här nedan kan du testa själv att beräkna solcelltemperaturen.
Solcelltemperatur och lufttemperatur (Hässlö flygplats) under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.
Global solinstrålning i modulplanet under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal (det står felaktigt att mätningen är i horisontalplanet).
Häromdagen publicerade DN artikeln ”Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet” om att antalet utfärdade elcertifikat för 2015 hade fördubblats jämfört med 2014. En del drog då slutsatsen att även den producerade solenergin fördubblats under 2015, exempelvis Ny Teknik i notisen ”Solenergin i Sverige fördubblad”.
Eftersom bara ungefär en tredjedel av de installerade solceller är med i elcertifikatsystemet går det dock inte säkert att uttala sig om hur mycket solel som producerades under 2015 enbart utifrån statistiken för utfärdade elcertifikat. Teoretiskt skulle man fått samma ökning under 2015 enbart genom att flera solcellsägare anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015 utan att några solceller installerats 2015. Nu är det förstås inte så, men det visar att man alltid behöver göra en kritisk reflektion av vad man läser. I detta fall har man antagit att en lika stor andel som tidigare har anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015. Det kan vara ett rimlig antagande, men om det är sant vet vi egentligen inte i dagsläget eftersom vi inte vet hur mycket solceller som installerades i Sverige under 2015.
Ett bättre alternativ enligt min mening att uppskatta hur mycket solel som producerades 2015 är att titta på hur mycket solel som matades in till nätet. Fördelen med dessa data är att här finns alla solcellsanläggningar i Sverige med om nätbolagen har skött sin rapportering till Svenska Kraftnät.
Jag skrev i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” den 5 november ifjol att drygt dubbelt så mycket solel matats in till nätet under 2015 jämfört med 2014, vilket baserades på Svenska Kraftnäts data för inmatning av solel. Men inte heller uppskattningar baserade på inmatad el ska läsas okritiskt.
Enligt data från Svenska Kraftnät matades 28,8 GWh solel in till nätet under januari-november 2015, värden är inte utlagda från december ännu. Under samma period 2014 matades 12,3 GWh solel in till nätet. Under december 2014 var inmatningen 0,062 GWh så december månad påverkar av naturliga skäl inte årsvärdena så mycket. Inmatningen av solel var 2,3 gånger högre under januari-november 2015 än under samma period 2014. Kan tilläggas att Svenska Kraftnät anger 12,21 GWh inmatning för helåret 2014 medan om man summerar månadsvärdena får man 12,36 GWh. Jag vet inte varför det blir denna skillnad.
Den högsta inmatade effekten under 2015 var 30,82 MW den 14 augusti. Den kan jämföras med 12,17 MW den 11 juli, som var den högsta inmatade effekten under 2014. Den högsta inmatade effekten var därmed 2,2 gånger högre under 2015 än under 2014. Under 2014 var juli en ovanligt solig månad och under 2015 var augusti en ovanligt solig månad, därav en bidragande orsak till att effekttopparna kom under olika månader. Dessutom kan man anta att den installerade effekten under augusti var högre än under juli 2015.
Ovanstående data från Svenska Kraftnät för inmatad solel till nätet ger ett starkt stöd åt att mängden producerad solel och att den installerade solcellseffekten minst fördubblades under 2015. Lysande!
Under 2015 utfärdades 24 518 elcertifikat och under 2014 utfärdades 10 771 elcertifikat enligt statistik från Cesar, det vill säga 2,3 gånger fler 2015 än under 2014. Det är samma förhållande mellan 2015 och 2014 som när man jämför inmatad solel till nätet. Det verkar därför vara ett rimligt antagande att lika stor andel ansökt om godkännande för elcertifikat under 2015 som under tidigare år.
Till och med 31 december 2015 var 2 550 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 52,6 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens marknadsstatistik för elcertifikat. Detta är de värden jag får när jag summerar statistiken. I DN-artikeln enligt ovan står dock 48 544 kW för den installerade effekten. Jag vet inte vad denna skillnad beror på. Hur som helst är det ett betydligt lägre värde än den installerade solcellseffekten i Sverige. I IEA-rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014, författad av Johan Lindahl, uppskattades den nätanslutna solcellseffekten vara 69,9 MW vid utgången av 2014. Om det blivit ca 2,3 gånger mer än 2015 hamnar man på ca 160 MW och det skulle betyda att bara en tredjedel är anslutna till elcertifikatsystemet. Fortfarande fattas de flesta solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet och solcellsägarna går fortfarande tillsammans miste om miljoner per år i elcertifikatintäkter, vilket påpekats i inlägg från 2013 och 2014. Kan tilläggas att de flesta småhusägare endast får elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet.
Som föreslagits många gånger tidigare behöver elcertifikatsystemet anpassas så att vi även får med all småskalig elproduktion!
I diagrammet nedan visas inmatning av solel och antal utfärdade elcertifikat per månad under 2014-2015. Jag tog inte med 2013 eftersom de värden Svenska Kraftnät lagt ut för 2013 saknar decimaler för januari-augusti och de blir därmed inte så noggranna.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.
Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.
Färska elräkningar från vår nätägare Vattenfall gav lite tankar om nätavgifterna.
Från och med den 1 januari betalar vi en fast avgift på 3 675 kr/år, inklusive moms, och 29 öre/kWh för elöverföringen. Det är en rejäl höjning från 3 300 kr/år respektive 26 öre/kWh före årsskiftet. Vi har 16 A säkring.
Letade rätt på prislistan för nät på Vattenfalls hemsida. Hade stora problem med det innan jag insåg att man skulle titta på www.vattenfalleldistribution.se istället för på www.vattenfall.se. Huum…, undrans när den uppdelningen gjordes…
Vattenfall anger på hemsidan att den stora prishöjningen har gjorts “För att kunna öka investeringstakten och förbättra kvaliteten i elnäten genomför Vattenfall Eldistribution den 1 januari 2016 en höjning av elnätsavgiften med 11 procent.”. Rimligen är höjningen även en effekt av statens avkastningskrav för Vattenfall i kombination med bolagets resultat, knappt 20 miljarder i förlust för 2015 och därmed tredje året i rad med förlust.
Vi flyttade in i vårt hus i slutet av 2006. Jämfört med 1 januari 2007 är den fasta årliga avgiften idag 2,17 gånger högre och den rörliga avgiften per kWh är 49% högre, se diagrammet här nedan.
Om man varje år köper 12 670 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5 000 kWh/år, blir den fasta andelen 72% av den avgift man betalar till nätbolaget.
Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Annat än att kapa elkabeln förstås, men då blir det mörkt och kallt i huset…
Tidstariff
Har man tidstariff betalar man 59 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl. 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 16 öre/kWh. I prislistan skrivs att man på hemsidan kan räkna ut vilken tariff som ger lägst pris. Fast ser att man då måste veta hur mycket el man använder under höglasttid. Det står inte på vår faktura, så det får man tydligen räkna ut själv…I en hjälptext står att ”Om andelen av årsförbrukningen under höglasttid är mindre än 30 % ger tidstariffen T4 en lägre årsavgift.” I vårt fall lär vi ha klart högre andel än 30% under höglasttid eftersom vi köper så lite el under sommarhalvåret. Så vi har inget att vinna på att byta till tidstariff.
Vad är önskvärd fördelning mellan fast och rörlig avgift?
En hög fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.
Jag tog ett godtyckligt postnummer (21035) i Hamburg i Tyskland och kunde på Vattenfalls tyska hemsida se att den fasta avgiften var 124,2 Euro/år (1170 kr/år, med 9,4 kr/Euro) om man valde “Naturstrom” (inget fossilt eller kärnkraft) och 106,2 Euro/år (1000 kr/år) om man valde “Easy strom” (56% fossilt). De rörliga priserna var 26,42 Eurocent/kWh (2,48 kr/kWh) för båda avtalstyperna. De fasta priserna är alltså betydligt lägre hos Vattenfall i Hamburg än i Sverige. Fördelningen mellan den fasta och rörliga andelen ser också helt annorlunda ut i Hamburg beroende på de lägre fasta priserna och de högre rörliga priserna per kWh. Om man köper 5 000 kWh/år blir den fasta andelen bara 9% i Hamburg.
Får kasta in en liten brasklapp för om de angivna fasta avgifterna täcker både elhandel och nätavgift. Sidorna var på tyska och det fanns ett gäng fotnoter…
Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.
Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.
En viktig fråga är hur stor andel av den solel som produceras som också används av solelproducenten, det som kallas egenanvändning. Med det menas här el som använts innanför anslutningspunkten till nätet och som aldrig matats in till nätet. En viktigt sak att påpeka är att hur mycket solel som är egenanvänd går inte att mäta direkt. Men går det att göra en uppskattning hur stor egenanvändningen är i genomsnitt?
Vi vet att egenanvändning kan variera mellan 0% och 100%. Under våra fyra första driftår hade vi 48% egenanvändning i vårt hus, som har 3,36 kW solceller. Småhusägare och bostadsrättsföreningar som använder elen till fastighetsel får oftast ett stort överskott och därmed en relativ låg egenanvändning. Större fastigheter med hög energianvändning under dagen får också en hög egenanvändning. De få solcellsanläggningar som säljer all el får en mycket låg egenanvändning.
Hur stor egenanvändningen är kommer på sikt sannolikt att få en avgörande betydelse för solcellsanläggningens ekonomi. Egenanvänd el ersätter köpt el. Värdet på den egenanvända elen blir därmed lika med den rörliga delen av det pris vi betalar för elhandel och elöverföring. Värdet för det överskott vi matar in till nätet består av flera delar vars storlek är svåra att förutsäga långt fram i tiden. Exempelvis finns idag ingen gräns satt för hur länge skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet ska gälla. Idag är det ungefär lika värde på köpt el och överskottsel om man får skattereduktion för överskottselen och betalar full energiskatt på den köpta elen, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel. I framtiden är det sannolikt att värdet på överskottselen kommer att bli lägre än priset på köpt el, om skattereduktionen fasas ut. Hur stor egenanvändningen är kan användas av solelproducenten för att beräkna ekonomin, av staten för att bedöma framtida kostnad för skattereduktionen och i framtiden för att dimensionera storleken på energilager om det blir lönsamt att lagra överskottsel för senare användning.
Via Svenska Kraftnäts statistik för tillförsel och förbrukning i det svenska elnätet 2015 kan man räkna ut att det till och med augusti var det 23,53 GWh solkraft som matats in till nätet. Om man exempelvis skulle anta att 50% av den producerade solelen användes av solelproducenten och resterade 50% var överskott som matades in till nätet skulle det betyda att 23,53/(1-0,5) = 47,06 GWh solel skulle ha producerats under januari-augusti 2015. I nästa steg behöver vi uppskatta hur mycket solel som producerades i Sverige under 2015 och då behöver vi veta hur stor den installerade solcellseffekten är.
Den högsta inmatade effekten under en timme var för övrigt 30,817 MW kl.12-13 den 14 augusti 2015, se nedanstående diagram. Det var då svenskt rekord för inmatad solcellseffekt till nätet.
Om man vill uppskatta hur stor installerad effekt som krävs för producera denna solenergi behöver man göra ett antagande om ett typiskt utbyte för solcellsanläggningar i Sverige. I inlägget Hur mycket el producerar solceller i Sverige? Uppdatering för 2014 visades att i runda tal 900 kWh/kW var medianvärdet för 230 fasta solcellsanläggningars utbyte i Sverige 2014. Det är en liten andel av alla solcellsanläggningar i Sverige och det finns vissa felkällor i den använda metoden så det finns en osäkerhet i hur representativt detta värde är för alla solcellsanläggningar. Exempelvis kan nämnas att MW-parken utanför Västerås som har solföljning har ett utbyte på ca 1 200 kWh/kW. Låt oss därför anta att utbytet är 900-950 kWh/kW i snitt för alla anläggningar för ett helår.
En fråga blir sedan hur stor andel som produceras under januari-augusti. Av Svenska Kraftnäts data framgår att 83% av inmatningen producerades under januari-augusti 2014. Låt oss anta att detsamma gäller för 2015. Det kan förstås vara lite annorlunda 2015 men det påverkar inte resultatet så mycket. Då skulle det bli (900-950)/0,83 = 751-792 kWh/kW under januari-augusti.
Vid egenanvändning 50% skulle det då krävas 47 060 000 kWh/(751-792 kWh/kW) = ca 59 400 – 62 700 kW = ca 59-63 MW att producera denna solel. I diagrammet nedan framgår hur stor solcellseffekt som krävs som funktion av egenanvändningen.
Nästa steg blir att jämföra med vad vi vet om den installerade och nätanslutna solcellseffekten i Sverige. Vid årsskiftet uppskattade Energimyndigheten att det fanns 50 MW nätanslutna solceller baserat på en enkät till Sveriges alla nätägare. Det finns dock enligt Energimyndigheten en viss osäkerhet i detta värde beroende på bland annat eftersläpning av registrering av solcellsanläggningar. I rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl som är Sveriges representant i IEA PVPS Task 1 gjordes bedömningen att det fanns 69,9 MW nätanslutna solceller vid årsskiftet. Detta baserat på en enkät till svenska solcellsleverantörers om deras försäljning och även denna metod medför vissa osäkerheter. Vi kan därför anta att det fanns någonstans mellan 50 MW och 70 MW installerade solceller vid årsskiftet.
En fråga är hur mycket som har tillkommit under 2015. Från Svenska Kraftnäts statistik kan vi se att det under januari-augusti 2014 matades in 10,19 GWh solel till nätet, vilket är knappt hälften av de 23,53 GWh under samma period 2015. Man skulle därför kunna säga att det fanns ungefär dubbelt så mycket nätanslutna solceller 2015 som under 2014, om egenanvändningen för de nytillkomna anläggningar var i nivå med de som fanns under 2014. På helårsbasis kan därför 50-70 MW solceller tillkomma under 2015. Om vi antar att de i genomsnitt varit installerade under halva året blir det 25-35 MW tillkommen effekt som ska adderas till de 50-70 MW som fanns vid årsskiftet, vilket gör totalt 75-105 MW i genomsnitt under 2015.
Med ett årligt utbyte motsvarande 900-950 kWh/kW kan man se i diagrammet att 75-105 MW nätansluten solcellseffekt motsvarar en egenanvändning i intervallet 55-72% under 2015.
Summering
55-72% egenanvändning under 2015 är ett uppskattat genomsnitt för alla tusentals solcellsanläggningar i Sverige. Man får komma ihåg det som nämndes inledningsvis, egenanvändningen kan varierar mellan 0% och 100%. Småhus och bostadsrättsföreningar som använder solel till fastighetsel kan i genomsnitt ha lägre egenanvändning. Större fastigheter kan ha högre egenanvändning.
Fråga
Vet du hur stor din egenanvändning av solel är? Skriv då gärna en kommentar till detta inlägg. Ange gärna vad det är för typ av byggnad (småhus, …) och hur stor den installerade effekten är för solcellerna. Egenanvändningen beräknar du så här.
Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.
Installerad solcellseffekt som funktion av egenanvändning vid årligt utbyte på 900 kWh/kW (blå kurva) och 950 kWh/kW (röd kurva). Den svarta markeringen anger intervallet för uppskattad genomsnittligt installerad solcellseffekt i Sverige under 2015.
Solel inmatad till nätet i Sverige den 14 augusti 2015. Den högsta effekten var 30,817 MW kl. 12-13, nytt svenskt rekord för inmatad solcellseffekt. Rådata från Svenska Kraftnät.
Under oktober månad producerade vi 173,93 kWh (51,8 kWh/kW) solel. 25% mer än det gamla oktoberrekordet!!! Det gamla rekordet för oktober var på 138,75 kWh (41,3 kWh/kW) år 2011. Vår lägsta oktobernoteringen är från ifjol med 92,9 kWh (27,4 kWh/kW). Måste ha varit mycket mulet väder då…
Vår solcellsanläggning firade för övrigt 5 år den 28 oktober.
Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 485 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal, en ökning med sex anläggningar sedan förra månaden. Det finns även andra webbportaler som visar produktionsdata från svenska solcellsanläggningar, se sidan Produktionsdata.
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.
Skuggningen minskar vår solelproduktion rejält. Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara liten skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, på tak och söderläge gav 65,3 kWh/kW enligt elmätarvärdet. 26% mer än hemma oss!
1072 kW blev rekordlågt köp av el för en oktobermånad sedan vi flyttade in i vårt hus i slutet av oktober 2006. Det soliga vädret gjorde att vi att fick varmvatten i våra solfångare och att det blev passiv uppvärmning inomhus av solstrålningen genom fönstren. Vi bor utanför Västerås fjärrvärmeområde så utomhustemperatur och hur soligt det är spelar stor roll för hur mycket el som går till uppvärmning via elpatron i vår ackumulatortank. Det spelar även in hur mycket vi eldar i vår vattenmantlade braskamin, men hittills har vi inte eldat något i höst. Undrans hur mycket det varma vädret under oktober sänkte behovet av köpel sett över hela Sverige?
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2014 och oktober 2015.
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.
För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 och 2014 från öppna källor på webben i hans examensarbete. Detta är även av intresse för mitt arbete i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013, se inlägget ”Hur mycket el ger solceller i Sverige?”.
Här kommer en uppdatering med värden för 2014 baserade på Abbes examensarbete. Det fanns 230 anläggningar med data för hela 2014 efter att något uppenbart felaktiga värden rensades bort, se felkällor här nedan. Det kan inte uteslutas att det finns fler felaktiga värden bland speciellt de lägsta utbytena, då värden under 600-700 kWh/kW är väl låga för en normalt fungerande anläggning.
Det högsta utbytet som inte var uppenbart felaktigt för en fast anläggning var 1 119 kWh/kW under 2014. Det är snarlikt 2013 då det högsta värdet var 1 114 kWh/kW. Det lägsta utbytet där det inte uppenbart fanns felaktiga värden var 555 kWh/kW. Det behöver dock inte betyda att värdet är korrekt, det kan finnas felorsaker som inte kan genomskådas med denna metod.
Det finns ett antal felkällor i denna metodik. Här är några exempel på fel som upptäckts:
Notabelt är det höga värdet 1 490 kWh/kW för ett solföljande system från Piteå(!), som inte visas i diagrammet. Ifjol gav den 1 488 kWh/kW så den håller en mycket hög nivå. Under 2013 gav ett solföljande system i Västerås 1 475 kWh/kW och var därmed hack i häl på Piteå. 2014 användes det för experiment med växelriktare och därför var värdena inte kompletta för systemet i Västerås.
En tumregel jag brukar använda är att solceller i Sverige producerar 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning och om de har hygglig placering vad gäller väderstreck, lutning och skuggning.
Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimerad lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har om man installerar dem på en byggnad. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.
Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det verkar vara ett lämpligt värde med tanke på utbytet för de svenska solcellsanläggningarna enligt diagrammet under 2014. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken kommer att bli bättre för varje kommande år och det är arbete vi planerar att fortsätta på MDH och inom IEA PVPS Task 13.
Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar för källor till produktionsdata.
Klicka på diagrammet för att se det i större skala.
Utbyte i kWh/kW för svenska solcellsanläggningar med data för hela 2014. Data är hämtade från öppna databaser. Intervallet 1150 innehåller värden i intervallet 1100-1150 kWh/kW o.s.v.
Det blev 210,71 kWh (62,7 kWh/kW) solel under september för oss. Sedan vi installerade vår anläggning den 28 oktober 2010 har det blivit 241, 198, 268 respektive 248 kWh i september under de tidigare åren. Bäst var september 2013 då det blev 267,94 kWh (79,7 kWh/kW).
Den bästa dagen under månaden var den 11 september med 11,41 kWh (3,40 kWh/kW). Rekordet för september är den 2 september 2014 med 13,13 kWh (3,91 kWh/kW).
Diagrammen nedan visar en jämförelse per dygn med september ifjol, produktionen per dygn under 2015 till och med september och en jämförelse av årets månader från och med november 2010.
Observerar att soltimmar av SMHI definieras som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Soltimmar är därför inget begrepp som ska användas av solcellsägare. Det är den globala solinstrålningen som bestämmer hur stor solelproduktionen blir. Den globala solinstrålning omfattar både den direkta och den diffusa solinstrålningen. I Sverige svarar den diffusa solinstrålningen för ungefär hälften av den årliga solinstrålningen.
Läs mera om detta i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?
Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 479 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal. I hela världen finns 211 000 anläggningar med öppna data i Sunny Portal, så det är mera än enbart kvällslektyr…
Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2014 och september 2015.
Solelproduktion per dygn under 2015, till och med 30 september, för vår solcellsanläggning
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.
Det var säkert många som tog chansen att se den gångna nattens mäktiga norrsken. Norrsken uppstår med hjälp av solvindens elektroner. De exciterar atomer högt upp i atmosfären. När atomerna går tillbaka till sitt grundtillstånd emitterar de ljus av olika våglängder. Vanligast är grönt ljus från syre.
Tittade på norrskenet över en timme igår. Såg det först från vårt hus balkong. Gick ut på en öppen betesmark och fick där en vidare vy. Avslutade runt midnatt med att stå på balkongen igen och då var norrskenet helt enastående. Det kändes stort, magiskt, mystiskt…Blev trollbunden. Att få se det så häftigt här, utanför Västerås, var verkligen en upplevelse. Det var en fördel att bo ute på landet där det var mörkt i omgivningarna.
Bilderna nedan är tagen från vår balkong. Klicka på dem för att se större bilder. När vi tittade på norrskenet “live” hade det övervägande vitaktig färg, med en dragning åt grönt. På fotona blev det starkare färger. Även lila och röda färger sågs på fotona, men dessa färger uppfattades inte “live”. Undrans vad det beror på?
I kväll var det spridda tunna moln på himlen så det var inte lika bra förhållande som igår natt. Men det fanns också områden där stjärnor syntes utan synbart norrsken, åtminstone fram till 22.30. Kl. 23.15 hade det klarnat upp, men inget norrsken. Så det toppade igår natt.
Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.
Norrsken. 17 mars kl. 23.58.
Norrsken. 18 mars kl. 00.02.
Norrsken. 18 mars kl. 00.06.
En intressant fråga för bland annat nätägare är hur mycket av den solel som produceras som används av solelproducenten respektive som matas in till nätet.
Sammanställde diagrammen nedan utifrån månadsstatistik från Svenska Kraftnät. Under 2014 matades 12,36 GWh solel in till nätet och den maximala effekten var 12,17 MW den 11 juli. Det kan tyckas märkligt att den högsta inmatade effekten var nästan lika fyra månader i rad, juni till september. Men man får komma ihåg att det installerades mycket solceller under året så det är helt i sin ordning att den maximala solcellseffekt som matades in till nätet var i stort sett lika hög i september som i soliga juli. Kan tilläggas att medeleffekten för den totala produktionen i Sverige under juli 2014 var 13,28 GW. Det betyder att solelens toppeffekt var 0,9 promille av medeleffekten under juli.
Vi vet inte hur mycket solel som producerades totalt och det går därför inte att säga hur stor andel som matas in till nätet. Skulle kunna göra en uppdatering med en grov uppskattning när 2014 års svenska rapport för IEA PVPS Task 1 kommer snart. Här är uppdateringen (27 mars):
Enligt “Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014” var det nätanslutna solcellseffekten 69,9 MW. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Om vi istället antar att den installerade effekten var i genomsnitt 50 MW under året skulle solelproduktionen ha varit ca 45 GWh. Det skulle i sådana fall betyda att ca 27% matades in till nätet under 2014. Det tycker jag låter som ett lågt värde. Ett genomsnitt för småhus är sannolikt över 50%. Variationerna är dock mycket stora mellan olika typer av producenter. Kommersiella byggnader ligger betydligt lägre, ner till 0% i inmatning till nätet, och solcellsparken utanför Västerås ligger på 100% (1,2 GWh under 2014).
En fråga som inte går att besvara med Svenska Kraftnäts data är hur mycket av den inmatade solelen som skulle ha varit berättigad till skattereduktion om den funnits redan under 2014. Detta beror på att inte all solel som matas in till nätet har rätt till skattereduktion. Exempelvis kommer inte 1 MW-parken utanför Västerås att få skattereduktion och enbart den producerade 1,1 GWh under 2014.
Såg en annan intressant sak i Svenska Kraftnäts data. Den totala nettoexporten för Sverige angavs till 15,6 TWh under 2014. Det för mig överraskande var att huvuddelen av exporten var under vinterhalvåret och huvuddelen av importen under sommarhalvåret. Kan vara värt att ha i minnet nästa gång ni får höra att solceller producerar som mest när vi som minst behöver el…
Max soleleffekt inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.
Solenergi inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.
Sveriges elexport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.
Sveriges elimport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.