Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år.

Gjorde i morse ett uttag av anläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Här nedan finns några diagram jag tog fram med hjälp av dessa data.

Totalt var det 4 921 stycken anläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Sol var flest bland energikällorna med 2 294 (47% av alla)! 2 152 (44%) var vind, 333 (7%) vatten och 142 biobränsle (3%). Räknat i installerad effekt var vatten störst med 9,6 GW (54% av totala effekten). Därefter kom vind 5,2 GW (30%), biobränsle 2,8 GW (16%) och sol 44,467 MW (0,3%). Se även sammanställningen i nedanstående tabell.

När det gäller sol säger dock antalet anläggningar i elcertifikatsystemet inte något om hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige. Energimyndigheten har uppskattat att det fanns ca 3 000 nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Jag uppskattade det till 3 000 – 4 000 i slutet av fjolåret, se Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige? Men bara 1 122 var godkända för tilldelning av elcertifikat vid årsskiftet. Det betyder att i runda slängar 2/3 av de svenska solcellsanläggningarna saknades i elcertifikatsystemet! Dessutom finns mindre solcellsinstallationer som inte är nätanslutna och som därmed inte alls finns med i elcertifikatsystemet.

Det finns även en annan viktig faktor att tänka på. För de små privata solcellsanläggningar är det vanligen inte lönsamt att försöka få tilldelning av elcertifikat för hela sin solelproduktion, eftersom det kostar mer i årligt mätabonnemang än vad man får i ökade intäkter. Däremot kan man få elcertifikat utan extra kostnad för det överskott av el man matar in till nätet. Av de 2 294 solcellsanläggningar som är godkända för elcertifikat är 80% (1 838) ägda av privatpersoner! Av dessa var 1 217 (53%) på högst 10 kW och bland dem är det helt säkert endast en mycket liten andel som tilldelas elcertifikat även för den solel man använder själv.

I den nyligen gjorda publikationen “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” har IVA försökt presentera hur mycket stöd, skatter etc. som finns för olika kraftslag. Det gick sådär för solkraft. Den första utgåvan fick revideras eftersom där fanns felaktigheter rörande solkraft, men även i den nya utgåvan finns saker att anmärka på. Där har de exempelvis fortsatt att räkna med elcertifikat även för småskalig solel och även för den egenanvända elen. Det ger en felaktig och skev bild av nuläget, som man påstår sig vilja beskriva, när det gäller elcertifikaten för solel. I nuläget är det bara en minoritet av de småskaliga solcellsanläggningarna som tilldelas elcertifikat. Dessutom är det för nästan alla endast för det överskott man matar in till nätet när det gäller solcellsanläggningar under 10 kW installerad effekt. Mycket få tilldelas elcertifikat för den egenanvända elen. IVA borde ha tagit reda på fakta…

Solceller växer kraftig

En intressant detalj i diagrammen nedan är att 1 172 solcellsanläggningar hittills tillkommit i elcertifikatsystemet under 2015. Det är en fullkomlig explosion och betyder att 51% av de solcellsanläggningar som finns i elcertifikatsystemet började tilldelas elcertifikat under 2015. Det indikerar att den procentuella tillväxten för solceller i Sverige fortsätter att vara mycket hög, där den årliga installerade effekten dubblats fyra år i rad enligt rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS. Kanske kan det bli en dubbling även år 2015!?

41 solcellsanläggningar på minst 100 kW tilldelas elcertifikat. För dessa större solcellsanläggningar bör rimligen alla ha ansökt om elcertifikat eftersom man annars förlorar en förhållandevis stor intäkt. En 100 kW anläggning som ger 900-1 000 kWh/kW producerar 90 000-100 000 kWh per år vilket motsvarar en intäkt på ca 15 700 – 17 500 kr per år för elcetifikat, antaget ett elcertifikatpris på 17,493 öre/kWh som varit genomsnittet senaste året enligt Cesars prisstatistik.

Den första solcellsanläggning som tilldelades elcertifikat var en 3 kW anläggning på ABB Corporate Research, Västerås. Ett projekt som jag var projektledare för. Starten för tilldelning var 11 februari 2006, åtta dagar tidigare än en 25 kW stor anläggning i Fläckebo i Västmanland. Äntligen fick jag svart på vitt att vi var före Fläckebo…

Förslag

En slutsats, som påpekats många gånger tidigare, är att elcertifikatsystemet måste reformeras så att administrationen blir enklare och så att alla solcellsanläggningar kommer med. Elcertifikatsystemet är vårt största och idag mest långsiktiga stödsystem till förnyelsebar energi och det känns självklart att även sol ska vara med fullt ut där.

En idé är att blanketten för färdiganmälan förutom till nätägaren även skickas till Energimyndigheten för godkännande för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier samt ansökan om Cesar-konto, där elcertifikaten och ursprungsgarantierna bokförs. Den borde vara enkelt att komplettera blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som eventuellt saknas för att Energimyndigheten ska kunna godkänna anläggningen och skapa ett Cesar-konto. Detta skulle väsentligt förenkla för privatpersoner och förmodligen även för Energimyndigheten, som skulle slippa en del frågor och felifyllda blanketter från privatpersoner som önskar att få elcertifikat.

Ansökan om elcertifikat

Om du vill ansökan om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Klicka på diagrammen nedan för se dem i större storlek.

Antal godkända solcellsanläggningar för tilldelning av elcertifikat över en viss installerad effekt. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Installerad effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat som funktion av startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten

Antal solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat vid visst startdatum för tilldelning. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten

Tillkommen effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Total effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten.

Här är lite kompletteringar till gårdagens inlägg Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft. IVA skriver på webbsidan för rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” att “Vi har upptäckt räknefel i denna studie, kommer att åtgärdas snarast.”

Huum…Vi?

Fick idag en del påpekanden som gör att det även finns andra observationer att göra gällande rapporten enligt nedan.

Elcertifikat

Det är samma felantaganden för vindkraft som för solkraft. Man har angett värdet av elcertifikaten till 16 öre/kWh, utan att ta hänsyn till att livslängden är längre än de 15 år som man får elcertifikat för. Elcertifikatens värde ska slås ut över hela livslängden. Är livslängden 30 år (solkraft) blir det genomsnittliga värdet 8 öre/kWh och inte 16 öre/kWh.

Granskning

På Twitter efterfrågades idag att rapporten borde ha kvalitetssäkrats genom en oberoende granskning (“peer review”) innan den publicerades. IVA skriver på Twitter att så har skett. Med tanke på mängden fel om solkraft inses dock att varken författarna eller granskarna haft tillräckliga kunskaper om solkraft. Här behöver IVA hjälp av solkunnigt folk.

Vinkling

Rapporten är inte helt neutral. Det finns subtila vinklingar, medvetet eller omedvetet.

I avsnittet om elcertifikat skriver man:

”Vad gäller kraftslag är det främst vindkraft som byggts ut inom ramen för elcertifikatsystemet. År 2014 utfärdades exempelvis 10 770 elcertifikat till solkraftsanläggningar i Sverige. För vindkraft samma år utfärdades cirka 11 miljoner elcertifikat.”

Antalet elcertifikat nämns för solkraft och vindkraft, men inte för de övriga kraftslagen. Här nedan visas en tabell med utfärdade elcertifikat sedan starten i maj 2003, en sådan tabell bör infogas i rapporten om man vill ge en neutral bild av antalet utfärdade elcertifikat genom åren.

I avsnittet om solkraft skrivs:

”Egenproducerad småskalig el är oftast solelsproduktion. I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvåret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren. Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

På vilka grunder har den ”samhällsekonomiska effektiviteten” bedömts för småskalig elproduktion? Jag hittar inget underlag till denna rallarsving och jag föreslår att denna text stryks. Syftet med investeringsstöd till solkraft har aldrig varit att svara för effektförsörjningen vintertid, så det är kryptiskt varför man gör en bedömning baserat på något som aldrig varit ett mål för stödet. Man låter också bli att nämna möjliga positiva effekter. Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för mänsklighetens framtid. Det är därför rimligt att vi stödjer utvecklingen av solenergi, även i Sverige. Och handen på hjärtat, de pengar som satsas i investeringsstödet är i det stora hela väldigt små belopp. Det investeringsstöd på 1,395 miljarder som är budgeterat för åren 2016-2019 innebär att vi satsar 36 kr per innevånare och år under fyra år. Yep, 36 kr…

När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit, men det är ingen som sagt att solenergi ska lösa hela vår energi- eller effektförsörjning ensamt.

På Twitter skrev en av rapportens författare Niclas Damsgaard, Sweco, igår att ”Solelen får dock fortsatt mest stöd.” En lurig vinkling. Stämmer detta? Döm själva.

• I rapporten redovisas endast stöd per kWh. För exempelvis storskalig solkraft angavs i rapporten att stödet är 103 öre/kWh, vilket är en rejäl felräkning. Min uppskattning igår visade att det tänkbara stödet egentligen är 9-12 öre/kWh, i form av elcertifikat och investeringsstöd (max 1,2 miljoner per anläggning). MEN, med storskalig menas i rapporten 1,5 MW eller större och någon sådan solcellsanläggning har aldrig byggts i Sverige. De två största är på 1 MW vardera. Det har därför inte betalats ut en enda kr i stöd till storskalig solkraft i Sverige!
• I rapporten redovisas hur mycket investeringsstöd till solceller som beviljats och betalats ut under åren 2009-2014. Men för övriga kraftslag görs inte motsvarande redovisning av tidigare stöd. Man kan undra varför?

Här nedan visas hur många elcertifikat som tilldelats olika kraftslag sedan starten och hur stort deras värde varit, detta bör redovisas i IVA:s rapport. Värdet är uppskattat som medelpris under året gånger antalet elcertifikat. Jag fick med denna metod att totalt har 43,1 miljarder utfärdats i elcertifikatsystemet från med starten i maj 2003 till och med september 2015. 5,9 miljarder har gått till vattenkraft, 12,2 miljarder till vindkraft, 23,5 miljarder till biomassa och biogas (kraftvärme i första hand), 1,5 miljarder till torv och 7,2 miljoner till sol. Om det är något som har bättre siffror på detta får de gärna skicka referens till en källa.

Till detta kommer att solceller beviljats 503 miljoner i investeringsstöd under perioden juli 2009 till och med september 2015, varav 396 miljoner utbetalats. Författarna till IVA-rapporten missade att det även fanns ett investeringsstöd under 2005-2008, till offentliga byggnader. Under denna period beviljades 102 miljoner enligt en rapport från Konjunkturinstitutet, men jag hittar inte någon uppgift om hur mycket som betalades ut.

Antal utfärdade elcertifikat per kraftslag från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Uppskattat värde av elcertifikat utfärdade från och med maj 2003 till och med september 2015 i Sverige. Data från Cesar, Energimyndigheten.

När man producerar egen solel är tanken att ersätta köpt el med egenproducerad el. Den egenanvända elen får samma värde som den rörliga andelen av elhandel och elöverföring.

För speciellt småhusägare blir det vanligen ett relativt stort överskott av el som man får sälja till en hugad köpare. För vår egen solcellsanläggning var överskottet i genomsnitt 52% för de fyra första driftåren. Vi säljer vårt överskott till Telge Energi, men har Vattenfall som nätägare och OX2 ekonomisk förening som leverantör av den vindkraftel som vi är delägare i.

Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet, har som svensk representant i IEA PVPS Task 1 gjort en uppdaterad sammanställning enligt nedan över hur mycket olika elbolag betalar för det överskott som matas in till nätet. De flesta bolag betalar Nord Pool spotpris (= normalt marknadspris) ± några ören, men det finns även de som betalar ett högre pris. Högst ligger Gotlands elförsäljning som betalar 2 kr/kWh om man köpt solcellssystemet från dem.

Förutom ersättning för elhandeln har du laglig rätt till en energiersättning från ditt nätbolag (Vattenfalls term, olika nätbolag har olika termer). Vi får för närvarande 5,6 öre/kWh från Vattenfall Eldistribution.

Till värdet av överskottselen tillkommer även en skattereduktion på 60 öre/kWh, som infördes från och med 1 januari 2015. Skattereduktion ges för så mycket el som du köper eller som mest 30 000 kWh samt för högst 100 A säkring.

Om du ansökt om godkännande för elcertifikat måste du kontrollera att din elköpare också köper elcertifikaten. Det finns fortfarande elbolag som inte köper elcertifikat från små elproducenter. Ursprungsgarantier har väl egentligen inget värde idag, men det finns i alla fall två bolag som betalar 20 öre/kWh för dem.

Prisuppgifterna enligt nedan är färskvara. Kontrollera därför vilka priser som gäller när du väljer elbolag för din elförsäljning.

Klicka på tabellen och förstora därefter texten för att se den i full storlek.

PS. Under Köpare solel finns även motsvarande tabell för augusti 2014, om du vill jämföra vad som hänt sedan dess.

Elbolagens elhandelspris för överskottsel, elcertifikat och ursprungsgarantier. Sammanställning är gjord av Johan Lindahl, Uppsala Universitet, under april 2015. Tänk på att priserna är färskvara.

Man får ett elcertifikat för varje MWh man producerat. Det behöver inte vara under ett kalenderår, det finns ingen tidsgräns. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år för den överskottsel vi matar in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik är idag 1 294 solcellsanläggningar med en totalt installerad effekt på 26,0 MW godkända för elcertifikat. Inget vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige men det bör röra sig om 4 000±1 000 enligt tidigare gjorda uppskattningar, se inläggen “Färsk solcellsstatistik för Skåne” och “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?“. Det skulle betyda att bara ungefär en tredjedel av alla solcellsanläggningar har ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. När det gäller installerad effekt bör det vara mindre än 50% som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

I den undersökning Solar Region Skåne nyligen publicerade var bara 170 (29%) av 579 anläggningar godkända för elcertifikat. Tittar man på installerad effekt var 3,531 MW (45%) av 7,878 MW godkända.  

Detta betyder att svenska solcellsägare tillsammans går miste om åtskilliga miljoner per år. Genomsnittspriset för elcertifikat var 19,6 öre/kWh under 2014. Priserna toppade 2009-2010 och har sedan dess sjunkit, se diagrammet här nedan. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt (“Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020”) från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen

Det finns idag totalt 3 756 produktionsanläggningar som är godkända för elcertifikat, varav 2015 är vind, 1 294 sol, 310 vatten och 137 biobränsle. MEN, om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat skulle de vara i majoritet!

Ett positivt ljus i tunneln är att antalet elcertifikat utfärdade för sol har haft en fantastisk ökningstakt senaste året, se diagrammet här nedan. Under 2014 utfärdades 10 770 elcertifikat, vilket ska jämföras med bara 3 705 under 2013. En ökning med 191%!! Totalt utfärdades 17,2 miljoner elcertifikat under 2014, så andelen solel är fortfarande blygsam.

Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion. Det behövs en reform av elcertifikatsystemet. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi och det borde vara en självklarhet att även den småskaliga elproduktionen ska ingå.

Ansök om elcertifikat. Nuu…

Alla kan hjälpa till att driva på utvecklingen genom att ansöka om godkännande för elcertifikat. Passa på att samtidigt ansöka om tilldelning för ursprungsgarantier, det gör man enkelt på samma blankett. Om man bara ansöker om tilldelning om elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet kostar det inget.

Man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion, men då får man själv betala för elmätare för elcertifikat och ett mätabonnemang, så för många små elproducenter lönar det sig inte. Se även inlägget Ny elcertifikatmätare från Egen El från augusti ifjol.

Det är bara att göra slag i saken! Nu. Det kommer att bli en översvämning i administrationen av elcertifikatsystemet och förr eller senare måste alla inse att det krävs en förenkling när det gäller de små elproducenterna. Du kommer att kunna stoltsera med att du var med och förändrade elcertifikatsystemet…

Så kan elcertifikatsystemet förbättras för små elproducenter

• Ta bort kravet på timmätning!
  Det finns idag ett helt onödigt krav på timmätning för att man ska kunna tilldelas elcertifikat. Det kravet är meningslöst eftersom man tilldelas ett elcertifikat per MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett.
  Observera att detta gäller mätning för elcertifikat, den normala timmätningen för köpt och såld el ska förstås vara kvar.
• Ett värde per år för elproduktionen räcker för de små elproducenter när det gäller att ge underlag för utfärdande av elcertifikat. Detta kan lösas på flera sätt.
  • Mätning en gång per år (istället för dagens 8 760 gånger per år).
  • Anläggningsägaren får själv rapportera in ett värde som man själv läst av på växelriktaren. Ungefär som att vi inkomstdeklarerar en gång per år.
  • Användning av ett schablonvärde, typ 900 kWh/kW. Då slipper man all administration av mätvärden. Det är viktigt att hålla administrationen på en låg nivå.
• Reglera ersättningen för elcertifikaten via elräkningen. Elhandlare och nätägare skickar idag räkningar till alla sina kunder, så här finns en upparbetad kontaktkanal. Elhandlarna kan handla med elcertifikat, men inte nätägarna.

Klicka på diagrammen för att se dem i full skala.

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

För ett år sedan skrev jag inlägget ”Solcellsägarna går miste om miljoner per år” apropå att så få solcellsanläggningar hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat den 1 juli 2013. De hade glädjande nog ökat till 853 den 28 augusti 2014. Det betyder att solcellsanläggningar svarade för 25% av de totalt 3419 som var godkända för tilldelning av elcertifikat. MEN, egentligen borde denna siffra vara nästan 50%.

Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Elcertifikat utfärdas för 3-5 miljarder per år. Systemet är planerat att pågå till 2035. Det är därför en brist att systemet inte anpassas till småskaliga elproducenter, så att även alla solcellsanläggningar kan var med i systemet eftersom de i framtiden kommer att vara i majoritet av antalet anläggningar i elcertifikatsystemet.

Enligt Energimyndighetens månadsrapport för juni 2014 hade 2 664 beviljats investeringsstöd för solceller, räknat sedan juli 2009. Av dessa hade 1859 fått stödet utbetalt. Sedan rapporten skrevs har ytterligare anläggningar byggts och statistiken släpar nog efter lite grann eftersom man ansöker om utbetalning efter det att installationen är klar. Det byggdes även solcellsanläggningar före juli 2009, det finns 129 stycken i Solelprogrammets databas. Det finns även ett okänt antal anläggningar som byggts utan investeringsstöd. Det går därför inte att ange någon exakt siffra på hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i drift i Sverige idag. Men låt säga att det är ca 2 200 – 2 500. Om alla dessa skulle vara anslutna till elcertifikatsystemet skulle andelen solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet vara 46-49% istället för dagens 25%.

Den installerade effekten för de 853 solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet är 17,487 MW. De fem siffrornas noggrannhet är överdriven. I statistiken har Energimyndigheten inte tagit med några decimaler för den installerade effekten, vilket gör att exempelvis vår solcellsanläggning på 3,36 kW är registrerad som 3 kW. Av anläggningarna uppges 658 (77%) tillhöra privatpersoner. 469 (55%) av anläggningarna hade en effekt på högst 10 kW, med en totalt installerad effekt på 2,9 MW, och det är troligt att de allra flesta av dem bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Låt säga att överskottet i genomsnitt är 50% av solelproduktionen. Det skulle betyda att man går miste om elcertifikat för 1,45 MW, motsvarande ca 1 300 MWh och lika många elcertifikat, om man antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW.

Enligt den statistik som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, sammanställer inom IEA PVPS Task 1 fanns 34,7 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Under 2013 ökade de med 17,9 MW. Om vi antar att det kommer att bli en något större ökning i år bör det vara närmare 50 MW nätanslutna solcellanläggningar idag. Det skulle betyda att 32 MW (64%) inte är anslutna till elcertifikatsystemet idag. Om vi antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW skulle dessa 32 MW producera 28 800 MWh, motsvarande lika många elcertifikat.

Medelpriset för elcertifikat har under senaste året varit 198,64 kr, exklusive moms, enligt Svenska Kraftnäts statistik på sidan Cesar. Det skulle ge ett värde på 6 miljoner för de ca 28 8000 + 1 300 = ca 30 000 elcertifikat per år som solcellsägarna i Sverige går miste om i dagsläget.

Det jag skrev i fjolårets inlägg om varför så ansöker om elcertifikat gäller fortfartande, med tillägget att den nya elcertifikatmätaren som Egen El lanserade för någon vecka sedan är en ljusning.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

• Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
• Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat*. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen. Alternativt skulle man kunna använda någon slags schablon, typ 900 kWh/kW eller en uppskattning med hjälp av den uppmätta överskottselen som matas in till nätet.
• Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
• Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras.

* OBS! Den timmätning som krävs för elcertifikat görs med en annan elmätare än den som nätägaren har i uttagspunkten för mäta köpt el och överskottsel inmatad till nätet. Har förstått att en del blandar ihop dessa mätningar. Elmätaren för elcertifikat måste sitta direkt efter solcellsanläggingen innan någon solel använts i byggnaden om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion och inte bara för överskottet som mäts i uttagspunkten av nätägaren. Den kommer därför i ett småhus att sitta på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät, där det är småhusägaren som äger och får bekosta installation av elmätaren och mätabonnemanget. Nätägarens ansvar slutar i uttagspunkten där din vanliga elmätare sitter. Om man skulle ta bort kravet på timmätning för elcertifikat skulle det alltså inte alls påverka den timmätning som nätägaren gör i uttagspunkten.

Vad kan du göra?

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Gör det nu!

Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Att elcertifikatsystemet inte hänger med i utvecklingen mot allt fler små privata elproducenter illustreras av att informationen om elcertifikat och formuläret för ansökan om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten ligger under rubriken “Företag” trots att 30% av alla som är godkända för elcertifikat är privatpersoner…

Kortfattad statistik elcertifikat

Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 hade 168,4 miljoner elcertifikat till ett värde av 38 miljarder utfärdats till och med juli i år. Vid beräkning av värdet använde jag årsmedelpriser. Av dessa hade 13 023 stycken till ett värde av 3 miljoner utfärdats till solcellsanläggningar.

Av de utfärdade elcertifikaten har sedan starten 57,4% utfärdats till biomassa och biogas, som ligger i särklassig topp. Därefter kommer vind (24,6%), vatten (14,3%), torv (3,7%) och sol (0,008%).

Marknadspriserna för elcertifikat har varierat över tiden. Priserna toppade 2008-2010, men har sedan dess gått tillbaka kraftigt. I kombination med sjunkande elpriser på spotmarknaden har det väsentligt försämrat lönsamheten för vindkraft. En sidoeffekt av detta, i kombination med kraftigt sjunkande priser på solceller under senare år, är att flera blir nyfikna på möjligheterna med solenergi.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät – Cesar. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Energimyndigheten har som jag nämnde häromdagen inbjudit till skriftligt samråd om elcertifikatsystemet. Skickade ikväll in mina synpunkter till . Mina punkter i ett två sidor långt brev var

• Elcertifikatsystemet måste anpassas för småskaliga elproducenter, som är i starkt ökande och som inom några år är i majoritet bland Sveriges elproducenter.
• Den dåliga anslutningen av solcellsanläggningar gör att solcellsägarna går miste om miljoner per år i intäkter från elcertifikat.
• För att tilldelas elcertifikat finns ett meningslöst krav på timmätning av elproduktionen, som bör tas bort för mindre solcellsanläggningar och ersättas med ett krav på årlig avläsning.
• Ta bort den årliga avgiften för Cesarkonto hos Svenska Kraftnät. I praktiken har denna avgift aldrig tagits ut, men den finns nämnd i §16 i Förordning (2011:1480) om elcertifikat, som därför bör ändras.
• Jag undrar också till sist varför Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken Företag? Det ger fel signal till majoriteten av solcellsägare, som är privatpersoner. Informationen bör flyttas till en annan flik på Energimyndighetens hemsida.

Det vore finemang om alla ägare av solcellsanläggningar kunde skicka in sina personliga synpunkter på elcertifikatsystemet. Ett kort mail till Energimyndigheten räcker.

Så mycket förlorar solcellsägare i intäkter från elcertifikat

Jag gjorde följande tankeväckande överslag i mitt brev till Energimyndigheten. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Låt säga att därmed minst 20 MW solceller idag inte är anslutna till elcertifikatsystemet och att de producerar i genomsnitt 900 kWh/kW och år. Det gör minst 18 000 MWh/år = minst 18 000 elcertifikat/år, till ett värde av minst 3,6 miljoner/år om ett värde på 200 kr/elcertifikat antas. Då har dessutom ingen hänsyn tagits till att småhusägare i praktiken bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, vilket gör att det i praktiken blir mer än 3,6 miljoner som förloras per år för solcellsägarna.

Mina siffervärden byggde på att

1. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik.
2. Vid årsskiftet fanns 15,87 MW nätanslutna solcellsanläggningar. I år borde åtminstone 10-15 MW tillkomma, vilket gör totalt ca 25-30 MW installerad effekt som är nätansluten.
3. Enligt Cesar marknadsstatistik har medelpriset för elcertifikat under senaste året varit 206 kr.

På Energimyndighetens webb kan man läsa om

“Inbjudan till skriftligt samråd. Energimyndigheten genomför på uppdrag av regeringen Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015. Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på myndighetens första utkast av underlaget till uppdraget. För att förbättra underlaget vill Energimyndigheten få synpunkter kring vissa delar av kontrollstationsuppdraget och bjuder därför in till skriftligt samråd.”

När jag läste bilagorna på deras webb fanns knappt något om solceller och inget om att man ska titta på en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga elproducenter. I en av bilagorna stod “I bedömningen har solkraft exkluderats då elproduktionen från solkraft bedöms som försumbar i förhållande till produktionen från de resterande förnybara energikällorna i energisystemet.” Man ska dock ha i minnet att bara mindre andel av solcellsanläggningarna har idag ansökt om tilldelning av elcertifikat och att småhusägare i praktiken endast kan dra nytta av elcertifikat för sin överskottsel och inte för hela sin elproduktion som man är berättigad till. Om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor säkerhet vara flest till antalet anläggningar godkända för elcertifikat redan inom några år och definitivt före 2020 som är den period som verkar studeras i denna omgång.

Jag blev glatt överraskad att se att antalet solcellsanläggningar godkända för elcertifikat ökat till 345 stycken den 1 oktober (bra ökning från 260 den 1 juli), enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Men det är fortfarande bara en liten andel av alla solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat, vilket tyder på ett systemfel!  Totalt var 2631 anläggningar godkända för elcertifikat, så andelen solcellsanläggningar är nu 13% av antalet godkända anläggningar för elcertifikat. Alla ägare av solcellsanläggningar bör ansöka om elcertifikat för att snabba på en förändring av elcertifikatsystemet så att det anpassas för småskaliga elproducenter.

Skicka dina åsikter till Energimyndigheten

Jag är trött på formuleringar som att elcertifikatsystemet “…i allmänhet anses fungera bra” som kan läsas i en av bilagorna, när det i själva verket fungerar uselt för småskalig elproduktion, exempelvis för småhusägare. Jag föreslår att alla solelproducenter mailar Energimyndigheten () med önskemål om att elcertifikatsystemet bör anpassas även för småskalig elproduktion. Det går exempelvis att hänvisa till att i ett av dokumentet anges frågeställningen “Finns det behov av åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt?” Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energiproduktion. Flera miljarder satsas årligen i systemet och det kommer att finnas kvar (åtminstone) till 2035. Det finns därför skäl att även se till att vi får med småskalig elproduktion i detta stödsystem med tanke på att enbart solceller har en potential på 10-15 TWh/år om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av de tak- och fasadytor som har minst 70% av maximal solinstrålning.

Andreas Molin, PPAM, meddelar att bostadsrättsföreningen Gasellen i Skäggetorp, Linköping, nu har driftsatt 624,37 kW solceller med en total yta av 4 306 m2. Häftigt! Anläggningarna är fördelade på 16 byggnader och varierar i storlek mellan 14,85 kW (DC) och 51,3 kW (DC) enligt Andreas sammanställning. Man kan beräkna en medelverkningsgrad för modulerna på 14,5%, under förutsättning att den angivna ytan är modulytan.

Anläggningarna heter Skäggetorp HSB i Sunny Portal. Där kan man se driftdata, däremot finns ingen information om anläggningarna för närvarande. När jag tittade idag angavs den installerade effekten i Sunny Portal till 528,35 kW, alla anläggningarna är tydligen inte inlagda i Sunny Portal ännu. Igår toppade effekten på ca 180 kW.

Upptäckte en lite märklig bugg i Sunny Portal. När jag klickade på diagrammet under ”Plant overview” för att närmare studerade effektdiagrammet i större skala, visades effekten för vår solcellsanläggningen på vårt hus istället för hos Brf Gasellen, huum…

Är detta Sveriges största solcellsanläggning som är i drift idag? Det beror på hur man räknar. Om man lägger ihop alla anläggningarna är den störst. Om anläggningarna agerar som separata anläggningar blir det en annan femma.

PS. Fick lite mer uppgifter från Andreas. Varje byggnad går till koncessionspliktigt nät (där nätägaren ansvarar), det vill säga överskottselen går inte direkt från en solcellsanläggning på ett hus till ett annat hus via eget elnät, utan den går alltid via nätägarens nät. Samtliga anläggningar klassas som mikroproducenter. För att klassas som mikroproducent ska huvudsäkringen vara max 63 A och AC-effekten max 43,5 kW.

BRF Gasellen har skaffat gemensamhetsel och varje lägenhet får elräkning ifrån
BRF Gasellen, som administreras av HSB Östergötland. EcoGuard utför mätningen
lägenhetsvis och ger data för elanvändning till HSB Östergötland.

Elcertifikat

Alla byggnaderna har elcertifikat, gjorde därför lite justeringar i texten nedan.

En fördel att räkna dem som separata anläggningar är att då slipper man kvotplikt enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat där det anges att kvotpliktiga är:

”elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt”

Ingen av de enskilda anläggningarna kommer att producera mer än 60 MWh, vilket gör att de är undantagna från kvotplikt om man räknar dem som separata anläggningar.

Om man däremot hade räknat ihop dem som en anläggning som det är gjort i Sunny Portal skulle det bli kvotplikt, som är 13,5% i år. Man kan därmed säga att man skulle mista 13,5% av intäkterna från elcertifikat om det hade räknats som en anläggning.

Blev idag ombedd av en affärscontroller på Telge Energi att överföra årets elcertifikat (2) och årets ursprungsgaranti (2) från vår solcellsanläggning till dem. Det skulle vara gjort senast 1 december, så det var extremt god framförhållning.  “Nema problema” tänkte jag, men den tanken fick jag snart släppa.

När jag loggat in på Svenska Kraftnäts Cesarsida och skulle genomföra överföringen fastnade jag på att det behövdes ett konto eller kontonummer, se skärmklippet nedan.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.

När fönstret öppnades var mitt konto förifyllt som kontohavare och därunder fanns en ruta som hette ”Konto”. Jag trodde att man skulle ange mottagarens konto i denna ruta, men det fanns inga konton att välja bland.

Mailade problemet till Telge Energis affärscontroller som tyckte jag skulle ringa Cesar-supporten och något kontonummer som jag frågat efter fick jag inte, det skulle inte behövas blev ett senare svar. Det visade sig ytterligare senare att affärscontrollern aldrig varit inne i Cesar. Ärligt, men överraskande för att komma från en affärscontroller…

Tyckte inte att man skulle behöva ringa supporten för att göra en trivial överföring. Gick då in under ”Information” – ”Vanliga frågor” för att ladda ner Cesar användarbeskrivning. Men icke, ingen beskivning (pdf-fil) kom upp på min bildskärm, det öppnades bara ett tomt fönster i Internet Explorer. Samma resultat två gånger om. Nu började jag bli lite lack…

Fick öppna Firefox och då fungerade nedladdningen av pdf-filen felfritt. Hur lyckas man bygga en webblösning där man inte kan ladda ner en användarbeskrivning i Internet Explorer?

109 sidor användarbeskrivning. Hur ofta har ni behövt läsa en användarbeskrivning på 109 sidor för att hantera ert bankkonto? Efter att ha skummat användarbeskrivningens relevanta delar blev jag inget klokare av den, så jag fick gå på envishet.

Under kontoutdraget hittade jag efter en stund ett kontonumret för Telge Energi. Numret är på 18 siffror. Jag klippte in kontonumret i överföringsfönstret. Bredvid kontonumret finns en blå text ”Kontrollera kontonummer”. Efter att ha klickat där fick jag veta att ”You have entered a valid account number”. All annan text är på svenska, men här dök det plötsligt upp en engelsk text. Ologiskt…

Då visade sig också att man under Kontohavare skulle fylla i mottagarkontot istället för mitt eget förifyllda konto. Suck… Kunde man inte ha tittat på en banksida hur man lägger upp det hela användarvänligt. När jag ska göra en överföring från mitt bankkonto står det tydligt ”Från” och ”Till” för de fält där jag ska välja konton. Varför skrev man inte ”Till konto” istället för bara ”Kontohavare” i Cesar? Och varför är ens eget konto förifyllt där? Det kostade mig en dryg timme och många stönande att lösa enbart detta problem, på grund av det ologiska upplägget att det lilla ordet ”Till” saknades och att mitt eget konto var förifyllt där mottagarens konto skulle stå.

Hur som helst var jag på rull nu…

Fyllde i priset för elcertifikatet, 200 kr, och klickade på knappen ”Överför”. Men jag hade missat att ange antalet elcertifikat, hade bara ett så det fanns inte så mycket att välja på. En felaktig röd text angav att jag skulle ”Ange antal UG”, det vill säga antalet ursprungsgarantier, istället för elcertifikat som det handlade om.

Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat.

När jag sedan skulle göra färdig överföringen fastnade jag på ”Skriva under”. Det berodde väl på att jag varit inaktiv för länge (andra halvlek i VM-kval i fotboll) och då blivit utloggad, fast det framgick inte. Internet Explorer låste sig så jag fick avsluta programmet via aktivitetshanteraren, starta om igen och logga in igen på Cesar. Då, äntligen, lyckades jag genomföra en överföring.

Att överföra min ursprungsgaranti gick snabbt, men underligt nog behövde jag inte ange något pris. Undrans varför det är så? Affärscontrollern på Telge energi hade angett 30 kr så ett litet värde har de, noga räknat motsvarande 3 öre/kWh. Det är första gången jag fått ett konkret värde på en ursprungsgaranti, så det var dagens behållning.

Jag fick sedan upprepa proceduren för först Marias elcertifikat (vi äger halva solcellsanläggningen vardera, så därför får hon hälften av våra elcertifikat och ursprungsgarantier) och sedan hennes ursprungsgaranti.

Slutsats och förslag

Som tidigare gäller att elcertifikatsystemet behöver förenklas för att passa små elproducenter, se även inlägg “Solcellsägarna går miste om miljoner per år” från 14 augusti. Om några år borde de vara de flesta användarna av systemet, om alla skulle ansöka om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag hoppas att alla ägare av solcellsanläggningar ansöker om tilldelning, för att snabba på en modernisering av elcertifikatsystemet och en anpassning så att även de små elproducenterna känner sig välkomna.

Börjar på Energimyndighetens sida med formulär för att fylla i din ansökan om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och dra ditt strå till stacken för att få till en förbättring av elcertifikatsystemet.

Dessutom kan användarvänligheten med mycket enkla medel förbättras i Cesar:

• Användarhandledning ska gå att läsa även i Internet Explorer 10.
• För de små elproducenterna som bara ska överföra enstaka elcertifikat och ursprungsgarantier en gång per år eller så borde det räcka med en lathund på ett par sidor.
• “Kontohavare” bör stå Till konto(havare) i fönstret enligt ovan.
• Inget konto bör vara förifyllt i fältet “Kontohavare”
• All text ska vara på svenska, inga ”You have entered a valid account number” önskas.
• Felaktiga felmeddelande ska korrigeras, som ” Ange antal UG” ändras till ”Ange antal elcertifikat” i fönstret enligt ovan.
• Se till att man kan använda andra säkerhetslösningar än Nordeas, som man måste stega in personligen på banken och hämta, om man inte redan är Nordeakund.